<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att studera tre svenska imamers syn på hur sharia ska förstås, tolkas och tillämpas i Sverige. Vi utgår från aktuell forskning och litteratur i ämnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. Förhållandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjälp av exempel från olika länder. Dessutom beskrivs förhållandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen. Empirin i uppsatsen består av kvalitativa intervjuer med tre svenska imamer. De tre imamerna är överens om att sharia är viktigt eftersom det styr människans handlingar, som i sin tur påverkar livet efter döden. Sharia ska enligt respondenterna förstås som en oföränderlig lag med gudomligt ursprung. De är dock överens om att sharia måste tolkas, både av den enskilda muslimen och av religiöst lärda. Vidare menar alla imamerna att sharia ska tillämpas på ett sådant sätt att föreskrifterna till viss del anpassas till det land man bor i. Imamerna anser att sharia i stor utsträckning går att förena med svensk lagstiftning, även om det finns enstaka områden där sharia kolliderar med svensk lag. En slutsats är att samtliga respondenter kan sägas förespråka en modernistisk tolkning av sharia där den gudomliga lagen ligger till grund för en lagstiftning som samtidigt anpassas efter var man befinner sig. Imamerna menar också att sharia i sin helhet endast kan införas i ett perfekt muslimskt samhälle.</p>

<p>Forholdet mellom teologi og naturvitenskap har vært gjenstand for debatt i lang tid, og i den forbindelse er det mange emner som er identifiserbare. Ett er forholdet mellom troen på Gud som skaper slik en finner det i kristen tro, og hvordan denne troen utfordres av innsikten en har fått og får gjennom naturvitenskap.</p><p>For det første finner en kristen skapertro og forholdet til naturvitenskap som temaområde i en vitenskapelig debatt. Der retter en i særlig grad søkelys mot teologi og naturvitenskap som vitenskaper, og tar opp konkrete utfordringer som melder seg fra henholdsvis teologisk og naturvitenskapelig hold. Det finnes også en popularisert debatt i media, bl.a. som resultat av den første. Denne debatten er ofte preget av fastlåste posisjoner og med et mangfold av mer eller mindre faglige fremstillinger. Et tredje aspekt som henger sammen med de to foregående, er forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap slik det kommer til uttrykk i skolen. Når jeg retter søkelys mot Norge og den norske skolehverdag i både grunnskole og videregående skole, kan det identifiseres forskjellige utfordringer ved dette temaet.</p><p>Selv har jeg opplevd forholdet mellom kristen skapertro og aturvitenskap som interessant og utfordrende både som elev og lærer. Gjennom min egen skolegang i både grunnskole og videregående var temaet gjenstand for oppmerksomhet, og det resulterte ofte i diskusjoner både i naturfag og i kristendomsfag. Likeledes har jeg blitt utfordret som lærer i videregående skole (bl.a. religion- og etikkfaget) og innenfor høgskolesystemet. I samtale med andre lærere på grunn-, videregående- og høgskolenivå har det tydelig kommet frem at emnet er aktuelt og utfordrende, særlig med utgangspunkt i naturfagene på den ene side og livssynsfagene på den annen side. Jeg har også opplevd at mange lærere har hatt en egeninteresse av temaet. </p><p>En av flere utfordringer for læreren er at mange elever oppfatter fagområdene som to konkurrerende tilnærminger til forståelse av virkeligheten. Det kommer særlig til uttrykk i den tradisjonelle polariseringen mellom Bibelens beretninger og oppfatning at den kunnskap som naturvitenskap bidrar med, er sikker kunnskap, mens kristen skapertro forstås som noe mer usikker, fordi den handler om tro i en bestemt mening. Denne polariseringen er ikke særegen for situasjonen i skolen. En av bidragsyterne i den vitenskapelige debatten sier at mange mennesker oppfatter situasjonen slik: ”Scientists (…) base their beliefs on evidence and rational argument, while religious beliefs appear to be founded on ”faith” only; scientific rationality is thus revealed as not only a very manicured and disciplined form of human reflection, but as also incommensurable with, and vastly superior to, religious faith and theological reflection.”</p><p>Jeg har gjennom lesning av litteratur om forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap fattet særlig interesse for en bidragsyter; John Polkinghorne. Han er en av aktørene i det jeg har betegnet som den vitenskapelige debatten. Han er en av flere som hevder at forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap ikke er konkurrerende, men at de står i et innbyrdes slektskap, og i et interaksjonsforhold.</p><p>Med det som bakgrunn har særlig ett spørsmål dukket opp gjennom arbeidet med hans bøker. Kan Polkinghornes tilrettelegging bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen slik at de ikke oppfattes som konkurrerende tilnærminger? Svaret på dette er i første omgang positivt. I skolen vil et mål være at læreren i størst mulig grad bidrar til en adekvat fremstilling av forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap. Jeg tenker i den forbindelse ikke på at læreren skal forsvare et bestemt syn slik at det fremstår som et et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen.</p><p>Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap. apologetisk bidrag.</p><p>Poenget er at læreren bør formidle et syn på forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap som er sakssvarende i lys av de faktiske hovedstrømninger og nyanser i den vitenskapelige debatten.</p><p>På den bakgrunn vil jeg formulere avhandlingens hovedproblemstilling slik: På hvilken måte kan John Polkinghornes forståelse av teologiens forhold til naturvitenskap bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen?</p><p>Denne problemstillingen reiser naturlig nok en rekke delspørsmål og metodiske utfordringer. Det er i første omgang et behov for å avklare på hvilken måte Polkinghorne tilrettelegger forholdet mellom teologi og naturvitenskap. Sagt med andre ord: en vesentlig del av arbeidet blir å få svar på hvorfor han mener teologi står i et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen.</p><p>Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:</p><p>Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat. De områden som har fått mest tid är frågor som rör kvinnans roll och alla regler om vad man inte får göra inom islam. I Muslim i Europa- Muslim i Sverige från 2007 porträtterar två muslimer. Tittaren närmar sig islam genom Mohammed och Arnela. Fokus ligger på att lära känna de medverkande och se hur de applicerar sin tro i det vardagliga livet. De områden som fått mest utrymme är deras vardagliga liv så som möten med vänner, i hemmet, skolan och på tävlingar.</p><p>Det som skiljer bilden av islam åt i de två programmen är att det första från 1989 presenterar religionen som något annorlunda och inflyttat till Sverige. Medan det andra programmet från 2007 närmar sig religionen som en del av oss, en del av samhället. Båda programmen tycks vara påverkade av debatten om islam i medierna och samhället. Likaså går båda att koppla till den läroplan som existerat under respektive programs produktionsår.</p><p>Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva innehåller fler stereotyper än Muslim i Europa- Muslim i Sverige. Detta gäller även 'vi och dem' perspektivet. Det första programmet skapar en distans till Nagat då hon dels inte berättar om sig själv utan i generella termer och dels fördömer icke troende människor.</p><p>Båda programmen skulle kunna fungera bra som pedagogiskt material i klassrummet. Dock på olika sätt. Programmet från 1989 fungerar bra om läraren och eleverna har ett mediekritiskt förhållningssätt till det och diskuterar 'vi och dem' perspektivet. Det andra programmet från 2007 fungerar dels som självsående för att öka nyfikenhet och förståelse för tron men också som en film att jämföra med programmet från 1989. Detta för att utveckla diskussionen kring mediernas roll när det gäller bilden av islam.</p>

