This is a qualitative study about small auditing firms and their customer relationships with SMEs. It contains a total of eight interviews, two with audit firms and six with SME’s. The purpose of the study is to understand how small audit firms manage their customer relationships and if it exist any expectation gaps between the audit firm and the SME. One of the conclusions is that trust is fundamental and gets stronger over time; it is also linked with the personal relationship between the business owner and the auditor/accountant.

Private labels play an increasingly important role in the current food retail sector and the growth is driven partially by self-interest from retailers who sees private labels as a strong contributor to the profitability and return on sales. On many of the stores' private labels it does’nt show who the underlying provider is, it only says that the product is made for the store. This leads to the aim of the essay, which is examining whether the grocery stores' customers are aware or not aware of who produces the stores' private labels, if it matters to customers who it is, and if the potential unaware customers choose manufacturer brands in front of private labels and if so, why. Essay problem is: Are grocery stores customers aware of that the stores' private labels have underlying suppliers? If there is a lack of awareness on the issue, will the customers' trust and loyalty to the store and its products change if they become aware? Do the potential unaware customers choose manufacturer brands in front of private labels and if so, why? The authors have used theories in the field of marketing, especially theories of consumer behavior and relationship marketing. The study is based on a quantitative method with a digital questionnaire survey tool to collect data. The survey is based on a convenience sample. The study shows that there is a lack of awareness among the respondents about who produce stores' private labels. The majority of the respondents who were unaware has not change their view on the product or the brands after becoming aware, and they will not change brand. However, more than a fifth of the respondents will vary more, and one-tenth do not know what their choices in the future will look like. This shows that the underlying providers can have a significant role for some, but the majority will stand by its election of manufacturer brands or private labels.

Denna uppsats är skriven i syfte att undersöka om Statoil och Stadiums kundklubb/lojalitetsprogram har lett till lojalare kunder. Uppsatsens problemformulering är därmed, leder en kundklubb/lojalitetsprogram till lojalare kunder? Genom intervjuer av ansvariga för Statoils och Stadiums kundklubb och lojalitetsprogram, och en enkätundersökning genomförd på Statoils och Stadiums kunder och informationsinsamling av relevant litteratur har studiens syfte och problemfrågeställning besvarats. Genom forskningen har det framkommit att kundklubbar/lojalitetsprogram i viss mån bidrar till lojalare kunder, en kortmedlem har en tendens att besöka butiken oftare och handla för större summor. Om företagen utnyttjar kundklubbens fördelar och möjligheter på rätt sätt, kan en kundklubb vara ett bra sätt att identifiera sina kärnkunder och förbättra relationen med dem, vilket kan leda till kundlojalitet. Problemet idag är att de flesta kundklubbar fortfarande oftast ser till de ekonomiska fördelarna, vilket inte alltid skapar sant lojala kunder.

Ekologiska livsmedelsföretag kan anses ha extra stora krav på sig gällande transparens och hållbar produktion av sina produkter. Det har därmed blivit viktigt för dessa företag att utveckla tillitsfulla relationer med högt engagemang till sina leverantörer för att säkerställa att produkterna är ekologiska ur alla aspekter. Relationer som präglas av tillit och engagemang har visat sig resultera i gynnsamma utfall för parterna. Forskning inom området har framförallt gjorts på företag som arbetar med konventionella produkter. Därför är syftet med denna uppsats att studera hur ett företag som arbetar med ekologiska produkter skapar goda relationer till sina utländska leverantörer. Det empiriska materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer på en inköpsavdelning hos ett ekologiskt livsmedelsföretag och analyseras med hjälp av en modell. Resultaten pekar på att kommunikation och lika värderingar är betydelsefulla för relationsskapandet men att nationell kultur inte påverkar relationen. När tillit och engagemang existerar ger de utfall i form av medgörlighet och samarbete. En förutsättning för en stark relation är att relationen får utvecklas över tid.

