Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebär en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m räkenskapsåret 2005 upprätta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger även medlemsstaterna möjligheten att tillåta eller kräva en tillämpning av IAS även i juridisk person, d v s i årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att påverkas om tillämpningen av förordningen begränsas till koncernnivå. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation där den även görs tillämplig i juridisk person, och därmed också direkt påverkar beskattningsunderlaget. För att konkretisera effekterna av en tillämpning av IAS i juridisk person undersöks slutligen ett område där svenska och internationella normer idag skiljer sig åt; utgifter för forskning och utveckling.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv. Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.

Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige. Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning. Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning. Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS. Därför presenteras en granskning av IFRS/IAS-standarder som är utvalda mot bakgrund av att de behandlar de om­råden som berörs av beskattning. Granskningen och den efterföljande analysen leder till slutsatsen att IFRS/IAS och ÅRL skiljer sig principiellt när det gäller avvägningen mellan validitet och verifierbarhet då IFRS/IAS betonar den förra medan ÅRL betonar den senare. Vidare framkommer det att en implementering av IFRS/IAS, utan undantag eller tillägg, skulle få flertalet konsekvenser för sambandet mellan redovisning och beskattning. Bland annat skulle redovisningen kunna komma att leda till att den svenska dubbelbeskattningen av vinstmedel går förlorad. Slutligen dras slutsatsen att IFRS/IAS inte utgör en bra grund för beskattning inom Sverige eftersom komplikationer uppkommer inom flera områden på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011. Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få. För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet. Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära. Vid valet av respondenter sökte vi aktivt efter både respondenter med stor praktisk erfarenhet av redovisning och revision, det vill säga auktoriserade eller godkända revisorer, och respondenter med stor teoretisk erfarenhet av redovisning och beskattning såsom skattejurister, redovisningsexperter och liknande. Syftet var att få respondenter som kunde se ämnet från olika synvinklar och komma med synpunkter baserat på personliga erfarenheter från hans/hennes yrkesbakgrund för att se om det fanns någon skillnad i åsikter baserat på vilken yrkesgrupp respondenten representerade. Vi kunde framförallt se skillnader i inställningen till en eventuell frikoppling då de med stor praktisk erfarenhet var något mer försiktigt inställda. Vidare kunde vi också dra slutsatsen att relevansen och jämförbarheten skulle påverkas positivt vid en frikoppling medan effekterna på begriplighet och tillförlitlighet förmodligen skulle vara oförändrad, baserat på våra respondenters svar. Kvalitén på redovisningen påverkas förmodligen negativt på grund av sambandet, framförallt i teorin, effekterna i praktiken är däremot svårare att analysera innan en frikoppling är genomförd. Vi anser att överförbarheten är god då vi kunnat se stor enighet bland våra respondenter, oavsett yrkesgrupp, angående sambandets kvalitetsmässiga påverkan samt de kvalitativa konsekvenserna vid en eventuell frikoppling. Det är viktigt att påpeka att våra slutsatser bygger på hypotetiska resonemang då några faktiska resultat av en frikoppling inte går att se ännu av förklarliga skäl. Därför är ett förslag till vidare studier att undersöka vilka effekter en frikoppling får i praktiken när en frikoppling är genomförd.

Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. Skatterättens legalitetsprincip uttrycker iregeringsformen att det måste finnas stöd i lag för att ett brott ska ha begåtts och inget straffkan annars påvisas. Det uttrycks därmed att ingen skatt får tas ut om det inte finns lagliggrund. Då företag ska fastställa beskattningstidpunkten i enlighet med god redovisningssed,kan det ge upphov till redovisningsmässiga skillnader. God redovisningssed som begrepp, ärsvårtolkat och kräver kompletterande normgivning för att skapa dess innebörd.Problematiken som återfinns då principbaserade normer påverkar ett företags beskattningtydliggörs främst då ett materiellt samband råder mellan redovisning och beskattning. Ettmateriellt samband innebär att redovisningsregler görs gällande även vid beräkning av detskattemässiga resultatet. Det materiella sambandet återfinns i inkomstskattelagen dåhänvisning görs till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen är det Bokföringsnämndensansvar att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden har därför tagit framallomfattande regelverk som ska ge vägledning åt företag som upprättar redovisning efter godredovisningssed. K-regelverken ska gälla för företag i olika kategorier, beroende på dessstorlek. Studien undersöker de två vanligaste regelverken, K2 och K3.Syftet med studien är att undersöka om principbaserade normer är förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte genomförs en komparativ innehållsanalys avBokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3. Vi ämnar avgöra till vilken grad normernaskaraktär i K2 och K3 bör anses vara regel- respektive principbaserade samt dess förenlighetmed legalitetsprincipen och regeringsformen. Vid inledningen av denna studie kunde interelevant och tillräcklig forskning hittas inom området, varpå studien syftar till att bidra medkunskap. Vi vill även uppmärksamma problematiken då skatterätten hänvisar tillredovisningens god redovisningssed när tidpunkten för redovisning av intäkter och kostnaderska ske.Genom en modell har vi tydliggjort vår analys avseende normernas karaktär i K2 och K3.Modellen innefattar två dimensioner, dels till vilken grad normerna anses regel- respektiveprincipbaserade och dels till vilken grad normerna bör anses förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte har vi undersökt följande normer somåterfinns i båda regelverken: grundläggande principer, definitioner av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar,varulager, avsättningar och periodiseringar. Studiens slutsats är att principbaserade normer tillstörre grad bör anses som icke förenliga med legalitetsprincipen då de tillåter att analogislutkan tillämpas i redovisningen. Principbaserade normer i redovisningen skapar storttolkningsutrymme, vilket kan medföra att likartade företag upplever skillnader iredovisningen och följaktligen även skattemässiga skillnader. Således ska normerna i K3 inteanses vara förenliga med legalitetsprincipen och därmed anses grundlagsstridiga. / Principal-based standards give few guidelines of how the standards should be followed andthey give room for interpretations. The income tax act expresses that the income statementshould be calculated through accrual basis and the taxation time should be determined bygenerally accepted accounting principles. On the other hand, the tax law expresses a principleof legality in the governmental law that states that there has to exist a legal support for a crimeto be committed and no penalty can otherwise be addressed. When generally acceptedaccounting principles should determine the time of taxation it generates accountingdifferences. The term of generally accepted accounting principles is difficult to interpret andrequires additional standards to create its meaning.The problem that exists when principle-based standards affect a company’s taxation, clarifieswhen there is a material relationship between accounting and taxation. A material relationshipmeans that the accounting rules are applicable even for the taxable income. The material linkexists when the income tax act refers to generally accepted accounting principles, when thetaxation time should be determined. The Swedish Accounting Standards Board has thereforeestablished comprehensive framework’s that aims to guide companies when accountaccording to generally accepted accounting principles. The K-regulations shall apply forcompanies in different categories depending on their sizes. The study examines the two mostcommon frameworks, K2 and K3.The purpose of this study is to examine if principle-based standards are consistent with theprinciple of legality. To achieve the purpose of this study, a comparative content analysis ofthe The Swedish Accounting Standards Boards K-regulations, K2 and K3, is conducted. Wewish to evaluate to what extent the standards characteristics are rule- or principle-based and toevaluate the extent of the standards consistency with the principle of legality and thegovernmental law. In the beginning of this study we did not find enough relevant literature inthe field of study and we therefore want to contribute with knowledge. We also want toobserve the problems that the tax law contributes when it refers to the term of generallyaccepted accounting principles.We have clarified our analysis of the standards in K2 and K3 in a model. The modelincorporates two dimensions, partly to what extent the standards should be considered as ruleorprinciple-based and partly to what extent the standards should be considered consistentwith the principle of legality. To achieve the purpose of this study we examined standards thatoccur in both frameworks: fundamental principles, definition of assets, liabilities, incomesand costs, tangible fixed assets, intangible fixed assets, inventories, provisions and accruals. The conclusion of the study is that principle-based standards in a large extent should beconsider non consistent with the principle of legality due to that an analogy is permitted inaccounting. Principle-based standards create room for interpretation, which leads todifferences between similar companies both in accounting and in taxation. The standards inK3 should accordingly not be considered consistent with the principle of legality.This study is further on written in Swedish.