Despite credible research to support a constructivist-based approach in early childhood programs, policymakers continued to push for a more academic-based philosophy in an effort to reach standardized testing goals. Reggio Emilia, a constructivist-based early childhood philosophy that originated in Northern Italy, has been shown to be an excellent model to facilitate optimum learning in young children. The purpose of this phenomenological study was to investigate parental experiences when choosing the constructivist-based early childhood program, Reggio Emilia, for their children and to explore parents' perceived benefits after their children attended. A constructivist conceptual framework was used to provide context for the Reggio Emilia philosophy. A purposeful sampling strategy was used to select a Reggio Emilia inspired program, Foundations Early Learning Center, in the American Midwest. Five parents who had enrolled their children at Foundations Early Learning Center for a minimum of 6 months participated through in-depth interviews. Data were analyzed, categorized, and clustered into similar themes that described the phenomenon. Results indicated parents identified an overall satisfaction for choosing a Reggio Emilia experience for their preschool children. Ten perceived benefits from parents were identified that were associated with their children after they attended the Reggio Emilia inspired program. Findings of the current study have the potential to bring awareness to policymakers and early childhood program directors when making decisions on what type of educational philosophy to implement into early childhood programs with results favoring the choice of a constructivist-based Reggio Emilia inspired program over alternative options.

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation. Den undersökning vi gör i och med denna essä ger oss möjligheter att få kunskap om Reggio Emiliafilosofin, pedagogisk dokumentation och vår egen kunskapsprocess. Detta hjälper oss vidare på vår kunskapsresa och i vår professionsutveckling. Vi har valt att skriva i essäform då vi önskar att använda en metod som är prövande och sökande samt att den ger oss möjligheter att utgå från våra egna erfarenheter. För att få en ökad förståelse för de frågor vi undersöker har vi försökt att se våra gestaltningar ur olika perspektiv med hjälp av relevant forskningslitteratur. I dialog och reflektion med varandra, handledaren och med övriga studenter i handledningsgruppen har vi fått distans till våra gestaltningar och gruppens tankar och frågor har hjälpt oss vidare i vårt undersökande. I vår essä använder vi oss av teorier som hermeneutik och fenomenologi vilket ger oss möjlighet att utgå från vår erfarenhet och tolka och förstå de fenomen som uppstår i vårt medvetande.

Studien syftar att få kunskap om hur inspiration från Reggio Emilia filosofi kan användas som en pedagogisk resurs för lärandet för hållbar utveckling i förskolan. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka metoder, strategier och synsätt använder pedagoger i lärandet för hållbar utveckling i förskolan? Kvalitativa intervjuer med förskollärare används som en metod för att uppnå studiesyftet och besvara frågan. Data analyserades för att visa vilka metoder och strategier pedagoger använder i lärandet för hållbar utveckling, samt att ta fram fördelar och hinder som finns i Reggio Emilias förhållningssätt i relation till lärandet. Studiens resultat visar att lärandet för hållbar utveckling i förskolan är en viktig del av förskoleverksamheten som hjälper barn att skapa en relation till naturen, utveckla kunskap, respekt och ansvar för natur och miljö. Pedagogerna jobbar för att ge barnen möjligheter att möta olika variationer av miljö och naturmaterial. Upplevelser som barn får i naturen väcker barns intresse, motivation och lust att lära sig för att veta mer om omvärlden. Barns intresse får styra lärandet. Lärandet sker i gruppen genom kommunikation och dialog, där barnen deltar aktivt i lärandet och skapar kunskap om natur och miljö. Medforskande närvarande förskollärare lär barn olika verktyg för att ta reda på saker själva. Värdegrundsarbete är det viktigaste området i lärandet för att barn ska utveckla respekt och ansvar för naturen. Fördelar i Reggio Emilia filosofi är syn på kompetenta barn, demokratiskt arbetssätt, inspirerande och stöttande lärandemiljö och pedagogisk dokumentation vilka hjälper att skapa kultur av hållbarhet och utveckla barns handlingsberedskap för en hållbar framtid. / The study aims to develop knowledge about how inspiration from Reggio Emilia's philosophy can be used as an educational resource for teaching about sustainable development in preschool. The main question is: Which methods, strategies and approaches do teachers use in learning for sustainable development in preschool? Qualitative interviews with preschool teachers are used as a method for achieving the aim of the study and answering the research question. The data has been analysed to indicate which methods and strategies preschool teachers use in learning for sustainable development, as well as to define advantage and barriers found in Reggio Emilia's philosophy in relation to that learning. The result shows that learning for sustainable development in preschool is an important part of preschool activities that helps children create a relationship with nature, develop knowledge, respect and responsibility for nature and the environment. The teachers work to give the children opportunities to meet different variations of the environment and natural materials. Experiences that children get in nature arouse children's interest, motivation and desire to learn to know more about nature and the environment. Children's interest may guide learning. This learning takes place in the group through communication and dialogue, where the children participate actively in learning and create knowledge about nature and the environment. The teachers introduce many different tools to the children to enable them to explore things by themselves. Working with fundamental values is the most important part of the learning to enhance children´s development of respect and sense of responsibility for nature. The advantages of Reggio Emilia philosophy are the view of children as competent, democratic working methods, inspirational and supportive learning environment and pedagogical documentation which help to create culture of sustain-ability and develop children's readiness for action for a sustainable future.

All Sweden´s preschools are part of the schoolsystem and, according to the School Act, must follow the Curriculum for Preschool: Lpfö18 (2018), whether they are independent, municipal or have different orientations. However, the curriculum does not contain specific goals about what the children should have achieved at a certain age or what knowledge they should have developed during their time in preschool but should be seen as a basis for planning the activities. With this, the curriculum can be perceived as interpretable and different areas of pedagogy become possible. The purpose of this literature study is to find out how the pedagogical orientations of Montessori pedagogy, Waldorf pedagogy and Reggio Emilia philosophy create prerequisites and opportunities for preschool children to be involved and influence the environment and the educational material. What similarities and differences can be learned based on scientific texts by Swedish authors? The child is seen as the central point when it comes to the environment and material placement in the various configurations. Participation and influence are created by the child being able to reach and take care of himself. Therefore, the child does not need to ask for help, which increases the child´s power to take care of the material that is desired to be used. The fact that the play is important can be deduced that the different educational orientations agrees at. Likewise, the material should create and stimulate the imagination and creativity. Differences that emerged during the study are the type of materials and toys found within the various configurations. Common to the results of the studies is that it is about the teachers' attitude and approach to the children's perspectives. The adult holds the power to decide how much influence and participation the children have, and everything has to do with the teacher's interest in creating meaning and a shared reality.