Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning. I resultatet sammanfattas de intervjuades svar kring de tre huvudteman samt dess underteman. De intervjuade som arbetar på skolan som har Reading Recovery berättar här hur klassrumsundervisningen ser ut hos dem och Reading Recovery-läraren ger sin bild av yrket. Två av de som intervjuas arbetar som SENCO, vilket betyder att de koordinerar och ansvarar för de två skolornas specialpedagogiska insatser. De två personerna berättar om sina och deras skolors syn på programmet. Genom undersökningen framkommer att kostnaden för den 1:1-undervisning som sker i Reading Recovery är ett starkt själ för skolor att inte använda programmet. / The purpose of this essay is to explore, describe and problematize the Reading Recovery Programme and to find out why two New Zealand schools have chosen to keep or discontinue the program. The study is based upon four qualitative interviews as well as a qualitative observation, which took place in two schools. One of the schools stopped using Reading Recovery a couple of years ago, on the other school the program is still in progress. The aim of the study isn’t to compare the both school’s literacy programs, but to picture how these programs may work. The interviews took place on New Zeeland and the respondents were, or had been, in one way or another involved in the Reading recovery program. Earlier studies are presented in the theory chapter of this essay and contains; the New Zeeland school system, literacy education and special needs education. These three subjects is forming the main themes for this essay. The respondent’s answers regarding these themes and sub themes are summarized in the results part. The respondents at the school with a currently active Reading Recovery program tells us about how the classroom education works, and the Reading Recovery teacher gives us her point of view about the profession. Two of the respondents work’s as Special Education Needs Coordinators (SENCO), which means, they coordinate and are responsible of the two schools special needs education efforts. These SENCO´s gives us theirs and their schools views on the program. Thru the study it is imminent that the cost of the 1:1 education used in the Reading Recovery program is a strong reason for schools not using the program.

Syftet med studien var att studera vad ett urval om fem lärare på Nya Zeeland upplevde som centralt i sitt arbete med elevers tidiga läs- och skrivutveckling inom klassrumsundervisningen och inom Reading Recovery som didaktiskt redskap. En kvalitativ metod har genomförts utifrån en deskriptiv fallstudie då studien genomfördes på en skola i Nya Zeeland. Datamaterialet bestod av deltagande observationer i form av fältanteckningar, intervjuer med fem lärare och samtal med de fem lärarna vid flertalet tillfällen under fallstudiens gång. Dokumentationen bestod av ljudinspelningar, videoinspelningar och fältanteckningar. Analysprocessen sattes igång under tiden empirin samlades in och slutfördes efter att insamlandet av datamaterialet var klart. Resultatet visade att klasslärarna såg arbetet med literacy som centralt i sitt arbete med elevernas läs- och skrivutveckling. Klasslärarna arbetade för att vissa specifika upplevelser, förmågor och känslor skulle internaliseras hos eleven för att progression skulle ske i läsandet och skrivandet. Inom Reading Recovery framträdde några fokusområden som kännetecknande för Reading Recoverylärarens arbete med eleverna. Reading Recoveryläraren observerade elevens beteenden, arbetade med strategier och utgick ifrån elevens styrkor i arbetet med eleverna. Slutsatsen i studien var att lärarna på Nya Zeeland arbetade för att eleverna skulle bli självständiga läsare och skrivare. De elever som inte nådde dit i den tidiga läs- och skrivutvecklingen fick stöd av Reading Recovery för att bli självständiga läsare och skrivare, bli redo för att klara av klassrummets undervisning och fortsätta utvecklas tillsammans med sina klasskamrater.

