Psykoterapi som inte håller rätt spår benämns i forskning som ”terapeutisk drift”. Den terapeutiska driften beskrivs uppstå när terapeuter inte lyckas fullt ut med att leverera evidensbaserad behandling. Det har påvisats att egenskaper hos terapeuten påverkar behandlingsinnehållet och risken för terapeutisk drift. Nio terapeutegenskaper korrelerar till terapeutisk drift; terapeutkunskap, teoretisk inriktning, attityder till forskning, kritiskt tänkande, klinisk erfarenhet, terapeutångest, terapeutens ålder, terapeutens personlighetsdrag och kulturell kompetens. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för KBT-terapeuters uppfattning om terapeutegenskaper och hur terapeutegenskaperna upplevs påverka behandlingsinnehåll och styrning i psykoterapi. De personer som är med i studien är socionomer och legitimerade psykoterapeuter med KBT-inriktning. Studien är en kvalitativ studie där djupintervjuer har genomförts med fyra intervjupersoner och där resultat påvisar en upplevelse att terapeutegenskaper påverkar behandling och styrning av terapi. I studien framkom bland annat ett eklektiskt arbetssätt, rädsla hos terapeuten att behandling ska påverka patienten negativt och en försiktighet i att pressa patienten till att göra vissa delar i behandlingen för att alliansen inte ska bli försämrad. Egenskaper hos patienten som till exempel samsjuklighet gör att terapeutegenskaper aktiveras och att man därför ibland modifierar behandling och utesluter vissa moment i behandlingen. Ytterligare forskning behövs vad gäller terapeutegenskapernas samverkan, medvetenheten hos terapeuter vad gäller sina terapeutegenskaper, terapeutens hälsa som en faktor till terapeutisk drift, personlighetens påverkan, känslornas betydelse samt sambandet vad gäller terapeutisk allians i förhållande till terapeutisk drift från evidensbaserad metod. / Psychotherapy that does not stay on track is referred to in research as “therapeutic drift”. The therapist drift is described as occurring when psychotherapists do not fully succeed in delivering evidence-based treatment. It has been shown that characteristics of the therapist influence the treatment content and the risk of therapeutic drift. Nine therapist characteristics correlate to therapist drift: therapist knowledge, theoretical orientation, attitudes to research, critical thinking, clinical experience, therapist anxiety, the therapist´s age, the therapist´s personality traits and culture competence. The purpose of the study is to highlight CBT-therapist´s view of therapist characteristics and how they affect the treatment content and management in psychotherapy. The people involved in the study are sociologists and licensed psychotherapists with CBT- orientation. The study is a qualitative study where in-depth interviews have been conducted with four interviewees and where results demonstrate that therapist characteristics influence treatment ang management of therapy and which factors activate therapist characteristics. The study revealed, among other things, an eclectic way of working, fear that treatment will affect the patient negatively and a caution in pressuring the patient to do certain parts of the treatment so that the alliance does not deteriorate. Characteristics of the patient such as comorbidity mean that therapist´s characteristics are activated and that therefore treatment is sometimes modified, and certain aspects of the treatment are excluded. Fear that treatment will affect the patient negatively or the alliance will deteriorate emerged as factors for therapist drive. Further research is needed regarding the interaction of therapist characteristics, the awareness of therapists regarding their therapist characteristics, the therapist´s health as a factor in therapeutic operation, the influence of personality, the importance of emotions and the connection in terms of therapeutic alliance in relation to therapeutic operation from an evidence-based method.

<p>Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden. Dels vägledning inför terapi och dels att berätta om arbetssättet i terapi. Psykoterapeuternas resonemang kring introduktion av behandlingsmetoden bestod dels av sådana reflektioner som gav uttryck för ambivalens avseende introduktion och dels sådana som gav uttryck för tydlighet. Samma psykoterapeut gav ofta uttryck för båda typerna av reflektioner. Det framkom att undersökningsdeltagarna hade format sitt sätt att introducera patienter utifrån den kliniska erfarenheten. De hade inte med sig något tydligt förhållningssätt från den psykodynamiska skolningen.</p>

Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden. Dels vägledning inför terapi och dels att berätta om arbetssättet i terapi. Psykoterapeuternas resonemang kring introduktion av behandlingsmetoden bestod dels av sådana reflektioner som gav uttryck för ambivalens avseende introduktion och dels sådana som gav uttryck för tydlighet. Samma psykoterapeut gav ofta uttryck för båda typerna av reflektioner. Det framkom att undersökningsdeltagarna hade format sitt sätt att introducera patienter utifrån den kliniska erfarenheten. De hade inte med sig något tydligt förhållningssätt från den psykodynamiska skolningen.

