No description available.

The subject of this thesis is Emile Zola’s novel Thérèse Raquin (1867). The principal aim is to examine lexical repetitions and their importance for semantic networks. The thesis studies the use of the noun cou and certain of its co-occurrences, as well as the use of colours and their derivatives. Employing the methods of Greimas and Rastier, the study is based upon two analyses, one narratological and the other thematic, an approach which allows us not only to study the importance of lexical repetitions, but also to study another aspect of the writing, Zola’s various sources of inspiration. This approach aids in showing the stylistic profile of the novel from a new perspective. Our second aim concerns the Swedish translations of the text. The degree of equivalence of lexical repetitions and their transmission has been studied in three versions (Wilson, 1884, Bjurman, 1911, and Bouleau, 1953). Our analysis draws on Berman’s and Heldner’s ideas about the critical evaluation of translated literary texts. The results of this thesis show that Zola, in Thérèse Raquin, uses lexical repetitions to create a stylistic effect that not only draws inspiration from literary and artistic sources, but that is also inspired by real events of the time. These stylistic properties, such as the system of colour leitmotivs, must be conveyed in a translation that is to be considered faithful to the original. The findings of this study suggest that there is a dependency between two of the examined versions and that it would be desirable to produce a new Swedish translation of the novel, equivalent to Zola’s text. / Le roman Thérèse Raquin (1867) d’Émile Zola est l’objet d’étude de la présente thèse. Le premier but est d’y examiner des répétitions lexicales et leur importance pour des réseaux sémantiques. Nous y étudions l’emploi du nom cou et certaines de ses co-occurrences, ainsi que des couleurs et leurs dérivés présents. Suivant des méthodes de Greimas et Rastier, l’étude s’effectue au moyen de deux analyses, l’une narratologique, l’autre thématique, ce qui nous permet non seulement d’examiner l’importance des répétitions lexicales, mais aussi d’étudier un aspect supplémentaire de l’écriture, les diverses sources d’inspiration de Zola. Cette approche contribue à montrer, dans une perspective nouvelle, le profil stylistique du roman. Notre deuxième but concerne des traductions suédoises du texte. Dans trois versions (Wilson, 1884, Bjurman, 1911, et Bouleau, 1953), est évalué le degré d’équivalence des répétitions lexicales et la transmission des répétitions lexicales examinées. Pour notre analyse, nous nous servons des idées de Berman et de Heldner, qui traitent le sujet d’évaluation critique de textes littéraires traduits.  Les résultats de la présente thèse montrent que Zola, dans Thérèse Raquin, utilise les répétitions lexicales pour créer un effet de style qui puise son inspiration non seulement dans des sources littéraires et artistiques, mais aussi dans des événements de la réalité de son époque. Ces propriétés stylistiques, comme la systématique des leitmotivs des couleurs, doivent être rendues dans une traduction censée être fidèle à l’original. Les analyses de notre étude évoquent qu’il y a une dépendance entre deux des versions examinées et qu’il est souhaitable de produire une nouvelle traduction suédoise du roman, équivalente au texte de Zola.

In electronic warfare, one of the key technologies is radar. Radar is used to detect and identify unknown aerial, nautical or land-based objects. An attribute of of a pulsed radar signal is the Pulse Repetition Interval (PRI) which is the time interval between pulses in a pulse train. In a passive radar receiver system, the PRI can be used to recognize the emitter system. Correct classification of emitter systems is a crucial part of Electronic Support Measures (ESM) and Radar Warning Receivers (RWR) in order to deploy appropriate measures depending on the emitter system. Inaccurate predictions of emitter systems can have lethal consequences and variables such as time and confidence in the predictions are essential for an effective predictive method. Due to the classified nature of military systems and techniques, there are no industry standard systems or techniques that perform quick and accurate classifications of emitter systems based on PRI. Therefore, methods that allows for fast and accurate predictions based on PRI is highly desirable and worthy of research. This thesis explores and compares the capabilities of two machine learning methods for the task of classifying emitters based on received PRI. The first method is an attention based model which performs well throughout all levels of realistic noise and is quick to learn and even quicker to give accurate predictions. The second method is a K-Nearest Neighbor (KNN) implementation that, while performing well for noise-free PRI, finds its performance degrading as the amount of noise increases. An additional outcome of this thesis is the development of a system to generate samples in an automated fashion. The attention based model performs well, achieving a macro avarage F1-score of 63% in the 59-class recognition task whereas the performance of the KNN is lower, achieving a macro avarage F1-score of 43%. Future research could be conducted with the purpose of designing a better attention based model for producing higher and more confident predictions and designing algorithms to reduce the time complexity of the KNN implementation. / En av de viktigaste teknikerna inom telektrig är radarn. Radar används för att upptäcka och identifiera okända, luftburna, sjögående eller landbaserade förmål. En komponent av radar är Pulsrepetitionsinterval (Pulse Repetition Intervall, PRI) som beskrivs som tidsintervallet mellan två inkommande pulser. I ett radarvarnar system (Radar Warning Receiver, RWR) kan PRI användas för att identifiera radarsystem. Korrekt identifiering av radarsystem är en viktig uppgift för elektroniska understödsmedel (Electronic Support Measures, ESM) med syfte att tillsätta lämpliga medel beroende på radarsystemet i fråga. Icke tillförlitlig identifiering av radarsystem kan ha dödliga konsekvenser och variabler som tid och säkerhet i identifieringen är avgörande för ett effektivt system. Då dokumentation och specifikationer för militära system i regel är hemligstämplade är det svårt att utröna någon typ av industristandard för att utföra snabb och säker klassificering av radarsystem baserat på PRI. Därför är det av stort intresse detta område och möjligheterna för sådana lösningar utforskas. Detta examensarbete utforskar och jämför förmågorna hos två maskininlärningsmetoder i avseende att korrekt identifiera radarsändare baserat på genererat PRI. Den första metoden är ett djupt neuralt nätverk som använder sig av tekniken ”attention”. Det djupa nätverket presterar bra för alla brusnivåer och lär sig snabbt att känna igen attributen hos PRI som kännetecknar vilken radarsändare och som efter träning dessutom är snabb på att korrekt identifiera PRI. Den andra metoden är en K-Nearest Neighbor implementation som förvisso presterar bra på icke brusig data men vars förmåga försämras allt eftersom brusnivåerna ökar. Ett ytterligare resultat av arbetet är utvecklingen och implementationen av en metod för att specificera PRI och sedan generera PRI efter specifikation. Attention modellen genererar bra prediktioner för data bestående av 59 klasser, med ett F1-score snitt om 63% medan KNN-implementationen för samma uppgift har en lägre träffsäkerhet med ett F1-score snitt om 43%. Vidare forskning kan innefatta utökad utveckling av det djupa, neurala nätverket i syfte att förbättra dess förmåga för identifiering och metoder för att minimera tidsåtgången för KNN implementationen.