Background: The current studies aimed to explore the effects of different variants of multiple sclerosis (MS) on social cognitive skills such as emotion perception, theory of mind (ToM) and empathy. Various aspects of empathy were measured using newly developed video paradigm that generated reliable and consistent responses in study participants. Further, the relationships between social cognition abilities and cognitive functioning, MS severity, mood and age were explored. The final aim was to establish whether difficulties in social cognition predicted restricted social participation and reduced quality of life in MS. Methods: This research measured multi-domain emotion perception, ToM and empathy using more ecologically valid measures than previous studies in participants with relapsing-remitting MS (n = 30), chronic progressive MS (n = 26) and matched healthy controls (n = 31). Executive functioning was measured using verbal fluency, whereas speed of processing was tested with the Digit Symbol Coding Task. Self-report measures were administered to assess of empathy, social participation, MS severity and mood. Results: Both MS groups presented with impairments in emotion perception and ToM but not in empathy. Cognitive functioning was associated with some measures of emotion perception and ToM. Reduced quality of life was inconsistently predicted by personal distress only and some aspects of emotion perception in individuals with MS. No aspects of social cognition were found to be a significant predictor of restricted social engagement in MS. Conclusion: Both MS samples demonstrated similar emotion perception and ToM impairments and no significant empathy impairment, though those with progressive MS reported poorer social participation. Lower levels of emotion perception and personal distress predicted some aspects of quality of life. Since the pattern of these results proved to be inconsistent, it is important to interpret the findings with caution, and to further explore socio-emotional functioning in MS.

Bakgrund: Under perioden 1980 till 2014 har prevalensen av fetma i världen mer än fördubblats. Samhällets utveckling ses ha en negativ inverkan då konsumtionen av kaloririk mat har ökat samtidigt som graden av fysisk aktivitet har minskat. Fetma klassas som en folksjukdom och kan leda till följdsjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personer med fetmas upplevelse av livskvalitet samt undersöka vilken kvalitet artiklarna hade med fokus på datainsamlingsmetod.   Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som innefattar 12 artiklar, varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats.   Huvudresultat: Fetma är ett tillstånd som setts påverka livskvalitén negativt, dessutom har en prevalensökning av psykisk ohälsa i form av ångest och depression setts. Personer med fetma upplevde oftare att de blev diskriminerade och stigmatiserade för sin vikt än normalviktiga och diskriminering påverkade deras psykiska välmående, livskvalitet och livstillfredsställelse negativt. Personer med fetma upplevde sig begränsade i sin vardag samt att deras sociala relationer påverkades negativt, bland annat i form av försämrat stöd från sin omgivning och social isolering.   Slutsatser: Forskning visar att livskvaliteten påverkas negativt hos personer med fetma. De upplever också diskriminering, stigmatisering och påverkan på sociala relationer oftare, och drabbas i större utsträckning av ångest och depressioner än normalviktiga. Genom respektfullt bemötande, förståelse och omtanke kan risken för diskriminering och stigmatisering minskas, och deras autonomi och tilltro till hälso- och sjukvården stärkas. / Background: During the period of 1980 to 2014, the global prevalence of obesity has more than doubled. The societal development is seen to have a negative influence on obesity since the consumption of caloric food has increased while the degree of physical activity has decreased. Obesity is classified as an endemic disease and can cause sequelae such as coronary-artery disease, type 2 diabetes and cancer.   Aim: The aim of the literature study was to describe obese adults' experience of quality of life and to examine the articles' quality with focus on their data collection method.   Method: A literature study with a descriptive design comprised of 12 articles, ten of which has a quantitative design and two whom have a qualitative design.   Main results: Obesity is a condition which is seen to negatively impact quality of life. A prevalence increase in psychiatric illness in the form of anxiety and depression has also been observed. Persons with obesity experienced discrimination and stigmatization more often than normal weight individuals, and discrimination negatively impacted their psychiatric well-being, quality of life and life satisfaction. They also experienced restrictions in their daily lives and a negative impact on their social relationships, including less support from their surroundings and social isolation.   Conclusions: Research shows that the quality of life is negatively affected in obese persons. They experience discrimination, stigmatization and impacted social relationships more often, and are affected in greater occurrence by anxiety and depression than those with normal weight. Through respectful treatment, understanding and consideration the risk of discrimination and stigmatization can be diminished, and their autonomy and trust for the healthcare service be strengthened.