Kundengagemang är ett begrepp som under en längre tid använts bland praktiker i företagsmiljöer men som på senare tid även fått allt mer uppmärksamhet inom den akademiska världen. Företag strävar efter ett högt kundengagemang då engagerade kunder tenderar att sprida positiva erfarenheter och rekommendationer om företaget till andra och därmed är värdeskapande för företaget. Framväxten av sociala medier erbjuder företag en ny plattform att interagera med sina kunder. Då interaktion är en viktig beståndsdel vid skapandet av kundengagemang kan ett företags aktiva deltagande på sociala medier främja dess kundengagemang. SJ AB (SJ) har likt många andra företag uppmärksammat denna möjlighet och valt att etablera sig på en rad olika sociala medier. För SJ, som ofta får utstå kritik i traditionell massmedia, blir det än mer viktigt att utnyttja de möjligheter sociala medier erbjuder. Tidigare studier inom området har fastslagit tre huvudsakliga användningsområden relaterade till sociala medier som ett företag kan använda sig av för att främja sitt kundengagemang. Denna uppsats ämnar undersöka hur SJs kunder upplever deras aktivitet på sociala medier och hur det i sin tur påverkar deras kundengagemang. Vidare undersöks i vilken utsträckning användningsområdena påverkar kundengagemang. För att undersöka detta har en enkätstudie riktad mot SJ-resenärer aktiva på sociala medier genomförts. Enkäten är baserad på tidigare teorier relaterade till kundengagemang och sociala medier. Resultatet visar att det som främjar kundengagemanget i störst utsträckning är möjligheten för kunder att interagera med varandra. Detta innebär att om SJ vill uppnå ett så starkt kundengagemang som möjligt bör de skapa incitament för kunderna att kommunicera med varandra. SJs nuvarande strategi på sociala medier fokuserar huvudsakligen på att skapa en dialog mellan kund och företaget, något som i ljuset av denna studie inte är det optimala arbetssättet för att främja kundengagemanget.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att erhålla en ökad förståelse för på vilket sätt som relationsmarknadsföringssynsättet är närvarande i konsumentinriktade internetförsäljningsföretaget. En kvalitativ studie av fem företag inom konsumentinriktad internetvaruförsäljning genomfördes där företagens e-handelslösningar studerades och personal på företagen intervjuades. Resultatet visar att det i dessa företag verkar förekomma ett aktivt arbete med att etablera och underhålla relationer av främst monetär och social karaktär. Avseende relationsmarknadsföringssynsättet så förekommer begreppet, och synsättet finns till viss del etablerat bland några av de undersökta företagen.</p> / <p>The aim of this work is to gain a better understanding of how the view of relationship marketing (RM) is implemented in consumer related internet business.</p><p>A qualitative study where carried out of a sample of five companies active in consumer market on the internet. After studying their online business I interviewed employees by phone. The results indicates that there is some of consumer related internet companies seems to invest in finacial customer ralations and in social customer relations.</p><p>Regarding RM, the term is recognized and partly in use. The RM view is also implemented to som extent by a few of the investigated companies.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur ett svenskt företag arbetar för att stärka sin relation med konsumentgruppen som tillhör det mångkulturella segmentet.I vår referensram tas aspekter upp som är relevanta för vår analys. Teorier och synsätt vi använder är de om relationsmarknadsföring, kulturer samt mångkulturell marknadsföring.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och en fallstudie. Fallstudien omfattar en intervju samt insamlande av sekundärdata såsom pressmeddelanden för att stärka intervjun.I empiriavsnittet presenterar vi fallföretaget Tele2 samt sammanställningen av intervjun som gjordes med Tele2. Vi tar upp de viktigaste faktorerna såsom strategi för att möta mångkulturella kunders förväntningar och relationsuppbyggnad.I analysavsnittet ställer vi empiri mot teori och diskuterar Tele2:s strategier. Bland annat diskuteras Sveriges mångkulturalism, relationsuppbyggnad mot den mångkulturella konsumenten samt att möta dennes efterfråga.Av teorin kan vi först dra slutsatsen att mångkulturella samhällen och marknader idag är en verklighet i många länder. Vidare är detta en ytterst viktig faktor för företagen att ta hänsyn till då de i allra högsta grad agerar på marknaderna och då i samhället. Företagen måste uppmärksamma detta och kan då också dra nytta av den mångkulturella ekonomiska potentialen.</p>

<p>Den här uppsatsen har undersökt hur tjänsteföretag i form av frisörsalonger från olika prissegment, med hjälp av marknadsföring positionerar sig mot olika kundgrupper, och frågar vilka möjligheter och risker som är inbegripna i den position på marknaden tjänsteföretagen genom sin marknadsföring väljer att ta. Genom att använda både den för tjänsteföretag utvecklade marknadsföringsmixen tillsammans med relationsmarknadsföringsteorin, kunde vi med hjälp av att göra intervjuer med nio frisörsalonger ge en noggrann beskrivning av frisörsalongernas marknadsföringsarbete. Resultaten visar att de företag som gör det mesta av marknadsföringsmixen olika delar har bättre möjligheter att på olika sätt differentiera sina tjänster och konkurrera på marknaden. Vi kan också visa att relationsmarknadsföring är frisörföretagens mest grundläggande marknadsföringsverktyg. Relationerna som är kopplade till den enskilda frisören innebär dock en risk genom att kunden följer frisören om denne byter arbetsplats.</p>

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka kundlojalitetens beroende av lojalitetsprogrammet Hilton HHonors på tre Hiltonägda hotell i Stockholmsregionen. Författarna använde sig av metodtriangulering i form av informationssök, litteraturstudier samt ett flertal olika intervjuer med både personal och hotellgäster för att samla in data till studien.</p><p>Informationen utmynnade till ett antal variabler som hade lojalitetsskapande förutsättningar inom lojalitetsprogram; klagomålshantering, ”service minded” personal, kundavhopp, kundinriktning, fortlöpande information, kommunikationskanaler, uppmuntran till köp, monetära förmåner samt värde förmåner. Därefter analyserades dessa, vilket resulterade till slutsatsen att samtliga valda variabler hade lojalitetsskapande egenskaper.</p><p>Samtidigt studerades kundlojaliteten hos hotellgäster utifrån variabler ur teoriavsnittet som mäter kundlojalitet. Dessa var; besöksfrekvens, återköpsfrekvens, antal företag kunden växlar emellan, rekommenderar företaget, vana samt kunden köper där denne vet vad denne får. För alla variabler utom vana var resultatet att medlemmarna var mer lojala än icke-medlemmarna. För variabeln vana var icke-medlemmen mer lojal än medlemmen på två av hotellen. Kundlojalitet kan även enligt teorin bero på omgivningsfaktorer så till ovanstående lades variabeln vad som var huvudorsaken till att kunden valt aktuellt hotell. Det som förekom genomgående var närhet i olika former.</p>