- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 6 of 6 (0.026 seconds)Spelling suggestions: "subject:"pauta"" "subject:"gauta""
| 1 |
Roller och relationer i Georgienkriget : En teorikonsumerande studie om icke-statliga aktörerRoxendal, Oscar January 2021 (has links)
Non-state actors have for centuries been used by states in order to achieve their strategic ends in armed conflicts. Even though the reasons and motives, as well as the possible consequences, often are subject to research within the field, few have investigated what roles the irregulars might have in a conflict and their relations with a state actor. This study examines the roles that non-state actors had in the Georgian war. Through a qualitative text analysis, the level of coordination with a state and what type of value they added to the state’s regular forces was analyzed, in an attempt to categorize the groups according to Rauta’s theory. The results of the research shows that analyzed non-state actors may have had different roles from the time leading up to the war, during and after the war ended. This may indicate that they are more dynamic in their roles and relations with a state than it may appear and could point to how non-state actors may be used in the future.
|
| 2 |
A reelaboração de passagens não-idiomáticas do estudo n.10 para violão solo de Marcelo Rauta por meio da colaboração intérprete-compositorGomes, Sabrina Souza January 2018 (has links)
A presente pesquisa teve como objetivo a reelaboração de passagens não-idiomáticas do Estudo nº 10 para violão solo de Marcelo Rauta por meio do processo colaborativo. Após a leitura e mapeamento da obra, identificamos excertos que consideramos ser não-idiomáticos, e dado que Rauta não executa o violão, propusemos ao compositor a reelaboração desses por meio da colaboração intérprete-compositor. A partir da bibliografia revisada discutimos o idiomatismo em música e os aspectos da colaboração intérprete-compositor. A investigação se deu em três momentos diferentes: 1) antes, 2) durante e 3) depois da interação com o compositor. No primeiro momento, estudei a obra e organizei minhas sugestões de modificação; em seguida, a fim de atestar se as passagens consideradas por mim como não-idiomáticas eram da mesma forma vistas por outros violonistas, entrevistei três participantes após estudarem a obra por uma semana; e por fim, com o objetivo de realizar o primeiro contato antes da colaboração, realizamos uma entrevista inicial com Rauta. No segundo momento, iniciamos o processo colaborativo – o qual foi dividido em nove etapas, e realizado à distância – onde utilizamos recursos de texto digitalizado, vídeos e fotos para nos comunicarmos de forma produtiva com o compositor. No terceiro momento, a fim de nos inteirar sobre as impressões de Rauta em relação ao processo vivenciado, realizamos uma entrevista final com o mesmo, e por fim, discutimos a relevância dos procedimentos adotados antes da colaboração, e os resultados técnicos e sonoros relativos às duas edições da obra: a edição que preserva o texto original, e a edição criada a partir das modificações realizadas no texto original. O produto final dessa pesquisa constitui-se de uma edição interpretativa, bem como de um registro em áudio e vídeo da primeira performance do Estudo nº 10. / The present research aims the re-elaboration of passages of Marcelo Rauta’s Study nº 10 for solo guitar through the collaborative process with the composer. From the reading and mapping of the work, we identify excerpts that we consider non-idiomatic, and, since Rauta does not play the guitar, we proposed him the re-elaboration of these passages, through the process of collaboration between performer and composer. From the revised bibliography, we discuss the idiomatism in music and the aspects of the collaboration. The investigation took place in three different moments: 1) before, 2) during and 3) after the interaction with the composer. At first, I studied the work and organized my suggestions for modification. Then, in order to attest if the passages considered by me as non-idiomatic were in the same way seen by other guitarists, I interviewed three participants after studying the work for a week; and finally, in order to make the first contact before the collaboration, we conducted an initial interview with the composer. In the second moment, we began the collaborative process - divided into nine stages, and carried out at a distance – where we used digitized text resources, videos and photos to communicate productively with the composer. In the third moment, in order to find out about Rauta's impressions of the process, we conducted a final interview with him. Finally, we discussed the relevance of the procedures performed before the collaboration, and the technical and sonorous results related to the two editions of the work: the edition that preserves the original text, and the edition created from the modifications made in the original text. The final product of this research consists of an interpretative edition, as well as the audio and video recording of the first performance of Study nº 10.
|
| 3 |
Otsoni ja vetyperoksidi pohjaveden puhdistuksessaSallanko, J. (Jarmo) 08 August 2003 (has links)
Abstract
Water in the coastal areas of Ostrobothnia typically contains high levels of humus, iron and manganese. Organic matter and iron contained in groundwater form compounds that make water treatment more difficult. The treatment process of such water usually resembles that used in a traditional chemical water treatment plant. This kind of chemical treatment process is, however, an expensive alternative in view of the resources of a small or a medium-sized treatment plant. The aim of this research was to find out whether ozonation and oxidation with hydrogen peroxide can be used for the treatment of water containing high amounts of organic matter.
Ozone is rather widely used in surface water plants for the final treatment of water. The most common applications include the disinfection and oxidation of substances that cause unpleasant taste and odour in water. This research deals with the use of ozone for the treatment of groundwater containing iron and manganese. Since ozone is a powerful oxidizer, it is able to oxidize iron and manganese contained in water into an insoluble form. Also a noticeable amount of organic matter is precipitated in the same process. However, in some of the researched cases the precipitate was so fine that it was impossible to separate it with traditional methods. A combination of ozonation and microfiltration proved to be a successful form of treatment when dealing with this type of water. Ozonation increased the AOC of water in all of the researched cases.
The content of bromide is reasonably low in Finnish groundwater. The median measured in coastal Northern Ostrobothnia was 0.025 mgl-1. With the used ozone dosage, the bromate formed in the process stayed below the limit value of 10 μgl-1. Therefore it can be stated that the formation of bromate does not hinder ozone treatment from becoming a more common form of water treatment in Finland. However, the formation of bromate must be taken into consideration, especially if ozonation is made in hig pH.
Hydrogen peroxide can be used as an alternative chemical in the oxidation and precipitation processes of iron in groundwater. The chemical is used for the oxidation of iron before filtration. If the formed precipitate is fine, microfiltration or flocking chemical can be used to remove the precipitate. / Tiivistelmä
Pohjanmaan rannikkoseudun pohjavesille on tyypillistä korkeat rauta- ja mangaanipitoisuudet yhdistettynä suureen humuspitoisuuteen. Orgaaninen aine muodostaa pohjaveden raudan kanssa yhdisteitä, jotka vaikeuttavat vedenkäsittelyn toimintaa. Kyseisten vesien käsittely lähestyy yleensä perinteistä kemiallista pintavesilaitosta. Kuitenkin pienten ja keskisuurten vesilaitosten resursseihin nähden täydellinen kemiallinen käsittely on kallis vaihtoehto. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää otsonoinnin ja vetyperoksidihapetuksen käyttökelpoisuutta näiden runsaasti orgaanista ainetta sisältävien vesien käsittelyssä.
Otsonoinnin yleisimmät sovellutukset ovat hajua ja makua aiheuttavien aineiden hapettaminen ja desinfiointi. Tässä tutkimuksessa selvitettiin otsonin käyttöä rauta- ja mangaanipitoisten pohjavesien käsittelyssä. Otsoni saa voimakkaana hapettimena vedessä olevan raudan ja mangaanin hapettumaan ei liukoiseen muotoon. Samalla kerasaostui huomattava määrä orgaanista ainetta. Kuitenkin muodostuva sakka on joissain tapauksissa niin hienojakoista, että sen erottaminen perinteisin menetelmin on mahdotonta. Näiden ns. ongelmavesien käsittelyssä saatiin hyviä tuloksia otsonoinnin ja mikrosuodatuksen yhdistelmällä. Otsonointi nosti huomattavasti kaikkien tutkittujen vesien AOC-pitoisuutta.
Bromidipitoisuudet suomen pohjavesissä olivat kohtuullisia. Pohjanmaan rannikkoseudun pohjavesien bromidipitoisuuksien mediaani oli 0,025 mgl-1. Kaikilla vesillä käytännön otsoniannostuksilla syntyvät bromaattimäärät alittivat 10 μgl-1 raja-arvon. Bromaattiongelma ei ole este otsonikäsittelyn yleistymiselle Suomessa. Se on kuitenkin tiedostettava, varsinkin, jos otsonointi tehdään korkeassa pH:ssa.