Det övergripande syftet för denna licentiatuppsats är att utforska psykoterapeuters och patienters tankar om vad som är verksamt i individuell psykoterapi med fokus på deras egna erfarenheter av psykoterapeutiskt arbete. Som metod för datainsamling och analys valdes grounded theory i båda de ingående studierna. I studie 1 intervjuades psykoterapeuter, legitimerade för individuell psykoterapi. Sammanlagt nio informanter deltog i studien, både män och kvinnor med olika yrkesbakgrund och med olika psykoterapeutisk inriktning. Ett centralt begrepp, förnyande erfarenhet, utvecklades ur data. Förnyande erfarenhet är en process där terapeuten och patienten i samarbete och dialog försöker att skapa situationer där patienten gör erfarenheter som ifrågasätter eller utmanar tidigare erfarenheter som patienten har eller ger ett nytt perspektiv på tidigare erfarenheter som gör dem mer begripliga och hanterbara. Förnyande erfarenhet leder till att patientens upplevelsevärld och beteende förändras i riktning mot ett ökat psykiskt välbefinnande. I studie 2 intervjuades åtta personer som gått i individuell psykoterapi av olika längd och teoretisk inriktning hos legitimerad psykoterapeut. De bidrog med data om sexton psykoterapier eftersom flera av dem hade erfarenhet av mer än en psykoterapi. Det centrala begrepp som utvecklades ur data var terapeutens lyhörda acceptans. Lyhördhet innebär att terapeuten har en förmåga att visa sig känslig för patientens behov och känslomässiga tillstånd och att ge gensvar på ett adekvat och konstruktivt sätt. Acceptans representerar en stödjande och icke-dömande atmosfär och terapeutens tolerans, välvilja och förstående inställning. / The overall aim of this licentiate thesis is to explore psychotherapists’ and patients’ thoughts about what is effective in individual psychotherapy, focusing on their own experience of psychotherapeutic work. The method chosen for data collection and analysis was grounded theory in both the included studies. In Study 1 psychotherapists, licensed for individual psychotherapy were interviewed. A total of nine informants participated in the study, both men and women with different professional backgrounds and with different psychotherapeutic approaches. A core concept, Renewing experience, was developed from the data. Renewing experience is a process where the therapist and patient in cooperation and dialogue are trying to create situations where the patient makes new experiences. These experiences call into question or challenge past experiences of the patient or gives a new perspective on past experiences that make them more understandable and manageable. Renewing experience leads to changes in the patients experiential world and behaviour that increase psychological well-being. In Study 2 eight persons were interviewed who have attended individual psychotherapy of various lengths and theoretical orientation with a licensed psychotherapist. They contributed data on sixteen psychotherapies as several of them had experience of more than one psychotherapy. The core concept that evolved from the data was The therapist's responsive acceptance. Responsiveness means that the therapist has the ability to prove sensitive to patient's needs and emotional states and to provide feedback in an appropriate and constructive manner. Acceptance represents a supportive and non-judgmental atmosphere and the therapist's tolerance, kindness and understanding attitude. / <p>Vid tidpunkten för licentiatseminariet var delarbete 2 ej utgivet (i manuskriptform).</p>

Inledning: I Sverige har en debatt om egenterapin som obligatoriskt moment i psykoterapeututbildningen växt fram, där delade meningar finns kring egenterapins betydelse för den professionella utvecklingen. Trots att det undersökts i en mängd studier visar översiktsstudier genomgående en otydlighet i definitionen kring såväl terapi som yrkeserfarenhet och dess betydelse för den professionella utvecklingen. Syftet med studien är därför att undersöka psykodynamiskt orienterade psykoterapeuters uppfattning av egenterapins betydelse för professionsutvecklingen, utifrån en tydlig definition och avgränsning av såväl egenterapi som yrkeserfarenhet. Frågeställning: Hur uppfattar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter att egenterapin påverkar deras professionsutveckling? Metod: En kvalitativ metod med hermeneutisk grund har använts. Genom fem semistrukturerade intervjuer insamlades material som sedan analyserats med induktiv, tematisk analys. Resultat: Egenterapin uppfattas viktig för professionsutvecklingen av de psykoterapeuter som deltagit i studien. Resultatet visar att respondenternas uppfattning är att egenterapin är viktig för kvaliteten på det professionella arbetet. Respondenterna beskriver att det omedvetna som teoretiskt perspektiv är en viktig aspekt av egenterapins betydelse för professionsutvecklingen. Samtliga respondenter uppger att, även om motivationen för egenterapi kan se olika ut, uppfattas den som nödvändig för deras professionella utveckling. Diskussion: De tydliga resultaten i denna studie diskuteras mot tidigare forsknings varierande resultat. Undersökningen stödjer argumenten för noggrann differentiering vid utforskning av området.

