Studiens syfte är att få en bättre förståelse av hur utvecklingen i sociala-medier – dels en ökande del av digital interaktion i förhållande till samvaro ansikte mot ansikte och dels en förflyttning av interaktion från text till bilder – inverkar på individers presentation av sin identitet. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur individer upplever skillnaden mellan olika plattformar och vad utveckling betyder för interaktionen mellan individer. Detta gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en innehållsanalys av informanternas online-profiler på Instagram. För att diskutera fenomenet ur ett socialpsykologiskt perspektiv, används teorierna rörande interaktion genom Goffman, Baudrillards teori kring individernas varseblivning av realitet samt Giddens teori gällande modernitet och självidentifiering.                      Resultatet av studien visar att sociala-medier är en stor del av individernas liv och förändringen av detta upplevs tydligt. Individerna är medvetna om att det finns en skillnad mellan online och offline realitet, dock inverkar online-realiteten på individernas liv och självuppfattning med en omfattande påtryckning. Interaktionen upplevs mer passiv och indirekt, vilket gör att individerna känner sig ensamma även då de har många vänner/följare online. Trenden mot perfektion på sociala-medier och samhällets press på individen skapar ett måste att vara online och hålla sig uppdaterad. Dessutom är sociala-medier en realitet där individer upplever en lättnad från offline-realiteten, då de kan välja vem dem vill interagera med och slipper det som känns obekvämt i offline-realiteten. I stort sätt uppfattas sociala-medier och förändringen från text till bild som något positivt, eftersom individerna känner sig mindre angripbara och tryggare inom den enklare bildbaserade applikationen Instagram.

Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media. / Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.

<p>Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media.</p> / <p>Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.</p>

Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva. Ett barn förklarar att stjärnorna nästan är som blommor medan ett annat barn beskriver dem som något som finns i rymden och bara syns när det är natt. Slutsatsen är att barn kan lära sig saker som anses svåra, bara de har intresset. Barnen menar att de inte fått sina kunskaper från förskolan utan från föräldrar och syskon. Slutsatsen av detta är att barnen har ett intresse för rymden, att de ställer frågor för att få veta saker. / This study shows 4-5 year-olds perceptions about the stars and the sun, what they think the stars and the sun is and what their thoughts of them are. Implementation of the study is based on qualitative interviews in connection with painting. The method has made it possible for the children to express their own thoughts. The result shows that there are many perceptions in the field of children 4-5 years. Some ideas are realistic, some fictitious. One child explains that the stars are almost like flowers, while another child describing them as something that exists in space and only visible when it´s night. The conclusion is that children can learn things that are considered difficult only they have an interest in it. The children say that they have not received their knowledge from preschool but from parents and siblings. The conclusion is that the children have an interest in space, they are asking questions to get to know things.

In this doctoral thesis, case-studies on comprehensive planning and urban development in two Swedish municipalities reveals explanations and answers to how urban form that affects energy use and climate has changed between 1990-2010, how visions and goals are expressed in planning documents and what might cause the gap between the rhetoric of planning and the reality of urban development concerning energy and climate issues. Several methods are used under the canopy of case study methodology and an abductive research approach; time-series analysis with GIS-indicators to measure changes in urban structure; discourse analysis with a focus on rhetoric and interviews with responsible planning officials using a range of dialectics-based concepts as a framework to reveal hidden structures and mechanisms behind the gap. Findings indicate that the dynamics of planning and urban development in the last decades displays traits similar to dynamics of complex adaptive systems such as non-linearity, path-dependency, increasing diversity, emergent self-organized order and the influence of ‘internal models’. These traits are considered to be one part of the explanation to the gap, but the case-studies also show the importance of the dialectical interplay between structure and agency in terms of organisation, coalitions, institutional capacity and the local repertoire of manipulative strategies in the exercise of power. Parallel trajectories of development such as both densification and sprawl, hidden behind a rhetorical cloak of sustainability and attractiveness, indicates the existence of multiple worlds of conception in the perspectives of different actors. Actors´ cognitive limitations and the structuration of powerful figures of thought further points to a conclusion that planning is, to a large extent, entrapped within the deeply established figures of neo-liberal economic thought, preventing a synthesis of energy- and climate issues with urban development and pushing the systems perspective on energy in planning into ‘otherness’. / <p>QC 20150506</p>