Vetyperoksidi on vaihtoehtoinen kemikaali pohjaveden raudan hapettamiseen ja saostamiseen. Vetyperoksidia voidaan käyttää raudan saostamiseen ennen suodatusta. Mikäli muodostuva sakka on hienojakoista, voidaan sakanerotus tehdä mikrosuodatuksella tai käyttää hyväksi flokkauskemikaaleja.
|
| 4 |
Utilisation of industrial by-products in water treatment:carbon-and silicate-based materials as adsorbents for metals and sulphate removalRuntti, H. (Hanna) 17 June 2016 (has links)
Abstract
Pollutant (such as metals and sulphate) contamination exists in the wastewaters of many industries, including mining operations, metal plating facilities, and tanneries. Adsorption is one of the most commonly used processes for the removal of pollutants from waters and wastewaters due to its high efficiency and simple operation. Activated carbon is the most frequently used adsorbent material, although its high cost inhibits its widespread use in wastewater treatment. Therefore, there is a need to develop other adsorbents from alternative inexpensive raw materials such as locally available industrial and mineral waste and by-products. The aim of this thesis was to study the possibility of using industrial waste materials such as carbon residue, metakaolin, blast-furnace slag and analcime as an inexpensive sorbent for iron, copper, nickel, arsenic, antimony and sulphate removal from aqueous solutions. To enhance their adsorption capacity, different chemical treatments (i.e. activation, modification, geopolymerisation) were performed. As a result, the level of removal of iron, copper and nickel by carbon residue and zinc chloride activated carbon residue was higher than that by the commercial activated carbon. Iron chloride modified carbon residue was the most effective sorbent material for sulphate removal when compared to the other studied chemically modified/activated carbon residues. Blast-furnace slag and metakaolin geopolymers as well as their raw materials, were examined for the simultaneous removal of nickel, arsenic and antimony from the spiked mine effluent. In the case of blast-furnace slag, geopolymerisation clearly increased the efficiency of nickel, arsenic and antimony removal to a beneficial level. The barium chloride modified blast-furnace-slag geopolymer was a very efficient sorbent material for sulphate removal and it could thus be a technically feasible sulphate sorbent for wastewater treatment (e.g. in the mining industry in applications in which very low sulphate levels are desired). Barium chloride modified acid washed analcime could also be a potential sorbent for sulphate removal. / Tiivistelmä
Teollisuuden jätevedet kuten kaivosvedet ja metalliteollisuuden prosessien jätevedet voivat sisältää monenlaisia haitallisia ja jopa myrkyllisiä aineita kuten metalleja ja sulfaattia. Adsorptiota käytetään yleisesti esimerkiksi metallien ja orgaanisten yhdisteiden poistossa vesiliuoksista, koska se on tehokas ja yksinkertainen menetelmä. Aktiivihiili on yleisimmin käytetty adsorbenttimateriaali vedenpuhdituksessa, mutta sen hinta joissain tapauksissa rajoittaa sen käyttöä. Tämän vuoksi on tarvetta kehittää vaihtoehtoisia adsorbenttimateriaaleja edullisista raaka-aineista. Viime vuosien aikana on raportoitu mm. teollisuus- ja mineraalijätteistä, joita voidaan hyödyntää vesien ja jätevesien puhdistuksessa. Tämän työn tavoitteena oli hyödyntää teollisuudesta muodostuvia jätemateriaaleja (hiilijäännös, metakaoliini, masuunikuona ja analsiimi) raudan, kuparin, nikkelin, arseenin, antimonin tai sulfaatin poistossa malli- ja jätevesistä. Materiaaleja käsiteltiin erilaisilla kemikaaleilla (aktivointi, modifiointi tai geopolymerointi), jotta niiden adsorptiotehokkuudet paranisivivat poistettavia aineita kohtaan. Tulokset osoittivat, että raudan, kuparin ja nikkelin poisto oli sekä käsittelemättömällä että sinkkikloridilla aktivoidulla hiilijäännöksellä korkeampi kuin kaupallisella aktiivihiilellä. Arseenin, nikkelin ja antimonin poistoa kaivosvedestä tutkittiin masuunikuona- ja metakaoliinigeopolymeereillä, joista masuunikuonageopolymeeri osoittautui tehokkaimmaksi metallien poistajaksi. Bariumkloridilla modifioitu masuunikuonageopolymeeri puolestaan poisti erittäin tehokkaasti sulfaattia kaivoksen jätevedestä. Rautakloridilla modifioitu hiilijäännös ja happopesty bariumkloridilla modifioitu analsiimi osoittatuivat myös lupaavaksi materiaaliksi sulfaatin poistossa.
|
| 5 |
Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in SwedenFransson, Daniel January 2004 (has links)
<p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p>
|
| 6 |
Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in SwedenFransson, Daniel January 2004 (has links)
Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.
|
Page generated in 0.0367 seconds