The study examines dance teachers' perceptions of how mental illness among adolescence can affect the role of teachers, what knowledge these teachers feel they have when they deal with these young people and where this knowledge comes from. Through semi-structured interviews which were analysed with thematic analysis and memo-writing, it emerged that the teachers feel that the role of the teacher is affected on a personal and professional level. They felt that they have the knowledge to deal with mental illness in adolescence but request more knowledge in the subject. The results of the study show the complex role of the teacher and indicate that teachers want more knowledge regarding mental illness among adolescents in order to better respond to these young people, but also that more research in the field is needed.

<p>Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna. Resultatet visade att det ofta är fler olika faktorer som är kopplade till deras ohälsa, och senare sjukskrivning. Det som är gemensamt för dessa kvinnor är att de tar ett stort ansvar i både arbetsliv och privat. Detta ansvarstagande har internaliserats i deras individualitet och tärt på deras hälsa.</p>

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna. Resultatet visade att det ofta är fler olika faktorer som är kopplade till deras ohälsa, och senare sjukskrivning. Det som är gemensamt för dessa kvinnor är att de tar ett stort ansvar i både arbetsliv och privat. Detta ansvarstagande har internaliserats i deras individualitet och tärt på deras hälsa.

Background: Mental illness is a growing problem in society, which means that pediatric nurses in neonatal departments meet parents with mental illness more and more often. The pediatric nurse should respond to all children and families in a respectful, empathetic and careful manner, as well as be able to identify the child's and family's resources and needs. Purpose: To describe the pediatric nurses' experience of responding to parents with mental illnesses in neonatal departments. Method: Qualitative design with inductive approach. Data was collected through four semi-structured focus group discussions, with 18 pediatric nurses. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis resulted in three categories; experience of inadequacy, experience of insecurity and experiences whit good structure and increased knowledge. Frustration and uncertainty were prominent in the discussions and were mainly due to lack of knowledge or lack of cooperation between instances. Anxiety and fear were felt to have a negative impact on the responding between nurses and parents. Feelings of security appeared in good structures and higher levels of knowledge. Conclusion: By raising awareness of pediatric nurses' thoughts and feelings of responding to parents with mental illness, a development and improvement can be made with regard to knowledge and working methods in the field. Education, tutorial and better interdisciplinary co-operation create security, which has a positive impact on the respond and furthermore, the role of the parents strengthens, which ultimately will be beneficial for the child and its development. Keywords: Focus group, Lack of knowledge, Mental illness, Qualitative study, Uncertainty. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället, vilket medför att barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar träffar föräldrar med psykisk sjukdom allt oftare. Barnsjuksköterskan ska bemöta alla barn och familjer på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt, samt kunna identifiera barnets och familjers resurser och behov. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av att bemöta föräldrar med psykiska sjukdomar på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsdiskussioner, med 18 barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; upplevelse av otillräcklighet, upplevelse av otrygghet och upplevelser vid god struktur och ökad kunskap. Frustration och osäkerhet var framträdande i diskussionerna och uppkom främst på grund av kunskapsbrist eller bristande samarbete mellan instanser. Oro och rädsla upplevdes påverkade bemötandet negativt. Trygghetskänslor infann sig vid goda strukturer och högre kunskapsnivå. Slutsats: Genom att öka medvetenheten om barnsjuksköterskors tankar och känslor av att bemöta föräldrar med psykisk sjukdom, kan en utveckling och förbättring ske avseende kunskap och arbetssätt inom området. Utbildning, handledning och bättre tvärprofessionellt samarbete skapar trygghet vilket påverkar bemötandet positivt och vidare stärker föräldrarnas roll, något som i slutändan blir gynnsamt för barnet och dess utveckling. Nyckelord: Fokusgrupp, Kvalitativ studie, Kunskapsbrist, Osäkerhet, Psykiska ohälsa.

