Prepaid dental care - a questionnaire on dentalstaff attitudes and contract management   Abstract Background: In order to get young people to maintain a continued regular contact with dental care, after they are regarded as paying adults, prepaid dental care was introduced in Västra Götaland in 2007. Prepaid dental care is a payment model in which patients pay a specific amount for their dental care over a three-year period, monthly or annually. Since prepaid dental care is a major part of the daily work in public dental care, it is important to examine the dental staff's attitudes to this payment model.  Purpose: The purpose of this study was to investigate the dental staff's handling of prepaid dental care and their attitudes regarding this payment model in the Public Dental Service in Region Kalmar County. Method: A questionnaire study based on a quantitative approach with certain issues analysed by qualitative method was performed. Surveys were sent to all employees at all 18 general dental clinics belonging to Region Kalmar County Public dental service. In total 133 employees answered the questionnaire.  Result: Respondents generally had a positive view on prepaid dental care. Regarded as positive was for example the opportunity of regular individualized treatment independent of costs. The main drawback, according to the respondents, was that patients who do not have prepaid dental care are not given any priority for being summoned for examination. Most respondents offer contracts to the majority of the patients and regardless of the price class. Conclusion: Prepaid dental care was considered positive, favouring both the clinic and the patients who chose this payment model. Although it should be taken into consideration that patients without prepaid dental care are not prioritised to be summoned for treatment compared to patients with prepaid dental care. The majority of the respondents are in agreement that prepaid dental care can impair the care situation of patients without contract.     Keywords: Dental Insurance payment, Dental staff, Prepaid dental care, R2, Region Kalmar Län / Bakgrund:För att få ungdomar att behålla en fortsatt regelbunden kontakt med tandvården, efter det att de betraktas som betalande vuxna, startades 2007 Frisktandvård i Västra Götaland. Frisktandvård innebär en betalmodell där patienter under en 3 årsperiod, månadsvis eller årsvis betalar en specifik summa för sin tandvård. Eftersom Frisktandvård utgör en stor del av det dagliga arbetet inom folktandvården är det viktigt att undersöka tandvårdspersonalens hantering och attityd till Frisktandvård. Syfte:Syftet med denna studie var att inom Folktandvården i Region Kalmar Län undersöka tandvårdspersonalens hantering av Frisktandvård och deras attityder gällande denna betalmodell. Metod: Enenkätstudie med både slutna och öppna frågor som analyserades genom både kvantitativ och kvalitativ metodik. Enkäter skickades ut till samtliga medarbetarna på 18 allmänna tandvårdskliniker i Region Kalmar Län. Totalt besvarade 133 medarbetare enkäten. Resultat: Respondenterna hade överlag en positiv syn på Frisktandvård. Som positivt ansågs möjlighet för regelbunden individanpassad behandling oberoende av kostnader. Den främsta nackdelen med Frisktandvård enligt respondenterna var att patienter som inte har avtal ej heller prioriteras vid kallelser. Merparten respondenter erbjuder Frisktandvård till de flesta patienter samt i alla prisklasser. Slutsats: Frisktandvård ansågs som en positiv möjlighet enligt respondenterna som i sin helhet gynnar både kliniken och de patienter som har avtal. Det bör dock beaktas att kallelser för patienter utan avtal inte prioriteras i jämförelse med patienter med avtal Majoriteten av respondenterna anser att Frisktandvård kan försämra vårdsituationen för patienter utan avtal.     Nyckelord: Frisktandvård, R2, Region Kalmar Län, Tandvårdspersonal, Tandvårdsstöd

Studien undersöker de förutsättningar som hälsoinspiratörerna inom Region Kalmar län har.

Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunpolitiker i Kalmar län upplever möjligheterna att påverka den regionala utvecklingen i länet. Regional utveckling handlar om att skapa hållbar tillväxt i alla delar av EU och omsätts genom de nationella och regionala utvecklingsstrategierna. Sedan den 1 januari 2019 har samtliga tidigare landsting omvandlats till regioner med ansvar för regional utveckling. Många små kommuner saknar dock resurser att satsa på regional utveckling då demografiska och strukturella förändringar har bidragit till en ökad utflyttning och sämre ekonomi. Uppsatsen antar en explorativ ansats och genom semi-strukturerade intervjuer med tre av länets kommunstyrelseordförande försöker studien besvara frågan om kommunernas möjligheter att påverka den regionala utvecklingspolitiken har förändrats efter den 1 januari 2019. De empiriska resultaten bekräftar mycket av den tidigare forskningen och visar att kommunerna inte har tillräckliga resurser att satsa på regional utveckling. Studien visar också vikten av ett tydligt regionalt ledarskap och att regional utveckling till stora delar handlar om infrastruktur för en liten kommun.