The purpose of the study was to investigate the efficacy of a 'Reading Recovery' or an 'Extra Lesson' program in comparison to no intervention for children having difficulty reading in their second year at school. 'Reading Recovery' is an intervention program developed by Marie Clay to assist children who are showing signs of having difficulty learning to read after the first year at school. 'Reading Recovery' uses a whole language approach. The assumption is that given a second chance in a 1:1 structured learning environment, with a trained Reading Recovery teacher, the child will learn to read at an age appropriate level. The 'Extra Lesson' intervention is based on the paradigm of Rudolf Steiner's concept of education, which is a holistic developmental approach. The assumption is that there is a relationship between learning and development in the first seven years of the child's life. The 'Extra Lesson' assessment tests for and identifies developmental difficulties within the first seven years of the child's life and skills testing clarifies if the child has any significant learning difficulty. The 'Extra Lesson' intervention is a 1:1 program, based on a holistic developmental perspective of Rudolf Steiner, to work with the child's difficulties. The efficacy of both interventions was evaluated by using a case study design with embedded forms of analysis and a pre-test post-test non equivalent control group quasi-experimental design to measure the changes in the children's reading skills, processing speed, short term auditory memory and awareness of body geography. Follow up tests were administered 10 months after the post-tests. Case studies have been used to present the data collated for individual subjects and graphs were used for the analysis of group data. All the subjects showed an improvement in reading skills from the pre to the post-test. At follow up all the subjects tested continued to show an improvement in reading skills. Both interventions were shown to affect the subjects reading skills. A comparison of groups showed a slight measurable difference between the 'Reading Recovery', 'Extra Lesson' and Control group, with the 'Extra Lesson' showing a slightly larger improvement in sight word recognition. The treatment and Control groups' Writing Vocabulary increased from the pre to the post-test. The 'Reading Recovery' and Control groups' Writing Vocabulary decreased and the Extra Lesson group continued to improve at follow up. All the groups showed an improvement in short term auditory memory at the post-test and the Control and 'Extra lesson' groups continued to increase slightly at follow up and the 'Reading Recovery' group remained relatively constant. All the groups had relatively constant scores on Processing Speed from the pre to the post- test and at follow up. Neither intervention showed a measurable effect on Processing Speed. All the groups showed an improvement in graphical representation of body geography at the post-test and at follow up. The 'Extra Lesson' group showed the largest improvement at the post-test and long-term. The 'Extra Lesson' intervention had a positive and measurable effect on graphical representation of body geography after the intervention and long-term.

<p>Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka och studera ett läsinlärnings projekt med fokusering på arbetet med storböcker. Med arbetet vill jag få reda på orsaken till att man har startat ett kommunomfattande läsinlärningsprojekt och vad läsinlärningsprojektet innehåller. Syftet är vidare att ta reda på vad storböcker är för något och hur man arbetar med dem. Genom arbetet vill jag hitta ett sätt som både inspirerar mig som lärare och mina kommande elever till att lära sig läsa. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får bekanta sig med vad läsning är och med olika begrepp som nämns i resultatdelen. Förutom en litteraturstudie har jag gjort intervjuer med 6 personer som har varit insatta i arbetet med projektet och storböcker. Jag har också gjort en klassrumsobservation för att se vad läraren gjorde och vad eleverna gjorde under arbetet med storboken. Då jag ställde samma frågor till några av de jag intervjuade har jag kunnat jämföra de svar jag fått och se om de fanns några likheter i deras sätt att se på storboksmetodiken. Dessa redovisas under resultat diskussionen. I mitt arbete har jag kommit fram till att storboksmetodiken är ett bra sätt att använda då barn lär sig läsa. Den inbjuder till en lustfylld och meningsfull inlärning som går helt i Lpo-94:s anda.</p>

<p>Under vårterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas färdigheter inom läs -och skrivinlärning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 är TIL-programmet, Tidig Intensiv Lästräning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, är att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra språkutveckling. Programmet vänder sig i första hand till elever i årskurs 1 och 2 som inte kommit igång med sin läsning. Alla elever får under tolv veckor arbeta intensivt med lästräning. Eftersom jag under mina vfu-perioder har sett att läs- och skrivsvårigheter är ett dilemma för vissa elever, valde jag att undersöka varför pedagogerna på den här skolan valde TIL som arbetsmetod / sätt.</p><p>Arbetet börjar med en kort redogörelse över hur skolan i dag arbetar med läs-och skrivinlärnig. Sedan följer en teoretisk anknytning utifrån det Sociokulturella perspektivet. Efter det har jag valt att presentera tidigare forskning om läs- och skrivinlärning utifrån litteraturstudier. Jag har även valt att presentera några väl kända lästraditioner och läsinlärningsmetoder. Därefter kommer metoddel och intervjuresultat. Underlag för intervjuer finns med som bilaga längst bak.</p><p>Syftet med arbetet har varit att förstå  vilka förväntningar och kunskaper pedagogerna på den undersökta skolan har inför introduktionen av TIL-programmet för läs och skrivinlärning, för de elever som behöver, samt vad det är som gör att de anser TIL- programmet bättre än något annat.</p>