Ungas stora användande av digitala medier har på senare år visat sig tränga undan viktiga hälsofaktorer samt ökat psykisk ohälsa. De unga behöver föräldrars stöd för att hitta hållbara levnadsvanor som bidrar till god psykisk hälsa. Skolprogrammet ”Det syns inte” introducerar ”den mentala tallriksmodellen” för god psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om föräldrars perspektiv på sin roll i förhållande till de ungas digitala medieanvändande med utgångspunkt i skolprogrammet ”Det syns inte”. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats, genomfördes hösten 2023. Datainsamlingen baserades på sju djupintervjuer med föräldrar till elever i årskurs nio. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sammantaget visar resultaten att föräldrar i huvudsak intar en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande. Resultaten visar den komplexitet som finns i föräldrarollen i relation till ungas digitala medieanvändande och kan beskrivas utifrån fyra huvudkategorier; vad föräldrar ser, reglering, familjelivet och den digitala världen. Komplexiteten hänger samman med föräldrars bristande insyn i de ungas digitala värld, de starka externa krafter som påverkar de unga och föräldrars hänsynstagande och överväganden i relation till sina tonåringar. Slutsatser: Föräldrar intar i huvudsak en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande och ingriper inte om den unga utåt sett i övrigt verkar vara välfungerande. Detta förhållningssätt bidrar till ett gränslöst digitalt medieanvändande. De unga har inte en god balans i ”den mentala tallriksmodellen”, vilket ger sämre förutsättningar för en god psykisk hälsa. Genom bättre kunskap om hur digitala medier påverkar barn kan föräldrar tillsammans med de unga ta tillbaka kontrollen över det digitala användandet och möjliggöra hälsosamma val. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att genom bloggar undersöka hur unga vuxna beskriver sin upplevelse av psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa påverkar synen på sig själva, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Genom att studera bloggar kan bilden av psykisk ohälsa ur den unga vuxnas eget perspektiv såsom de själva beskriver det vidgas. Frågeställningar: De frågor som undersökts har varit hur den unge beskriver psykisk ohälsa och hur beskrivningen av de själva kopplas ihop med synen på sig själv, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Metod: I denna studie har fyra bloggar kring ämnet psykisk ohälsa använts som empiriskt material och en analysmetod som bygger på det diskurspsykologiska angreppssättet med utgångspunkt i tolkningsrepertoarer. Dessa arbetades fram genom att först plocka ut teman ur materialet och ur dessa skapades fyra sammanhållande ramar, tolkningsrepertoarer som definierades som: 1) upplevd psykisk ohälsa - ångestdiskurs, 2) bemötande vid vårdinsatser - bemötandediskurs 3) vårdinsatser med fokus på samtalsbehandling - tillitsdiskurs 4) samt identifikation med psykisk ohälsa - identifikationsdiskurs. Resultat: Materialet i studien har redovisats utifrån de fyra tolkningsrepertoarerna som definierades och visar att kvinnorna beskriver psykisk ohälsa framförallt i termer av ångest och då i somatisk form något som de beskriver påverkar dem både i synen på sig själva och deras syn på vård och samtalsbehandling. Diskussion: Kvinnorna i denna studie beskriver en skillnad mellan sin upplevelse av psykisk ohälsa framförallt benämnd i termer av ångest och hur ångest fungerar. Detta framkommer också i deras beskrivning av psykisk ohälsa och hur det påverkar synen på sig själva och sin omgivning i denna studie framförallt i relation till vård och omsorg. I beskrivningen av möten med vård och samtalsbehandling framkommer liknande problematik även efter som de beskriver  långvarig kontakt med vård och behandling. Vidare forskning skulle genom t ex intervjuer med bloggskribenter kunna undersöka vad bloggen symboliserar för bloggskribenten och vad kvinnorna tänker att de vill förmedla genom bloggen. Vad är det de tänker att bloggen ersätter som de inte kan få i sin omgivning eller från vuxenvärlden? / Introduction:  The aim of the present study was to investigate how young adults themselves describe mental ill-health and how their description says something about how it affects the view of themselves, how they struggle with it and their description of healthcare and therapeutic treatment. By studying blogs, the image of mental ill-health from the young adult's own perspective as they themselves describe it can widen. Issues:The issues that have been investigated have been how the young person describes mental illness and how the description of themselves is linked to the view of themselves, their struggle with mental illness and their description of healthcare and therapeutic treatment. Method: In this study, 4 blogs on the topic of mental illness have been used as empirical material and an analytical method based on the discourse psychological approach based on Wetherell &amp; Potters interpretation repertoires. The four interpretative repertoires were defined after categorizing the material in different themes that finally was gathered in four interpretive repertoires: 1) perceived mental ill-health - anxiety discourse, 2) treatment of care interventions - treatment discourse 3) intervention with focus on treatment of treatment - confidence discourse 4) and identification with mental illness - identification discourse. Results: The material in the study has been reported on the basis of the four interpretative repertoires that were defined and show that women describe mental ill-health mainly in terms of anxiety and then in somatic form something that they describe affects them both in their view of themselves and their view of the environment, especially in relation to themselves for healthcare and therapeutic treatment. Discussion: The women in this study describe a difference between their perception of mental ill-health, mainly referred to in terms of anxiety and how anxiety works. This also appears in their description of mental illness and how it affects the view of themselves and their surroundings in this study, especially in relation to health and care. In the description of meetings with healthcare and treatment, similar problems arise even after they describe long-term contact with healthcare and treatment. Further research could, for example through interviews with blog writers, be able to investigate what the blog symbolizes for the blog writer and what the women think they want to convey through the blog. What is it that they think the blog replaces as they cannot get in their surroundings or from the adults?