In a time where literacy is described as one of the most important tools for participation and development, configuration and implementation of scientifically based interventions can only been seen as a particularly important pedagogical challenge. Being able to read is a composite ability consisting of two main factors, being able to decode words and understanding the language (Gough & Tunmer, 1986). Motivation is another aspect that can be added to further solidify the result. The aim of the present study was to compare the development of word decoding, reading comprehension and motivation/interest in reading in the intervention group and the comparison group. One motivation-building method is to use a non-judgmental and unconditional “reading dog” to read for, which the intervention group did. Pupils from grade 2 and 3 who experienced reading difficulties, either had special assistance or extra accommodation, were divided into the two groups. During a seven week period the intervention group got to practice reading using reading lists and repeated reading, they also got to read for a “reading dog” once a week. Meanwhile the comparison group received "traditional teaching" and the ordinary decided support measures in the form of additional accommodation or special support. Word decoding ability, reading comprehension and interest/motivation in reading were measured individually before and after the seven week period. The results showed that the intervention group had made the greatest progress in word decoding and reading comprehension after the seven weeks, compared with the comparison group. The pretests showed that the comparison group had a higher mean on the thorough tests of word decoding and reading comprehension, but that the advantage had decreased between the two groups after seven weeks of work. The pupils' self-assessed value of the interest in reading had also been increased in the intervention group, whereas it had fallen slightly in the comparison group. The “reading dog” element was predominantly appreciated by pupils, parents or guardians and the regular teachers. To sum this study the intervention aimed to stimulate pupils' composite reading skills in a learning environment made to give pupils who were experiencing reading difficulties positive reading experiences and a stronger reader identity. / I en tid där läsförmågan beskrivs som ett utav det viktigaste verktygen för delaktighet och utveckling kan inte utformning och genomförande av vetenskapligt förankrade interventioner ses som annat än en pedagogisk utmaning. Läsförmåga är en sammansatt förmåga där faktorerna ord avkodning och språkförståelse samverkar för att ge upphov till läsförmåga (Gough & Tunmer, 1986). Motivation är ytterligare en aspekt som kan adderas för att förstärka resultatet. Syftet med föreliggande studie var att jämföra utvecklingen av ordavkodning, läsförståelse och motivation/läsintresse hos interventionsgruppen respektive jämförelsegruppen. En motivationsskapande metod kan vara att använda en icke dömande och kravlös bokhund att läsa för, vilket interventionsgruppens elever fick göra. Elever från åk 2 och 3 som var i någon form av lässvårigheter, antingen hade särskilt stöd eller extra anpassning, valdes ut till de båda grupperna. Interventionsgruppen fick under en sjuveckorsperiod öva läslistor och upprepad läsning samt läsa för en bokhund en gång per vecka, medan jämförelsegruppen fick “traditionell undervisning” och de ordinarie beslutade stödinsatserna i form av extra anpassning eller särskilt stöd. Ordavkodning, läsförståelse och läsintresse/motivation mättes individuellt före och efter sjuveckorsperioden. Resultatet visade att interventionsgruppen hade störst utveckling gällande ordavkodning och läsförståelse efter sju veckor, jämfört med jämförelsegruppen. Förtesten visade att jämförelsegruppen hade ett högre medelvärde på de ingående testerna av ordavkodning och läsförståelse, men att det försprånget hade minskat mellan grupperna efter de sju veckornas arbete. Elevernas självskattade värde på läsintresse hade även det höjts i interventionsgruppen, medan det hade sänkts något i jämförelsegruppen. Bokhundsinslaget skattades till övervägande del mycket högt av eleverna, vårdnadshavarna och de ordinarie lärarna. Sammanfattningsvis har denna intervention ämnat att stimulera elevers sammansatta läsförmåga i en lärmiljö skapad för att ge elever som hamnat i lässvårigheter positiva läserfarenheter, inre motivation och en stärkt läsaridentitet.

The purpose of the study is to explore different experiences of Animal Assisted Therapy and search into how Animal Assisted Therapy in schools/preschools is already being pursued.To get the answer to my research question, I have done qualitative interviews with people working withAnimal Assisted Therapy in schools and preschools to share their experiences. The purpose of Animal Assisted Therapy may be to practice a specific knowledge, for example reading, but it may also be social interaction, communication, respect and responsibility.During my interviews, I have learned that Animal Assisted Therapyalso increases self-respect, self-esteem and empathy for others. It helps in the understanding of social interaction and respect of humans and animals. The individual becomes more able to take responsibility, communicate with others and take on school work. All my informants believe that the animal contributes to a relaxed, stress- and anxiety-reducing environment, through the hormone Oxytocin. Animal Assisted Therapy can be used as an educational tool in teaching to help students overcome their problems and continue learning. / Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter som finns av djurassisterad pedagogik och vilka olika syften som finns med djurassisterad pedagogik på de skolor/förskolor som redan bedriver det.För att få svar på min forskningsfråga har jag gjort kvalitativa intervjuer med personer som använder sig av djurassisterad pedagogik i förskola eller skola, för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser.Djurassisterad pedagogik kan användas för att öva en specifik teoretisk kunskap, t.ex. högläsning, men även för att förbättra kommunikation, socialt samspel, empati, respekt och ansvar.Jag har genom mina intervjuer fått insikt om att djurassisterad pedagogik även kan användas som metod för ökad självrespekt och självkänsla, större empatiförmåga, ökad förmåga till socialt samspel, en ökad respekt och förståelse för både människor och djur, ett större ansvarstagande, ökad kommunikations förmåga, bättre kroppsuppfattning samt ökad motivation till allt skolarbete.Alla mina informanter är eniga om att djuren bidrar till en avslappnad och stressreducerande miljö, de anser att det beror på att hormonet oxytocin utsöndras när vi samspelar med och klappar djur. Mina informanter upplever alla att närheten till djuren många gånger minskar oro, ångest, stress och skänker glädje och positivitet. Den djurassisterade pedagogiken kan även användas som metod för att överbygga olika sorters problem hos elever samt användas som motivator för att motivera elever/barn i skolarbetet eller för att komma till skolan överhuvudtaget.