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka och studera ett läsinlärnings projekt med fokusering på arbetet med storböcker. Med arbetet vill jag få reda på orsaken till att man har startat ett kommunomfattande läsinlärningsprojekt och vad läsinlärningsprojektet innehåller. Syftet är vidare att ta reda på vad storböcker är för något och hur man arbetar med dem. Genom arbetet vill jag hitta ett sätt som både inspirerar mig som lärare och mina kommande elever till att lära sig läsa. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får bekanta sig med vad läsning är och med olika begrepp som nämns i resultatdelen. Förutom en litteraturstudie har jag gjort intervjuer med 6 personer som har varit insatta i arbetet med projektet och storböcker. Jag har också gjort en klassrumsobservation för att se vad läraren gjorde och vad eleverna gjorde under arbetet med storboken. Då jag ställde samma frågor till några av de jag intervjuade har jag kunnat jämföra de svar jag fått och se om de fanns några likheter i deras sätt att se på storboksmetodiken. Dessa redovisas under resultat diskussionen. I mitt arbete har jag kommit fram till att storboksmetodiken är ett bra sätt att använda då barn lär sig läsa. Den inbjuder till en lustfylld och meningsfull inlärning som går helt i Lpo-94:s anda.

Under vårterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas färdigheter inom läs -och skrivinlärning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 är TIL-programmet, Tidig Intensiv Lästräning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, är att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra språkutveckling. Programmet vänder sig i första hand till elever i årskurs 1 och 2 som inte kommit igång med sin läsning. Alla elever får under tolv veckor arbeta intensivt med lästräning. Eftersom jag under mina vfu-perioder har sett att läs- och skrivsvårigheter är ett dilemma för vissa elever, valde jag att undersöka varför pedagogerna på den här skolan valde TIL som arbetsmetod / sätt. Arbetet börjar med en kort redogörelse över hur skolan i dag arbetar med läs-och skrivinlärnig. Sedan följer en teoretisk anknytning utifrån det Sociokulturella perspektivet. Efter det har jag valt att presentera tidigare forskning om läs- och skrivinlärning utifrån litteraturstudier. Jag har även valt att presentera några väl kända lästraditioner och läsinlärningsmetoder. Därefter kommer metoddel och intervjuresultat. Underlag för intervjuer finns med som bilaga längst bak. Syftet med arbetet har varit att förstå  vilka förväntningar och kunskaper pedagogerna på den undersökta skolan har inför introduktionen av TIL-programmet för läs och skrivinlärning, för de elever som behöver, samt vad det är som gör att de anser TIL- programmet bättre än något annat.

No description available.

A portraiture study was conducted with four children enrolled in various grades of a rural Virginia elementary school. . Purposeful sampling was used as a selection tool, and all students were participants of the Title I program, unsuccessfully discontinued from the Reading Recovery program, and were tested as field dependent, a cognitive characteristic, using the Children's Embedded Figures Test created by Witkin, et al (1971). These participants were observed within a classroom setting, a small group setting, and in a one-on-one setting. Interviews offered the opportunity to investigate the students' feelings and attitudes towards using the overlays. Field notes, unaided observations, participant observations were gathered, and interviews were conducted with the students, as well as with the reading specialist, the teachers, and the administrator of the school. Further data was gained from historical records from the school and evaluative tools used within the classroom, on a periodic basis. Outcomes of this study focus on the process of using colored overlays with these participants, their self-efficacy their feelings about using the tool, how the faculty perceives this tool, and additional implications with regards to field dependence and colored overlays within the classroom. / Ph. D.

Framed by Social Constructivist theories of learning, this project employed a descriptive case study approach to investigate the types of social and verbal interactions that occurred as four Reading Recovery teachers worked with their respective students to devise and record a brief message during the 10-12 minute writing section of a Reading Recovery lesson. Data was collected over a period of two months and each teacher was observed working with the same student on two separate occasions. The conversations that transpired were audiotaped and transcribed and the cognitive and affective dimensions of the teachers’ communications were specifically examined. Findings indicate that effective teaching interactions more often arose when the teachers continually endeavored to understand the meanings behind their students’ words and actions. When teachers considered their students’ perspectives, when they gave them cognitive space to think, speak, and act, and when they designed literacy activities that centered on children’s demonstrated understandings, they ensured their students’ continued motivation thereby fostering cognitive development.