Syftet med studien är att undersöka terapeuters erfarenheter av och tankar kring berättelser om mystika upplevelser. Frågeställningarna är: Hur påverkas terapin av dessa berättelser? samt Är det viktigt att prata om mystika erfarenheter i psykoterapi och i så fall varför? För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod där informationen inhämtats genom intervjuer av tre psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning och intresse för dessa frågor. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resutatet visar att bemötande och förhållningssätt är viktiga aspekter för att kunna prata om patienters mystika erfarenheter i psykoterapi. Berättelserna leder till förändringar i mötet, i terapeutens syn på patienten samt för patientens fortsatta arbete med sig själv, i terapin och i det fortsatta livet. Patienterna är ofta oroade för att bli sedda som psykiskt sjuka, medan terapeuterna i mindre utrsträckning ser någon koppling mellan psykopatologi och mystika upplevelser. Terapeuterna själva tycker att deras egna mystika upplevelser är berikande i deras liv och de anser det vara viktigt att även prata om patienters mystika upplevelser i psykoterapi för att kunna möta dem i allt som är betydelsefullt och påverkar deras tillvaro.

Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm. Följande studie har genomförts med syfte att undersöka hur tjänstemän beskriver att arbeta utifrån gränslösa arbetsvillkor inom en organisation. För att svara på syftet har en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning genomförts på en mindre organisation med 28 tjänstemän som är verksamma inom IT-branschen. Resultatet av studien visar att tjänstemän framhåller främst fördelar med gränslösa arbetsvillkor. Arbetssättet ansågs fördelaktigt utifrån ett ökat egenansvar bestående av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter. Tjänstemän beskriver att de idag upplever en god balans mellan arbetsliv och fritid men påvisar tidigare erfarenheter av sämre  förhållanden. Kraven ansågs tidigare vara för stora vilket skapade stress, där fokus riktades på arbete istället för familjen. Lärdomar från de tidigare erfarenheterna, blev prioritering och förmågan att säga ifrån vid upplevd överbelastning. Vidare framgick det i resultatet att tjänstemän beskriver att de inte upplever en förväntan från varken kollegor eller ledare att ständigt vara tillgängliga. Problematiken visade sig istället vara en egen känsla och vilja att ständigt hålla sig uppdaterad kring sitt arbete. Utifrån studiens resultat framkom det att dialog kollegor emellan beskrivs som det främsta verktyget för ett ökat organisatorisk lärande. Däremot beskriver tjänstemän att de upplever en svag kommunikation från ledare gällande vad som förväntas av dem. De beskriver en saknad av riktlinjer kring gränslöshetens möjlighet till ständig tillgänglighet. Slutsatsen av denna studie är att ledaren bör vara tydligare gällande förväntan samt stödja de tjänstemän som upplever det svårt att behålla en hälsosam gränsdragning mellan arbete och fritid. I takt med att det gränslösa arbetssättet ökar, anser vi att samhället i större utsträckning behöver uppmärksamma konsekvenserna det kan medföra, detta för att kunna arbeta fram hållbara strategier och vidare förebygga hälsa hos de anställda. / The increased availability of today´s technical equipment often results in a blurry boarder between work and non-work. Officials experience new working situations which can have both positive and negative impacts on their health. This availability may result in more responsibility; the officials can plan and structure their work, which can for many people be very positive. But it can also result in negative stress and press. This way of working often lead to a round the clock availability for customers, co-workers and leaders, which can affect the family and social relationships. The following study is created with the intention to investigate how official´s describe how to work with boundless working conditions within an organization. In this study, we have used a combination of quantitative and qualitative research together with 28 officials, within a maller IT organization. The results demonstrate that the officials emphasize primarily benefits with boundless working conditions. The officials describe that they have a healthy balance between work and non-work, but previous experience has shown different. In the beginning, the demands were too ambitious. They were stressed and focused on work only, instead of being with their amily. These experience resulted in a process and communicated to their family and leader how to manage their overloaded working conditions. Furthermore the results showed that officials describe that they do not have an expectation of their colleagues or leaders to be available at all time. The problem was self-esteem and willingness to be constantly updated about their work. To increase organizational learning, the study's results emphasize dialogue between their co-workers are perceived as the main tool. However, officials feel a weak communication from leaders regarding the policies of their working conditions and what's expected of them. The conclusion of this study is that the leader should be clearer regarding the expectation and support the officials who find it difficult to maintain a healthy boundary between work and non-work. Furthermore, we believe society needs more attention regarding the  nsequences of the increasing boundless of working conditions in order to develop strategies and further prevention of health of the employees.

Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd. Brister upplevs även i stödhanteringen och önskemål finns om förbättringar. Slutsats: Stöd finns på arbetsplatsen men upplevs både vara tillräckligt samtidigt som det upplevs vara i behov av utveckling.

Abstract Background. Sweden is one of the European countries that received the largest number of refugees in recent years and a large proportion of these are children. Asylum-seeking children are at greater risk of mental and physical illness. Since all children living in Sweden have the right to go to school, the school nurse has a unique role in the detection of illness and health promotion for this group of children. Objective. To describe what characterizes the school nurse's health promotion work with newly arrived and asylum-seeking children. Method. The study has a qualitative, inductive approach. Eight semi-structured interviews were conducted in the Umeå region. The interviews were analysed using content analysis. Results. The result is presented in three categories. Under the category dedication descriptions of school nurses focus on the children's needs, personal involvement and meeting challenges is reported. Under development descriptions of how adaptation of procedures and their priority, of time is presented. Finally, under collaboration descriptions of cooperation and collaboration with family, school staff and external agencies is described. Conclusion. To develop procedures and forms of cooperation would simplify and streamline the work of school nurses and make more time for health promoting and preventative work with newly arrived and asylum-seeking children. A need for more knowledge about this student group was identified. Targeted training and education for school nurses could enhance the experience of professional skills in the work with newly arrived and asylum-seeking children. Keywords. School nurse, refugee children, mental health, student health, experience, health promotion.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.   Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.   Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland, under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.   Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045). Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

<p><em>Inledning:</em> De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. <em>Syftet </em>med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. <em>Metoden</em> Litteraturstudierna baserades på 11<strong> </strong>vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. <em>Resultatet</em> visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. <em>Diskussion</em> Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd<em> Slutsats</em> Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.    </p>

<p>Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.</p>

<p>Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.</p>

<p>Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.</p>

<p>The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.</p>