Livskvalitet är en subjektiv upplevelse och det är av stor vikt att sjuksköterskor är medvetna om patienters individuella upplevelse av livskvalitet. En litteraturgenomgång visar att befintlig vetenskaplig litteratur inom humanvetenskapen och vårdvetenskapen är otillräcklig i upplevelsen av jaget i relation till livskvalitet i vårdandet. Syftet med studien är att utforska begreppet livskvalitet i vårdandet. Studien genomfördes som en litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar, där alla vetenskapliga artiklar var kvalitativa och belyste livskvalitet i vårdandet. I resultatet framkom det ett övergripande teman frid och frihet, med två huvudkategorier livskvalitet – jagets mening samt livskvalitet – jagets livsmening. Resultatet visar att livskvalitet i vårdandet är en omfattande del i att uppnå frid och frihet. Viktiga aspekter för att uppleva livskvalitet i vårdandet är mellanmänskliga relationer, roller, identitet, autonomi, tillfredsställelse och meningsfullhet. Utan någon eller flera av ovanstående aspekter har människan närmare till avsaknad av livskvalitet. Essensen i livskvalitet är att det är en subjektiv och individuell upplevelse som behöver belysas i samtal mellan sjuksköterskor och patienter för att gynna det goda vårdandet. För att sjuksköterskor skall kunna ordinera oberoende omvårdnadsåtgärder i relation till livskvalitet krävs evidensbaserad kunskap om patienters subjektiva upplevelse av livskvalitet

published_or_final_version / Community Medicine / Master / Master of Public Health

published_or_final_version / Community Medicine / Master / Master of Public Health

Bakgrund och problemformulering: Tidigare forskning visar att 32 procent av Sveriges befolkning bor ensamma och många utav dem är äldre personer. Det är inte bara äldre som bor ensamma som upplever ensamhet utan även de som bor på boenden och har personer runt sig. Studien kommer beskriva hur en ensam äldre person kan bemötas på bästa sätt samt hur upplevelsen av ensamheten påverkas om den är självvald eller påtvingad. Syfte: att beskriva äldres upplevelse av ensamhet. Metod: En litteraturstudie har gjorts enligt Axelssons modell (2012), där kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts till fyra teman: ensamhetsfaktorer, att bli gammal, ensamhetens konsekvenser och att hantera ensamhet. Artiklarnas inklusionskriterier var att de handlade om personer äldre än 65 år. Artiklarna skulle inte vara äldre än sex år och bygga på kvalitativa studier. Resultat: Upplevelsen av ensamhet kan uppstå på olika sätt, den blir mest påtaglig vid förlusten av en partner. Att gå i pension har en betydande roll och kan orsaka att en persons livsrytm rubbas, ensamheten kan även uppstå när kroppen inte fungerar som den gjort innan. Ensamheten är något som varje individ upplever olika och därmed kan den uppfattas som både positiv och negativ. Det framkommer att sociala relationer har en positiv inverkan på ensamheten. Diskussion: Forskning har visat att åldern inte har en betydelse för upplevelsen av ensamhet. Upplevelsen bland yngre människor är relativt lika som hos äldre. Likaså verkar upplevelsen i olika delar av världen vara densamma. Genom vårdande samtal samt uppmuntran att aktivera sig kan ensamheten förhindras.

<p>Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen. Vidare framkom att kvinnor skattar sin livskvalitet som högre än män och att gifta och samboende skattar sin livskvalitet som högre än ogifta. Resultaten överrensstämmer med den forskning som tidigare genomförts för högskolestudenters subjektivt upplevda livskvalitet.</p>

No description available.

It is estimated that more than 218,000 men will be diagnosed with prostate cancer in the year 2007. With a mean age at diagnosis of 72, and extended long-term survival, prostate cancer represents a significant health problem among older men. Despite the fact that the treatment for prostate cancer has significant effects upon one's physical appearance and functional ability, there exists a gap in the literature regarding body image in men with prostate cancer. Additionally, there is a large gap in our knowledge of the relationship of body image and QOL in men with prostate cancer.The purpose of this study was to describe changes in body image and quality of life among men with prostate cancer, to describe the relationship between the two, and to explore the differences in body image and quality of life related to treatment, age, duration of therapy and body mass index.The sample consisted of one hundred and thirty-two older men (> age 60) with prostate cancer, recruited from the oncology and urology out-patient departments at an urban Veterans Affairs Medical Center. The participants completed 2 established questionnaires, the Body Image Scale and the Quality of Life Index Cancer Version. Descriptive and inferential statistics were used in the analysis.For purposes of analysis, the sample was grouped according to treatment with ADT as part of therapy for prostate cancer. The ADT-naive group composed 34.1% of the sample (n = 45); the ADT group composed 65.9% of the sample (n = 87). Whether or not one received ADT was correlated with body image change: those men who received ADT had a greater perception of negative change. There was, however, no difference in quality of life between men who received ADT and men who did not. Neither age nor duration of therapy had any relationship with the perceptions of change in body image or quality of life. A significant negative correlation was demonstrated between body image change and quality of life overall, and with each of the domains.

No description available.