Denna uppsats är en studie med fokus på det teoretiska begreppet psykiskt avstånd. Det introducerades av Johansson och Vahlne på 70-talet som en del av Uppsalamodellen, en modell som beskriver ett företags internationaliseringsprocess och etablering på nya marknader. Den här studien tillämpar delar av deras teori på Grängesbergsbolagets deltagande i Lamcoprojektet, med fokus på åren 1958-1967. Detta sker med hjälp av en analys, inspirerad av innehållsanalys men med kvalitativa element, på tre olika protokollstyper från Grängesbergsbolagets liberiaavdelning. Denna analys resulterar i en lista av kategorier som hjälper till att förstå och konkretisera begreppet psykiskt avstånd. Förutom de åtta kategorier som under undersökningens gång skapas så finner undersökningen stöd för att psykiskt avstånd är en god analysvariabel vid en analys av Grängesbergsbolagets utlandsetablering. Detta märks framförallt i samband med deras behov av kompetent arbetskraft i Liberia samt vissa administrativa svårigheter.

<p>Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem</p><p>blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,</p><p>deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på .</p><p>Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den</p><p>svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet</p><p>och värdlandet har påverkat detta.</p><p>Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som</p><p>sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en</p><p>förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en</p><p>uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.</p><p>Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många</p><p>fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint</p><p>venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig</p><p>om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda</p><p>bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som</p><p>ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget</p><p>kommer att gå tillväga vid inträdet.</p>

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden. Regelverk har uppkommit som en faktor där de nordiska länderna skiljer sig åt och som i stor utsträckning påverkar samarbetet mellan huvudkontoret och de utländska filialerna.

<p><strong>Problem: </strong>Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats utifrån de teorier som valts som den teoretisk referensram.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av undersökningen visade att företaget Manner har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden i Österrike. Det beskrivs även hur de har använt sig av tidigare erfarenheter och hur de påverkats av omgivande faktorer med hjälp av internationaliserings- och etableringsmodeller.</p>

Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats, deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på . Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet och värdlandet har påverkat detta. Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar. Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer. Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget kommer att gå tillväga vid inträdet.

Problem: Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. Metod: Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats utifrån de teorier som valts som den teoretisk referensram. Resultat: Resultatet av undersökningen visade att företaget Manner har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden i Österrike. Det beskrivs även hur de har använt sig av tidigare erfarenheter och hur de påverkats av omgivande faktorer med hjälp av internationaliserings- och etableringsmodeller.

<p>Abstract</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm’s original market.</p><p>Methodology/approach:</p><p>The study is a single case study which examines one firm’s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data.</p><p>Findings:</p><p>The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model’s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model. These three aspects have all been important in the case-company’s internationalization process.</p><p>Practical implications:</p><p>The practical implications in the case-company’s internationalisation process has been the access to Dr Han Wei’s personal network and his knowledge of the business culture in China.</p><p>Research limitations:</p><p>The study is limited is to one company’s Internationalization process and can therefore not be generalized.</p><p>Originality/Value:</p><p>The study has contributed with a theoretical development of the model.</p><p>Keywords:</p><p>Internationalization process, Uppsala model, establishment chain, psychic distance, personal networks, Guanxi</p><p>Paper type:</p><p>Single case study</p>

Abstract Purpose: The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm’s original market. Methodology/approach: The study is a single case study which examines one firm’s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data. Findings: The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model’s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model. These three aspects have all been important in the case-company’s internationalization process. Practical implications: The practical implications in the case-company’s internationalisation process has been the access to Dr Han Wei’s personal network and his knowledge of the business culture in China. Research limitations: The study is limited is to one company’s Internationalization process and can therefore not be generalized. Originality/Value: The study has contributed with a theoretical development of the model. Keywords: Internationalization process, Uppsala model, establishment chain, psychic distance, personal networks, Guanxi Paper type: Single case study

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering. Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar. Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden. Oavsett de bakomliggande motiven, kunde reaktiva och proaktiva företag i lika stor utsträckning engagera sig mer och växa på respektive marknad. Resultatet har bekräftat viktiga punkter av vår teoretiska utgångspunkt, vilket innebär att små och medelstora företag tog lågengagerande steg som export för att nå en viss marknad. Därefter stannade en del i ett visst utvecklingsstadium (export), andra etablerade sig så småningom fysiskt och vissa lämnade marknaden för någon orsak. De undersöka företagen stötte på ett antal olika barriärer, dock kunde dessa upplevas på olika sätt beroende på vilken form av engagemang företagen hade, på deras sätt att agera eller på företagens storlek.

International business relationships provide an opportunity for companies to expand and grow in foreign markets, however it is not always easy to collaborate and create long-term relationships with international partners when challenges arise along the way. The purpose of the study is to increase the understanding of cultural challenges in an international business relationship, with the following question; what cultural challenges do Swedes experience in their international business relationships with partners from Brazil and how can these cultural challenges be handled? This work has a theoretical frame of reference based on three theories: Hofstede's cultural dimensions, psychic distance and the network model. The study is based on a qualitative survey conducted via a respondent pool of four respondents where they were selected based on subjective selection and a snowball sample. The data is collected via semi-structured interviews. This study concludes that cultural differences can lead to challenges in international business relations and the more you understand the other party and its culture, the easier it will be to prevent challenges such as misunderstandings. Having knowledge of cultural differences and being open to them facilitates adaptation to international business partners.