No description available.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en kronisk sjukdom som innebär personligt lidande, nedsatt funktionsförmåga och försämrad livskvalitet och är det ångesttillstånd som behandlas minst framgångsrik. Syftet med denna uppsats var att undersöka kognitiv beteendeterapi (KBT) psykoterapeuters erfarenheter vid behandling av GAD samt vilka behandlingsmetoder de använder i arbetet med GAD, utifrån följande frågeställningar; (1) Vad är KBT psykoterapeuters erfarenheter av behandling av GAD? och (2) Hur går KBT psykoterapeuter till väga vid behandling av GAD. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter med inriktning KBT från två olika regioner, verksamma inom psykiatrin och privat sektor. De valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Data analyserades med tematisk analysmetod. I resultatet framkom att psykoterapeuter skräddarsyr behandlingar av GAD. Ingen av psykoterapeuterna följde någon manual till punkt och pricka men hade sin utgångspunkt i teori och metod. Det framkom att GAD ofta är komplext att behandla och att det inte finns en metod som funkar för alla. Psykoterapeuters erfarenhet är att behandlingar behöver individanpassas och att manualer inte är tillräckliga vid behandling av GAD. Fler studier på skräddarsydda behandlingar skulle kunna vara hjälpande för det kliniska arbetet för psykoterapeuter. Att skräddarsy behandlingsupplägg skulle kunna vara lösningen för att flera personer skulle få bra behandlingsresultat.Nyckelord: Generaliserat ångestsyndrom, psykoterapi, psykoterapeut, behandling, kognitiv beteendeterapi / Generalized anxiety disorder (GAD) is a chronic illness that involves personal suffering, reduced functional ability and impaired quality of life and is the least successfully treated anxiety condition. The purpose of this paper was to investigate cognitive behavioral therapy (CBT) psychotherapists' experiences in treating GAD and which treatment methods they use in working with GAD, based on the following questions: (1) What are CBT psychotherapists' experiences of treating GAD? and (2) How do CBT psychotherapists approach the treatment of GAD. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five licensed psychotherapists specializing in CBT from two different regions, working within psychiatric and the private sector. They were selected using strategic sampling. Data were analyzed using a thematic analysis method. The results showed that psychotherapists tailor treatments for GAD. None of the psychotherapists followed a manual to the letter but were based on theory and method. It emerged that GAD is often complex to treat and that there is no one method that works for everyone. Psychotherapists' experience is that treatments need to be individualized and that manuals are not sufficient in the treatment of GAD. More studies on tailored treatments could be helpful for the clinical work of psychotherapists. Tailoring treatment plans could be the solution for more people to get good treatment results.Keywords: Generalized anxiety disorder, psychotherapy, psychotherapist, treatment, cognitive behavioral therapy.

<p>Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos både</p><p>psykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman i</p><p>psykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna och</p><p>hur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeuter</p><p>med klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.</p><p>Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter och</p><p>psykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes inte</p><p>finnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom.</p><p>Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes vara</p><p>viktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårigheter</p><p>visades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdes</p><p>kunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiska</p><p>kompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuella</p><p>problem i samhället. Införande av sexologiska moment på psykolog-,</p><p>psykoterapeut- och handledarutbildningar rekommenderas.</p>

Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos både psykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman i psykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna och hur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeuter med klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt. Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter och psykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes inte finnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom. Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes vara viktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårigheter visades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdes kunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiska kompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuella problem i samhället. Införande av sexologiska moment på psykolog-, psykoterapeut- och handledarutbildningar rekommenderas.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde.