Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat sedan 1990-talet. Orsakerna ska inte enbart ses utifrån barnets, den unges och dennes familjs perspektiv, utan sättas in i ett större sammanhang där skolan är en viktig del. Att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga är viktigt för deras skolgång och framtida liv. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie har varit psykolog Urie Bronfenbrenners ekologiska modell. Syftet: Att undersöka risk- och skyddsfaktorer i skolmiljön som påverkar barn och ungas psykiska hälsa och välbefinnande. Metod: Litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudie. Resultat: Under temat skyddsfaktorer i skolmiljön, mynnade analysen ut i kategorierna känsla av tillhörighet i skolan, vuxen- och kamratstöd samt åtgärdsprogram. Under temat riskfaktorer i skolmiljön var skolfrånvaro, mobbning och ensamhet samt skolrelaterad stress de mest framträdande kategorierna. Det är viktigt att stärka faktorer i skolmiljön som har en positiv inverkan på elevens psykiska hälsa, i synnerhet är det viktigt att det finns vuxenstöd för den som behöver och att alla barn ska få känna sig som en viktig del i de sammanhang de befinner sig i. Konklusion: Resultatet i denna studie visar på hur angeläget det är att skolsköterskan i nära samarbete med övrig skolpersonal är uppmärksam på mobbning, utanförskap, ökad skolfrånvaro och fysiska symtom som kan vara tecken på att eleven mår psykiskt dåligt eller är under press, för att kunna sätta in tidiga och förebyggande åtgärder.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet. Men även att elever som har en hög status i skolan istället utvecklar god självkänsla som fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt under och efter skoltiden.

Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes. Resultat: Ett tema framkom i analysen: Öronakupunktur-en livlina när inget annat hjälper och fem subteman: Att vara maktlös i sitt lidande, Läkemedel är inte alltid hela lösningen, Att en så enkel åtgärd kan leda till att effekten i slutändan blir så stor, Öronakupunktur löser inte problemen men akupunktur hjälper en att lösa problemen samt Att bli sedd och bekräftad i ett engagerat möte. Slutsats: Patienterna i denna studie var mycket nöjda med öronakupunktur. Öronakupunkturen kan ses som en verkningsfull omvårdnadsåtgärd för att lindra lidande vid psykisk ohälsa. Fler studier om öronakupunkturens effekter bör göras för att få evidens och kunskap om vad i behandlingsprocessen med öronakupunktur som leder till en förbättrad psykisk hälsa.

I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet. Det framkom i resultatet att arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter för att: Motivera klienten, Ge klienten möjlighet att kommunicera med världen genom aktiviteten, Bedömning av specifika funktioner, Träningen. Analys av hur arbetsterapeuter använder sig av kreativa aktiviteter resulterade i två kategorier: Aktiviteten behöver anpassas till klienten och Stödja klienten under aktiviteten. Uppsatsens slutsats är att kreativa aktiviteter utgör arbetsterapeuternas viktiga verktyg i arbete med personer med psykisk ohälsa. Kreativa aktiviteter hjälper klienter med psykisk ohälsa att utrycka sina känslor och kommunicera med världen även på ett nonverbalt sätt. Under skapande processen får klienten möjlighet att vara självständigt och prova sig fram, stöd ges sparsamt och i mån av behov och utifrån arbetsterapeuternas kännedom om klienten. I sin helhet ställer användningen av kreativa aktiviteter inom psykiatrisk vård vissa krav på arbetsterapeuter så som empatisk förmåga och kunskaper om människan för att kunna avläsa klientens psykiska mående och anpassa aktiviteten.  Arbetsterapeuter behöver också få mer information om kreativa aktiviteter under utbildningen för att kunna utnyttja kreativa aktiviteters potential.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress. Forskningen inom detta område är dock ännu i sin linda och kompletterande studier behövs för att kunna fastställa evidens inom området.

Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté. De nio artiklarna lästes i sin helhet och analyserades med innehållsanalys där tre olika kategorier identifierades. Resultat: De olika kategorierna som identifierades var: "Att känna sig annorlunda", "Att hantera sin sjukdom" och "Att hantera vardagen". Ungdomarna hade större risk att drabbas av depressioner men var också mer mogna än sina jämnåriga kamrater utan typ 1-diabetes. Ungdomarna värderade sin hälsa som god och upplevde det ibland som jobbigt att hantera sin sjukdom. Slutsatser: Ungdomarna upplevde både negativa och positiva upplevelser i sin sjukdom. Stöd från vänner och familj var viktigt. Överlag hade ungdomarna med typ 1-diabetes god livskvalitet men kunde ofta känna sig annorlunda än sina jämnåriga kamrater, i t ex skolan, när insulin skulle tas. Forskning saknas eller är ringa vad gäller hur ungdomarnas välbefinnande och psykiska hälsa är i samband med typ 1-diabetes.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den mest förekommande hjärt- och kärlsjukdomen samt den främsta dödsorsaken i världen, men antalet överlevare har ökat de senaste decennierna. Tidigare studier visar att personer som drabbats av en hjärtinfarkt ofta upplever lidande då de har högre risk till sämre hälsa och de kan uppleva både fysiologiska och psykologiska hälsoproblem till följd av händelsen.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters erfarenheter av psykisk hälsa efter en hjärtinfarkt.  Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där fem kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sjukdomsoro, trötthet, depression, stress, vardagliga begränsningar samt psykiskt välbefinnande och motivation. Resultatet visade att stor andel av deltagare upplevde psykisk ohälsa och lidande efter sin hjärtinfarkt i form av psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. Majoriteten av deltagarna upplevde en sjukdomsoro där rädslan och ångesten att drabbas av en ny hjärtinfarkt dominerade.  Slutsats: Psykisk ohälsa var vanligt förekommande efter en hjärtinfarkt. Då antalet överlevare blir allt fler kommer patientgruppen fortsätta växa. Det finns därför ett behov av en ökad förståelse och kunskap inom området för att kunna anpassa vården efter varje individ, detta för att förebygga psykisk ohälsa och på så sätt lindra lidande.

Bakgrund: Artros är en sjukdom som drabbar alla åldrar men har en stark koppling till den äldre befolkningen och då gruppen äldre i världen ökar, så ökar även antalet personer som lider av artros. Denna sjukdom innebär att vävnaden i leden bryts ner snabbare än den byggs upp igen. Riskfaktorer är ålder, kön, övervikt, överbelastning, tidigare ledskada samt ärftlighet, och diagnostiseras patientens beskrivning av sina problem och en klinisk undersökning. Artros behandlas med fysioterapi samt smärtlindring och om detta inte fungerar så finns det tre möjliga operationsbehandlingar, där den vanligaste är att ersätta den skadade leden med en protes. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa icke-operationsbehandlade patienters upplevelse av att leva med artros. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med sökningar på databaserna PubMed och Cinahl, och 15 vetenskapliga artiklar togs fram. Dessa 15 artiklar analyserades enligt Whittemore and Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån de valda artiklarna kom fyra kategorier fram, dessa var Fysiskt mående och Psykiskt mående, Artrosens påverkans på vardagen samt Mötet med vården. Det fysiska måendet handlade om smärta, övriga fysiska påverkan och fysisk aktivitet som behandling. Det psykiska måendet var uppdelat i hopp och glädje samt stress, ångest och depression. Artrosens påverkan på vardagen handlade om egenvård, fritid och påverkan på jobbet. Mötet med vården handlade om avsaknad av stöd från vården och okunskap kring sjukdomen. Slutsats:Smärtan är en stor del av att leva med artros vilket i sin tur leder vidare till effekter på det psykiska måendet såsom stress, oro och ångest. Smärtan påverkar hur patienterna uppfattar och lever sitt vardagsliv och detta förvärras av förvirrande information och ibland dåligt bemötande från vårdpersonal.

