Arbetets syfte är att ge en fördjupad inblick i det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet och särskilt undersöka hur det påverkar bolagsledningens beslutsförmåga. Som ett koncept har vinstsyftet varit en del av aktiebolagen sedan bolagsformens uppkomst, men kom inte till uttryck i aktiebolagslagen före 1944 års revidering. Den ledande principen för uppfyllande av vinstsyftet är vinstmaximeringsprincipen. Enligt den ska bolagsledningen sträva efter en maximering av bolagets värde. På vilket sätt detta ska ske är omdiskuterat och inget tydligt svar verkar finnas i den nuvarande rätten. Som en konsekvens av att bolagsledningen måste följa vinstmaximeringsprincipen samt att enbart aktieägarnas intresse får tas i beaktning medför vinstsyftet flera begränsningar vid beslutsfattandet. Trots detta anses utrymme för flexibilitet fortfarande finnas. Vinstsyftet är även inte utan undantag. Resultatet är en bestämmelse med faktisk verkan men utan klar innebörd och osäkra ramar. Det är därför nödvändigt att försöka klargöra vinstsyftets innebörd och vilken verkan det kan ha på förvaltningen av bolagets angelägenheter.

The companies of the finance industry are the owners of the market and possess great power to impact society with the assets they manage. A new purpose of asset management is emerging, considering non-financial issues with a purpose beyond profit. The authors identified three aspects (Time aspects, Investment activities and Shareholder activities) in which non-financial issues could be incorporated within asset management. A case study was conducted using the Swedish insurance company AFA Försäkring, an insurance company with a stated purpose beyond profit, to answer the research question posed. The essay aims to gain knowledge regarding how an insurance company with a stated purpose beyond profit takes non-financial issues into account within their asset management. The paper concludes that there are multiple avenues to incorporate non-financial issues within asset management, such as clear guidelines, communication, and cooperation with investees. / Företag inom finansindustrin förvaltar kapital och äger marknaden. Genom sitt ägande har industrin stor makt att påverka samhället. Ett nytt syfte för förvaltningen stiger fram, ett syfte större än vinst som tar icke-finansiella frågor i åtanke. Författarna har identifierat tre aspekter av förvaltning där icke-finansiella frågor kan inkorporeras. En case studie har genomförts av det svenska försäkringsbolaget AFA Försäkring för att svara på uppsatsens forskningsfråga. Undersökningen syftar till att öka förståelsen av hur ett försäkringsbolag som uttrycker ett större syfte än vinst tar hänsyn till icke-finansiella frågor inom sin förvaltningsverksamhet. Uppsatsen sammanfattar att det finns flera sätt att inkorporera icke-finansiella frågor, vilka exempelvis är genom klara riktlinjer, kommunikation och samarbete med de ägda företagen.

[pt] Diante do desafio de se ressignificar sucesso organizational, torna-se primordialcompreender o papel da liderança em capacitar os seguidores para resolver oparadoxo lucro-propósito, bem como fomentar a criatividade voltada para o bemcomum (De Cremer & Moore, 2020; Winkler et al., 2019). Ao incluir as dimensõesética e moral ao lado dos objetivos econômicos, as organizações passam a inserir opropósito na estratégia organizacional, considerando os interesses das diversaspartes envolvidas (He & Ortiz, 2021; Moroz & Gamble, 2021). A partir deste panode fundo, o presente trabalho propõe a humildade do líder como atributo relevantepara auxiliar seguidores a navegar o paradoxo da sustentabilidade, criando o cenárioadequado para que a criatividade se desenvolva e frutifique. O primeiro artigoinvestiga a estrutura intelectual dos temas liderança humilde ecriatividade/inovação, integrando-os em um framework composto de três mapasconceituais, que avançam achados de pesquisas anteriores (Kelemen et al., 2022).O segundo artigo, composto de dois estudos experimentais, avalia relações decausa-e-efeito da liderança humilde e saídas ligadas à criatividade, através daperspectiva do paradoxo. O primeiro estudo confirmou que a humildade do líder éresponsável pela resolução criativa de problemas pelos seguidores via mentalidadede paradoxo, bem como pelo engajamento em processo criativo, apresentandoresultado marginalmente significativo para as emoções positivas. O segundoestudo, por sua vez, confirmou que a liderança humilde é responsável por níveismais altos de emoções positivas e tomada de perspectiva dos seguidores,provocando menos emoções negativas quando comparada à condição de controle. / [en] Amidst the cutting-edge challenge of reframing organizational success, it is paramount to understand the role of leadership in influencing followers capability of solving the paradox of purpose and profit dual-goal, as well as in leveraging creativity toward the common good (De Cremer & Moore, 2020; Winkler et al., 2019). By adding the ethical and moral dimensions alongside the economic goal, organizations start to place purpose into organizational strategy, considering multiple stakeholders interests (He & Ortiz, 2021; Moroz & Gamble, 2021). Therefore, against this backdrop, the present research contends that in terms of the leader s singular behaviors that may help followers navigate the sustainability paradox, leader humility emerges as a relevant attribute to set the stage for creative problem-solving to flourish and thrive. The first paper makes a concerted effort to investigate the business intellectual structure of leader humility and creativity/innovation, integrating past research findings into a synthetic framework composed of three conceptual maps that extend prior academic work (Kelemen et al., 2022). The second paper comprehends two experimental studies that address cause-and-effect concerns on humble leadership and creativity through the paradox perspective. The first study confirmed that leader humility is responsible for followers creative problem-solving via a paradox mindset, and also for creative process engagement; yielding a marginally significant effect on positive emotions. The second study, in turn, confirmed that humble leadership is responsible for promoting positive emotions and perspective-taking on followers, eliciting fewer negative emotions when compared to the control condition.