Mitt arbete handlar om hur jag vill förbättra min förmåga att återskapa ljud från referenslåtar, med hjälp av Serum. Därför har jag försökt att återskapa fyra specifika ljud i form av syntet, från fyra redan kända låtar. Som en utmaning valde jag dessutom att bara använda mig av en synthesizer, i form av mjukvara. Jag valde även att gå igenom mitt genomförande i videor som jag själv spelat in, där vi kan följa med och lyssna hur jag har återskapat dessa fyra ljud. Eftersom jag valde att återskapa fyra ljud från grunden, fick jag en bättre förståelse och grund för hur jag i framtiden kan gå till väga för att skapa mina egna ljud, där återskapandet inte bara kretsade runt Serum, utan även runt efterarbetet.

Mina erfarenheter av att ha skapat musik både med mjukvarusyntar och genom att komponera för akustiska instrument har lett till idén om att tillämpa uttrycksfullheten hos akustiska instrument på mjukvarusyntar.   Syftet med arbetet är att undersöka hur jag kan få mjukvarusyntar att låta musikaliskt uttrycksfulla genom att tillämpa de uttrycksparametrar som används vid spel på akustiska instrument. Frågeställningarna är:   Hur kan jag definiera faktorerna bakom uttrycksfullheten hos akustiska instrument i form av ett antal uttrycksparametrar?   Hur kan jag tillämpa dessa uttrycksparametrar vid programmering av nya patcher i mjukvarusyntar?   Vilka egenskaper hos en mjukvarusynt är önskvärda när man vill tillämpa uttrycksparametrarna?   Vilka skillnader i uttrycksfullhet upplever jag om jag jämför ett arrangemang för mjukvarusyntar av ett musikstycke med ett arrangemang för akustiska instrument av samma stycke?   I arbetets genomförande definierar jag ovan nämnda uttrycksparametrar. Jag undersöker tillämpningen av dessa genom att arrangera ett befintligt pianostycke för tre olika mjukvarusyntar i Logic Pro. Jag jämför sedan uttrycksfullheten i mitt arrangemang och i ett arrangemang för akustiska instrument.   Genom arbetet har jag kommit en bit på vägen till att få mjukvarusyntar att låta uttrycksfulla på akustiska instruments vis. Jag tror att man skulle kunna dra nytta av musikakustik för att nå längre.

Syftet med den här studien är att bryta ner och beskriva processen om hur man skapar olika typer av ljud på en synthesizer. Underlaget för studien har varit böcker, videor och praktiskt erfarenhet. För att få praktisk erfarenhet har jag arbetat med att göra soundalikes av sammanlagt fyra poplåtar. Låtarna representerar fyra olika decennier och innehåller typiska syntljud för sin tid. Resultatet mynnade ut i en mall där det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till nästan vilket ljud som helst.

Syftet med det här arbetet är att undersöka min process då jag skapar alla ljud till tre produktioner av olika genrer med enbart syntes. Genom att undersöka hur syntljud av olika karaktär har skapats tidigare får jag några tekniker jag kan använda mig av då jag skapar ljud som ska fylla specifika funktioner. Arbetet resulterade i tre klingande instrumentella produktioner och en skriftlig dokumentation av min process.

Arbetet fokuserar på hur min musikaliska röst förändras efter ny kunskap inom programmering av synthljud. Syftet är inte att lära mig allt om synthesizers, utan snarare identifiera vad jag behöver kunna för att på bästa sätt utnyttja kunskapen i mitt filmmusik-arbete och skapa mina egna ljud. I texten beskrivs denna process och mina tankar kring det hela. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudexempel på de syntljud som jag har programmerat för detta arbete.</p>

Genom detta arbete undersökte jag hur akustiskt pianon kunde användas som ljudkälla för att skapa de ljud jag behövde för att arrangera och producera poplåtar. Tre låtar skapades där ljuden manipulerades utifrån olika metoder. Låt 1 endast använda sig av ”preparerat piano”-tekniker men jag var inte tvungen att manipulera alla ljud. I Låt 2 fick inga ljud låta som ett piano vilket uppnåddes genom samma ”preparerat piano”-tekniker följt av vidare manipulation i datorn. Ljuden i Låt 3 fick jag manipulera så lite eller mycket jag ville, alltså en kombination av metod 1 och 2. Det jag slutligen kom fram till var att känslan av ett fullt arrangemang kunde uppnås med olika manipulationsmetod. Arbetet med den tredje låten var dock för mig mest effektiv då den öppnade upp flest möjligheter samt gav mig mer kontroll.

The prose translation of the fifty first psalms in the Paris Psalter is quite unique as an early medieval scriptural translation (O’Neill 2016 p. x). There have been several studies made on the Paris Psalter recently, most notably by Patrick O’Neill. One focus of several of these studies has been whether or not the Prose translation is connected to Alfred the Great. However, there is still much left in this translation that has not yet been studied. Something that can be noticed when studying the prose psalms is that throughout the translation the translator made several additions and changes to the psalms. There are several different kinds of additions in the prose psalms, the most common of these is the þæt ys/þæt synt (‘that is’/‘those are’) type. This study focuses on these additions, and it will be suggested that the translator has made additions and changes to the psalms to describe metaphors and concepts that an Anglo-Saxon reader might not have been able to understand without these additions.

This report details the process of developing libraries to handle data management on two types of non-volatile memory interfacing with an STM32 microprocessor. This was done at the request of Suonobouno AB, who are developing digital and analog synthesizers. This work included the development of generic open-ended memory management functions, as well as functions for handling the specific data structures used in the company's instruments, the later building on the former. In the end, a library was developed that can perform the reading and writing of data to the storage mediums through a clean interface devoid of unnecessary detail. The solution is highly modular, with a clear strategy for managing coupling, to allow the library to grow and develop with further integration. / I denna rapport beskrivs arbetet med att utveckla bibliotek för hantering av externa lagringsenheter som används av en STM32 mikroprocessor. Detta utfördes på uppdrag av Suonobouno AB som utvecklar digitala och analoga syntar. Detta arbete innefattade framtagandet av generiska funktioner för minneshantering, så väl som funktioner anpassade för de specifika datastrukturer som förekommer i det system som är den tilltänkta applikationen. I slutändan åstadkoms ett bibliotek som kan utföra den nödvändiga läsningen och lagringen av data till de två lagringsmedia som omfattades av projektet. Detta kan kontrolleras genom ett rent interface som inte kräver kännedom om tekniska detaljer bakom lagringsteknikerna. Biblioteket är modulärt, med en tydlig strategi för att hantera beroenden, så att det kan växa och utvecklas med vidare integrering.