<p>Uppsatsen har huvudsakligen undersökt vad den svenska missionen i Öst- och Centralafrika, mellan ca 1800-1900 har fått för konsekvenser för de länder där missioneringen pågick, samt hur den kan ha format de samfund som bedrev missionen från Sverige. Syftet var att utröna vad missionens uppdrag egentligen gick ut på och hur den bedrevs. En litteraturstudie har genomförts för att ge en överskådlig sammanfattning av den svenska missionen. I uppsatsen har presenterats vilka motiv som ligger bakom missionering. Både teologiska, men även etiska och moraliska motiv. Studien har behandlat de tre stora missionerande organisationerna under den nyevangeliska eran, svenska kyrkan, evangeliska fosterlandsstiftelsen och missionsförbundet. Resultaten visar att de etiska och moraliska motiven kan ses som en vidareutveckling och konkretisering av de teologiska motiven. Missionen har lett till att det afrikanska samhället har förändrats. Bland annat har infrastruktur och styrelseskick förändrats. Den afrikanska kulturen har ibland varit hårt ansatt av de missionerande styrkorna. I vissa fall har dock en integrering mellan västerländsk och afrikansk kultur inträffat.</p>

<p>Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em> har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet <em>teoretiska perspektiv</em>. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.</p>

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa. Detta stämmer överens med vad tidigare forskare har kommit fram till.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur några flerkulturella elever, i skolår sex, upplever att deras religiösa högtider uppmärksammas i sin mångkulturella skola. Vi vill även undersöka hur viktigt eleverna upplever att det är, att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa. Våra frågor är följande: • Hur upplever eleverna att deras religiösa högtider uppmärksammas i skolan? • Hur viktigt upplever eleverna att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa? Vilka argument anger de? • Finns det någon skillnad mellan katolikernas och muslimernas åsikter angående att lära sig om andra elevers religiösa högtider? För att få svar på frågorna genomförde vi intervjuer med fem elever från en mångkulturell skola. Ingen av eleverna har fått berätta om hur de firar sina högtider hemma. De har heller inte fått mycket annan kunskap om sina högtider än genom religionsboken. Två av de fem eleverna tycker att både de muslimska och de kristna högtiderna borde uppmärksammas mer i skolan. Muslimerna tyckte att det var viktigare än katolikerna att lära sig om andra religioners traditioner.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder.   Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral.   Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin

No description available.

No description available.

The purpose of this thesis was to study the view of six teachers, working in three different field areas, on ethics questions and ethics teaching in schools, from a global perspective. My second aim was to analyze whether there was any cooperation between these different field areas or between them and others, in order to improve the ethics teaching in schools. My research questions were intended for one teacher in a Swedish school, three teachers in a Brazilian school, one Swedish missionary and one Swedish senior lecturer in ethics. The research questions basically centre on how these teachers would define concepts such as ethics and global ethics, what kind of ethics questions they feel are important for the school to convey and if there is any form of cooperation between teachers in Swedish/Brazilian schools and different organizations, designed to improve the ethics teaching in schools from a global perspective. On the basis of the results of my questionnaires I find the definition of ethics more or less equal among the six teachers. They relate ethics to moral philosophy and other questions such as what is right, wrong, good and evil. The teachers also believe ethics contains a reflection on global matters, like the environment, poverty and peace. Five out of six teachers define global ethics with conceptions like global responsibility, respect for future generations, global consensus, comprehension and tolerance. One of the teachers does not believe in global ethics but in groups that could establish some common values to be achieved. All six teachers feel it is important to bring questions related to Human Rights to the fore in schools. These ethics questions would touch on increased egoism, responsibility, respect for the environment, respect for differences, solidarity, tolerance, attitudes and sexual morals. According to the teachers these matters should be practiced and studied from a micro, macro and gender perspective. My results show that cooperation does exist between the Swedish/Brazilian schools and different organizations and institutions. There is cooperation between The Church of Sweden Mission and Brazilian organizations, but there are no exchanges between Swedish schools and schools outside Europe. One way to improve ethics teaching and facilitate exchanges between schools from a global perspective could be to globalize the curriculum. With a globalized curriculum teachers could give the students the global context they need in global society.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt de pedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål. För att uppnå syftet har följande fråga besvarats: Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994? Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annat Algotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900- talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt Gustafsson Tro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv. Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden. Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit att omfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings och läroplaner har varit etik. De pedagogiska idéerna som inspirerat i undervisnings och läroplanerna kan även återspeglas i mål och kursinnehåll för religionskunskap. Läroplaner tillkommer inte av en slump utan är ett resultat av ett historiskt skeende. Det vi lär ut i de svenska skolorna idag har en lång förändrings- och anpassningshistoria bakom sig. Vad som anses vara viktig kunskap och vad som anses vara lämpliga undervisningsmetoder har kontinuerligt förändrats och kommer så att fortsätta i takt med att samhället i övrigt utvecklas. Sekulariseringen i samhället samt invandringen till Sverige har påverkat religionsämnets innehåll.