<p>I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats berör ämnet kristen sionism. Jag kommer att undersöka ämnet kristen sionism utifrån en nutida kristen kontext. Som exempel på detta kommer jag att använda mig av material skrivet samt predikat av Ulf Ekman, teolog och grundaren av rörelsen Livets Ord. Ulf Ekman är själv uttalad kristen sionist.</p>

<p>This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree. So it cannot be ruled out that the education, if guided by a textbook, can be a cause of a homogeneous and exotic view of Muslims, which ultimately can lead to islamophobia.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker tre läroböcker i religionskunskap för A-kursen i gymnasieskolan. Syftet är att se om böckerna presenterar en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och islam, och därmed även vara en möjlig orsak till bildandet av islamofobiska föreställningar hos eleverna. Undersökningar har visat att islamofobin är påtaglig i Sverige, därför kan det vara av intresse att undersöka om skolan spelar någon roll i spridandet eller bildandet av islamofobiska åsikter. Slutsatsen som nås är att detta inte kan uteslutas som möjlighet. Det finns än idag läroböcker som i viss mån presenterar muslimer som en exotisk homogen grupp. Det kan alltså inte uteslutas att religionsundervisningen, om den styrs av en lärobok, kan ge upphov till en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och som i förlängningen kan orsaka islamofobi.</p>