The school has undergone a lot of changes the last couple of years. The pressure on students has increased as grades have generally fallen and in some areas very much. Studies point to the fact that many students in elementary school struggle a lot with the pressure they experience at school. At the same time, research from our discipline shows that new schools are often built without the new type of stools in mind. Researchers in both psychology and architecture believe that the built environment in school has an impact on the mental health of students. Kids in school are more exposed to the pressure and bullying of other students in some specific environments than others. These, in many cases, can be removed by better architecture. At the same time as grades generally drops, grades also increase in certain areas and at specific schools around the country. Studies show that there is a clear relationship between areas with high middle income and high grade students. Research also shows that segregation in school is bad for the students mental health, whether it concerns a school with a high or low average grade. Stockholm city plans a new district for approx. 15,000 inhabitants at Årstafältet. Old buildings will be side by side with new houses, and income variations will increase in the area. Here a school will be built, a school with space for everyone. This project is the result of a number of rules, a framework for the design. These rules were set before the design work started and all decisions taken on the road in some way relate to a number of these rules. This project is a physical translation of a school that was drawn from these rules. Design work has been secondary throughout the design process. Of course, the rules do not exclude good architectural quality, but the project is an investigation into what happens when the shape is a product of a concept. / Skolan har de senaste åren genomgått stor förändring. Pressen på elever har ökat i takt med att betygen generellt har sjunkit och i vissa områden väldigt mycket. Studier pekar på att många elever i grundskolan hemmas av press de upplever i skolan. Samtidigt visar forskning från vår disciplin att nybyggda skolar i många fall byggs utan hänsyn till skolans förändring. Forskare inom både psykologi och arkitektur menar att den byggda miljön i skolan har påverkan på elevers psykiska hälsa. Elever utsätts för press och mobbning av andra elever i mer vissa specifika miljöer. Dessa går i många fall att bygga bort.  Samtidigt som bytygen generellt sjunker ökar också betygen i vissa områden och på specifika skolor runt om i landet. Undersökningar visar att det finns en tydlig relation mellan områden med hög medelinkomst och elever med bra betyg. Forskning visar att segregation i skolan är dåligt för elevers psykiska hälsa oavsett om det gäller en skola med höga eller låga medelbetyg.  Stockholms stad planerar en ny stadsdel för ca. 15.000 invånare vid Årstafältet. Gammal bebyggelse kommer att stå sida vid sida med nya hus och inkomstvariationerna kommer att öka inom området. Här ska en skola byggas, en skola med plats för alla. Detta projekt är ett resultat av ett antal regler, ett ramverk för gestaltningen. Dessa regler sattes upp innan gestaltningsarbetet startad och alla beslut som tagits på vägen förhåller sig på något sätt till ett antal av dessa. Projektet är en fysisk tolkning av en skola som i första hand ritats ur dessa regler. Designarbetet har under hela gestaltningsprocessen varit sekundärt. Givetvis utesluter inte reglerna god form, men projektet är en undersökning i vad som händer när formen är en produkt ur ett koncept.

Studier visar att flickor i tonåren lider av stress och oro i högre utsträckning än pojkar och att stressen ofta är skolrelaterad. Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan ha samband med flickors tankar om sig själv och ämnet matematik. Under tre veckor genomfördes en intervention där en licensierad mental coach medverkade för att guida fyra tonårsflickor i den mentala träningsformen IMT, integrerad mental träning. Enskilda kvalitativa intervjuer genomfördes med flickorna vid start och slut samt att de fick fylla i en skattningsenkät vid start och slut för att se utgångsläget och slutstatus i deras tankar om sig själva och matematiken. Under dessa tre veckor fick flickorna mental träning i skolan två gånger per vecka samt att de fick ljudfiler med avslappningsövningarna att lyssna på, på fritiden. De fick även en personlig reflektionsbok där de kunde skriva ned sina reflektioner och tankar varje dag. Studien visar på en del förändringar i deras mindset, där de vid slutet av interventionen visade ett mer dynamiskt mindset men särskilt visar resultaten att de blivit mindre stressade och att de genom andningsövningarna fått ett verktyg att använda i skolsituationer som känns jobbiga, till exempel inför prov och redovisningar. Vår slutsats är att mental träning kan hjälpa elever att minska stress och förbättra den psykiska hälsan som i sin tur leder till ökad förmåga att klara av sina studier inte bara i matematik utan i alla skolämnen.