Abstract Mål: Syftet med denna studie var att kartlägga farmaceuters upplevelser kring huruvida en frågelista (Question Prompt List, QPL) är ett användbart verktyg för att öka kommunikationen och patientaktiveringen på svenska öppenvårdsapotek. Kommunikationen på öppenvårdsapotek bör förbättras så patienter får optimal läkemedelsanvändning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 27 farmaceuter och två apotekarstudenter på sju olika öppenvårdsapotek i Stockholm, Uppsala och Göteborg under hösten 2020. Respondenterna bestod av 24 kvinnor och fem män som hade använt QPL:en i sitt arbete under 1-2 veckor. Intervjuerna varade mellan 6-47 minuter, median 15 minuter. Dessa transkriberades och analyserades via systematisk textkondensering (STC). Resultat: Efter STC identifierades fyra resultatkategorier; 1. Ett kommunikationsverktyg som får farmaceuterna att tänka till om sina kundmöten, 2. QPL:en var en tankeställare som kan bjuda in till samtal samt tända en och annan glödlampa hos kunderna, 3. En användbar inbjudande lista med förbättringspotential för att underlätta ytterligare för kunderna på apoteken, 4. Det är viktigt att möta och fånga upp kunden för att kunna ge den bästa servicen. Majoriteten av farmaceuterna (n=28) kan tänka sig använda QPL:en i framtiden. Tidsbrist gjorde att listan inte var användbar i alla kundmöten. QPL:en ansågs ha utvecklingspotential och farmaceuterna gav förslag på hur kommunikation på öppenvårdsapotek kan optimeras; genom exempelvis ökat engagemang från farmaceuternas sida. Slutsats: Farmaceuterna upplevde att QPL:en var användbar och fick kunderna att fråga mer, men inte vid alla kundmöten. QPL:en kan optimeras ytterligare och göras mer lättläslig. Kommunikationen på öppenvårdsapotek bör optimeras ytterligare.

La littératie en santé (LS) désigne les connaissances, la motivation et les compétences permettant d’accéder, comprendre, évaluer et appliquer l’information dans le domaine de la santé. C’est un déterminant majeur de santé qui est fréquemment considéré comme un mécanisme des inégalités sociales de santé. Ce travail de thèse a comme objectif fondamental d’évaluer l’association entre la LS, les inégalités d’information et l’état de santé des personnes atteintes de cancers. Toutefois, devant le manque d’instruments de mesure de la LS, nos premiers travaux ont consisté en la validation d’outils de mesure en France. Nos travaux empiriques se sont appuyés sur les analyses de trois enquêtes.Ces analyses ont permis d’obtenir des éléments de validation de plusieurs échelles subjectives en version française évaluant la LS, la numératie et la décision partagée.Un niveau limité de LS a été montré associé à une moindre participation au processus de décision partagée, des comportements de recherche d’information et un état de santé mentale et physique altéré. De plus, les patients avec un niveau limité de LS sollicitent davantage le médecin généraliste et les services sociaux.La prise en compte du niveau de LS des patients pendant tout le parcours de soins nous parait indispensable. Cela pourrait permettre d’adapter l’information au niveau de LS afin de réduire les inégalités d’information et augmenter la participation des patients à la prise de décision. En outre, cela pourrait également permettre aux professionnels de santé de proposer un accompagnement particulier pour les personnes à faible niveau de LS afin d’améliorer leur état de santé et leur qualité de vie. / Health Literacy (HL) refers to the knowledge, motivation, and skills to access, understand, evaluate, and apply information in the health field. It is a major determinant of health that is frequently considered as a mechanism of the social inequities of health. The main objective of this thesis is to evaluate the association between HL, information inequities and the health status of people with cancer. However, given the lack of HL measuring instruments in France, we started with the psychometric validation of measurement tools.Our empirical work is based on analyzes of three surveys.These analyses allowed having valid French version of subjective scales measuring HL, numeracy and shared decision-making process. Our analyzes have shown that a limited level of HL is associated with less involvement in the shared decision process, more information seeking and impaired mental and physical health status. In addition, patients with limited level of HL consulted more often the general practitioner and the social worker. Considering the patients’ HL level during all the course of their care seems mandatory. This would allow information to be tailored to patients’ HL level, to reduce information inequities and increase patient participation in decision-making. In addition, this would also allow health professionals to propose special care for people with low levels of HL to improve their health and quality of life.

Mål: Syftet med studien är att beskriva patienternas inställningar till användningen av en QPL, huruvida det är ett möjligt redskap att använda under farmaceutmötet på svenska öppenvårdsapotek. Dessutom att undersöka den rapporterade skillnaden i kunskapsnivå efter användningen av QPL mellan patienterna som valde att använda QPL:en under farmaceutmötet och patienterna som valde att inte göra det. Samt att undersöka om olika bakgrundsfaktorer påverkar användningen av QPL.      Metod: En kvantitativ analys av redan besvarade enkäter genomfördes för att besvara syftet och frågeställningen. Enkäterna analyserades deskriptivt med hjälp av beskrivande mått och genom inferentiell statistik i Microsoft Excel. Delstudien bestod av 179 enkäter.    Resultat: Totalt kodades 179 enkäter utifrån inklusionskriterierna. Patienterna rapporterade att QPL introducerades i 96% (n=172) och användes i 46% (n=83) av farmaceutmöten. Majoriteten av patienterna (n=101) upplevde att QPL inte tog mycket tid att läsa och (n=121) tyckte att frågorna var enkla att förstå. Å andra sidan rapporterade patienterna som hämtade minst ett nytt läkemedel och patienterna som hade svenska som modersmål att de använde QPL mer än andra. Samtidigt upplevde patienterna som använde QPL:en under farmaceutmötet en ökad kunskapsnivå om läkemedel jämfört med patienterna som inte använde QPL:en under mötet.   Slutsats: Patienterna upplevde att QPL:en var ett funktionellt verktyg som fick de att ställa fler frågor och förstå sitt sjukdomstillstånd bättre. QPL:en kan effektiviseras ytterligare genom att förkortas ned och finnas i fler språk. Samtidigt bör farmaceut-patientkommunikation på öppenvårdsapotek effektiviseras ytterligare.