Mina erfarenheter av att ha skapat musik både med mjukvarusyntar och genom att komponera för akustiska instrument har lett till idén om att tillämpa uttrycksfullheten hos akustiska instrument på mjukvarusyntar.   Syftet med arbetet är att undersöka hur jag kan få mjukvarusyntar att låta musikaliskt uttrycksfulla genom att tillämpa de uttrycksparametrar som används vid spel på akustiska instrument. Frågeställningarna är:   Hur kan jag definiera faktorerna bakom uttrycksfullheten hos akustiska instrument i form av ett antal uttrycksparametrar?   Hur kan jag tillämpa dessa uttrycksparametrar vid programmering av nya patcher i mjukvarusyntar?   Vilka egenskaper hos en mjukvarusynt är önskvärda när man vill tillämpa uttrycksparametrarna?   Vilka skillnader i uttrycksfullhet upplever jag om jag jämför ett arrangemang för mjukvarusyntar av ett musikstycke med ett arrangemang för akustiska instrument av samma stycke?   I arbetets genomförande definierar jag ovan nämnda uttrycksparametrar. Jag undersöker tillämpningen av dessa genom att arrangera ett befintligt pianostycke för tre olika mjukvarusyntar i Logic Pro. Jag jämför sedan uttrycksfullheten i mitt arrangemang och i ett arrangemang för akustiska instrument.   Genom arbetet har jag kommit en bit på vägen till att få mjukvarusyntar att låta uttrycksfulla på akustiska instruments vis. Jag tror att man skulle kunna dra nytta av musikakustik för att nå längre.

Thesis (M.M.)--Ball State University, 2009. / Title from PDF t.p. (viewed on Mar. 08, 2010). Creative project (M.M.), 3 hrs. Includes bibliographical references (p. 16).

Thèse (M.A.)--Université du Québec à Chicoutimi, 2001. / Includes abstract. "MQ-65215"--Fiche header. Includes bibliographical references.

Thèse (M.A.)--Université du Québec à Chicoutimi, 2001. / Includes abstract. "MQ-65215"--Fiche header. Includes bibliographical references.

abstract: Musical Impressionism has been most significantly reflected through the works of Claude Debussy (1862-1918) and Maurice Ravel (1875-1937). These two key figures exhibit the essence of this art and their piano music remains substantial, influential, and frequently assigned and played today. Nevertheless, from a pedagogical perspective, important factors required in achieving a successful performance of Debussy and Ravel's piano music--delicate tone production, independent voicing, complicated rhythm, sensitive pedaling, and a knowledgeable view of Impressionism--are musically and technically beyond the limit of early advanced students. This study provides a collection of short piano pieces by nine lesser-known European and American composers--Edward MacDowell (1861-1908), Charles Griffes (1884-1920), Marion Bauer (1887-1955), Cyril Scott (1879-1970), Arnold Bax (1883-1953), Selim Palmgren (1878-1951), Ottorino Respighi (1879-1936), Jacques Ibert (1890-1962) and Federico Mompou (1893-1987). They were influenced by impressionistic aesthetics or composed at one time in an impressionistic manner over a span of their lifetimes and their music provides a bridge to the more advanced impressionistic pieces of Debussy and Ravel for early advanced students. These composers' selected short piano pieces display richly colored sonority through the use of impressionistic techniques such as non-functional harmony (parallel chords and free modulation), exotic setting (e.g. modality, pentatonic and whole-tone scales), ostinato figures, bell-sound imitation, and extended texture. Moreover, personal interpretive elements, such as poetic and folklore references, were incorporated in some piano works of MacDowell, Griffes, Bauer, Scott, and Bax; among them MacDowell and Bax were particularly inspired by Celtic and Nordic materials. Mompou infused Spanish folklores in his individual naïve style. Most importantly, these selected short piano pieces are approachable and attractive to early advanced pianists. These works, as well as other largely undiscovered impressionistic piano character pieces, ought to be a great source of preliminary repertoire as preparation for the music of Debussy and Ravel. / Dissertation/Thesis / D.M.A. Music 2011

Maurice Ravel (1875-1937) skrev pianosviten Gaspard de la nuit 1908 som är baserat på tre dikter av Aloysius Bertrands diktsamling Gaspard de la nuit (1842). I denna uppsats undersöks hur Ondines genomgående melodi är uppdelad och hur ackompanjemanget varierar sig samt satsens struktur i sin helhet. Efter att ha spelat verket i några år, analyserat urtext-noterna med musikteoretiska metoder, läst litteratur samt diskuterat vidare om ämnet har melodin visat sig vara uppdelad i fem delar ackompanjerad med mestadels ett ackompanjemangmönster (vilket har främst fyra variationer som turas om genom satsen) samt inslag av primärt fyra andra i mindre utsträckning och satsen vara en ABA form eller snarare lik en sonatform. Denna analys ger en djupare förståelse kring Ondines musikaliska struktur både i ett macro och mikroskopiskt perspektiv. Däremot får man inte glömma att ta detta med en nypa salt då de teoretiska samt analytiska aspekterna har en tendens att stå i vägen för ett organiskt musikaliskt musicerande. Därför bör man behålla sin tidigare förståelse och kombinera den med en mognare för att uppnå en övertygande interpretation som leder åhörare till den värld som kompositören blåst till liv.

This study examines the history of the French solo, Ravel's influences,and the characteristics and relationships of his own music.

The lecture recital was given April 23, 1973. A discussion of trends and parallels in Impressionist music and painting included information about specific technical devices and innovations related to and common to the arts of music and painting, as seen in the Miroirs of Ravel. Slides of Impressionist paintings were used as illustrations. The five pieces of the Miroirs were then performed by memory.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mig i hur Ravel har orkestrerat sitt verk Bolero och tillämpa hans orkestreringstekniker i egna kompositioner och orkestreringar. Orkestreringen i Bolero har alltid tilltalat mig och orkestrering som hantverk är en viktig kunskap för en kompositör att bemästra. För att bli bättre inom hantverket orkestrering och bygga ut min verktygslåda med orkestreringstekniker valdes just detta verk av Ravel. För att uppnå syftet har orkestreringen i Bolero analyserats, varje repetitionssiffra för sig och delats upp i tre olika musikaliska beståndsdelar, melodi, rytm och den harmoniska bakgrunden. För att undersöka om det var möjligt att tillämpa Ravels orkestreringstekniker av Bolero i mina egna kompositioner och orkestreringar så arrangerade jag två pianosatser som jag tidigare komponerat. Arrangemanget är i stil med Bolero och använder sig av samma instrumentering, orkestrering och tekniker som Ravel gör i sitt verk Bolero. Studien resulterade i fem orkestreringstekniker, större kunskap inom hantverket orkestrering och ett arrangemang för orkester av två egen skrivna pianosatser.

No description available.