Forholdet mellom teologi og naturvitenskap har vært gjenstand for debatt i lang tid, og i den forbindelse er det mange emner som er identifiserbare. Ett er forholdet mellom troen på Gud som skaper slik en finner det i kristen tro, og hvordan denne troen utfordres av innsikten en har fått og får gjennom naturvitenskap. For det første finner en kristen skapertro og forholdet til naturvitenskap som temaområde i en vitenskapelig debatt. Der retter en i særlig grad søkelys mot teologi og naturvitenskap som vitenskaper, og tar opp konkrete utfordringer som melder seg fra henholdsvis teologisk og naturvitenskapelig hold. Det finnes også en popularisert debatt i media, bl.a. som resultat av den første. Denne debatten er ofte preget av fastlåste posisjoner og med et mangfold av mer eller mindre faglige fremstillinger. Et tredje aspekt som henger sammen med de to foregående, er forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap slik det kommer til uttrykk i skolen. Når jeg retter søkelys mot Norge og den norske skolehverdag i både grunnskole og videregående skole, kan det identifiseres forskjellige utfordringer ved dette temaet. Selv har jeg opplevd forholdet mellom kristen skapertro og aturvitenskap som interessant og utfordrende både som elev og lærer. Gjennom min egen skolegang i både grunnskole og videregående var temaet gjenstand for oppmerksomhet, og det resulterte ofte i diskusjoner både i naturfag og i kristendomsfag. Likeledes har jeg blitt utfordret som lærer i videregående skole (bl.a. religion- og etikkfaget) og innenfor høgskolesystemet. I samtale med andre lærere på grunn-, videregående- og høgskolenivå har det tydelig kommet frem at emnet er aktuelt og utfordrende, særlig med utgangspunkt i naturfagene på den ene side og livssynsfagene på den annen side. Jeg har også opplevd at mange lærere har hatt en egeninteresse av temaet. En av flere utfordringer for læreren er at mange elever oppfatter fagområdene som to konkurrerende tilnærminger til forståelse av virkeligheten. Det kommer særlig til uttrykk i den tradisjonelle polariseringen mellom Bibelens beretninger og oppfatning at den kunnskap som naturvitenskap bidrar med, er sikker kunnskap, mens kristen skapertro forstås som noe mer usikker, fordi den handler om tro i en bestemt mening. Denne polariseringen er ikke særegen for situasjonen i skolen. En av bidragsyterne i den vitenskapelige debatten sier at mange mennesker oppfatter situasjonen slik: ”Scientists (…) base their beliefs on evidence and rational argument, while religious beliefs appear to be founded on ”faith” only; scientific rationality is thus revealed as not only a very manicured and disciplined form of human reflection, but as also incommensurable with, and vastly superior to, religious faith and theological reflection.” Jeg har gjennom lesning av litteratur om forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap fattet særlig interesse for en bidragsyter; John Polkinghorne. Han er en av aktørene i det jeg har betegnet som den vitenskapelige debatten. Han er en av flere som hevder at forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap ikke er konkurrerende, men at de står i et innbyrdes slektskap, og i et interaksjonsforhold. Med det som bakgrunn har særlig ett spørsmål dukket opp gjennom arbeidet med hans bøker. Kan Polkinghornes tilrettelegging bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen slik at de ikke oppfattes som konkurrerende tilnærminger? Svaret på dette er i første omgang positivt. I skolen vil et mål være at læreren i størst mulig grad bidrar til en adekvat fremstilling av forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap. Jeg tenker i den forbindelse ikke på at læreren skal forsvare et bestemt syn slik at det fremstår som et et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen. Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap. apologetisk bidrag. Poenget er at læreren bør formidle et syn på forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap som er sakssvarende i lys av de faktiske hovedstrømninger og nyanser i den vitenskapelige debatten. På den bakgrunn vil jeg formulere avhandlingens hovedproblemstilling slik: På hvilken måte kan John Polkinghornes forståelse av teologiens forhold til naturvitenskap bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen? Denne problemstillingen reiser naturlig nok en rekke delspørsmål og metodiske utfordringer. Det er i første omgang et behov for å avklare på hvilken måte Polkinghorne tilrettelegger forholdet mellom teologi og naturvitenskap. Sagt med andre ord: en vesentlig del av arbeidet blir å få svar på hvorfor han mener teologi står i et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen. Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap.

Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet. Deras svar och skillnader på svar kunde på ett antal punkter kopplas ihop med könstillhörigheten och vi kan se att livstankar och gudstro till viss del skiljer sig åt pojkar och flickor emellan. I sin helhet har uppsatsen svarat på frågeställningarna jag ställt angående livsfrågor så väl som religion bland ungdomar.