This study of the pupil-progress reports of the elementary school of the state of Utah came about as the result of an assignment of the late Superintendent Keith Wahlquist. In answer to requests of local teachers and principals, a committee was assigned to make an investigation and recommendations for a revision of our reporting system. The work with the committee led to further study, which finally led to the writing of this thesis.

The aim of this study was to compare and present differences between two methods of self-reporting data in the use-case of litter picking, how they affect the potential of engagement in the activity of picking- and reporting litter and if they can be beneficial for behaviour change. The first being a virtual button in the user interface of a mobile phone application and the other being a physical Bluetooth button called Flic connected to the application. By recruiting ten students, the participants used the application along with both methods to report litter picks over two weeks. Using semi-structured interviews with the participants and collecting data on their picking behaviour, with the help of a thematic analysis, resulted in a few themes that were recurring experiences expressed by the users: Benefits and weaknesses, Preference, Engagement, Future usage and Social aspect. Subjective- and objective measures of engagement are also presented based on the responses from the interviews and data regarding specific picking behaviour. The results indicate a preference for Flic and it was also perceived as the method that could provide the highest engagement. The biggest reported differences between them were the aspect of tangibility and simplicity of Flic and the accessibility with using UI-reporting. Even if Flic was the preferred method, weaknesses regarding losing it or obtaining one indicates it would not work as a stand-alone solution in the case of litter picking. A combination would therefore be the optimal solution. / Målet med studien var att jämföra och presentera skillnader av självrapportering av data mellan två metoder i en skräpplocknings applikation, dess potential för att skapa engagemang och rapportera, samt om de kan vara lämpliga för beteendeförändring inom skräpplockning. Den första metoden är genom en virtuell knapp i applikationens användargränssnitt och den andra är genom en fysisk Bluetooth-knapp som heter Flic som är kopplad till applikationen. Tio studenter rekryterades för att använda applikationen och rapportera skräpplockning med hjälp av metoderna under två veckor. Användning av semistrukturerade intervjuer och insamling av deltagarnas data, med hjälp av en tematisk analys, resulterade i ett antal teman som var återkommande mellan användarna för båda metoderna: Fördelar och nackdelar, Preferens, Engagemang, Framtida användning samt Social aspekt. Subjektiva- och objektiva mått av engagemang presenteras också baserat på svaren från intervjuerna och den insamlade datan. Resultatet indikerar en preferens för rapportering med Flic och den uppfattades även som den metod som skulle kunna leda till högst engagemang till att plocka och rapportera skräpplock. Även om Flic var den föredragna metoden så antyder nackdelarna att exempelvis få tag i en samt rädsla att tappa bort den, att metoden troligtvis inte skulle fungera som en självständig lösning. En kombination skulle därav vara den bästa lösningen i fallet av självrapportering av skräpplockning.

Challenges on how to approach global sustainability issues are increasing along with the growing global warming. This entails an increasing pressure on firms to manage sustainability- related issues, both deriving from governance regulations as well as a from a growing consciousness from public institutions. Sustainability reporting is further both required within EU legislation and also expected from current societal values. However, sustainability reporting has been criticised for lacking comparability, reliability and thus legitimacy. Legitimation is a necessity for organisations to gain social acceptance. The field of sustainability reporting is rapidly developing which highlights the importance for organisations to stay updated on coming regulations and trends. The overarching aim of this thesis is to explore, advance and compile the understanding of challenges with current sustainability reporting methods. A further aim is to conduct a qualitative forecast analysis of what sustainability reporting will require in the future to gain legitimacy and identify potential upcoming challenges connected to this forecast. Literature within the sustainability reporting and accounting field have been reviewed as well as legitimacy and institutional theory. Interviews with experts within the studied field have been conducted, along with participant observations through a case company study. The study has concluded several challenges with sustainability reporting methods, among others that voluntary disclosure requirements contribute to the lack of standardisation, comparability, and reliability, and therefore also a lack of legitimacy. For the future, the new CSR directive is expected as new legislation for sustainability reporting within a few years and is expected to entail more extensive regulations and requirements on external auditing. The most commonly used reporting standard currently, the GRI, will not completely cover the future requirements and more focus of the entire supply chain can be expected. This study has contributed to the existing research field of sustainability reporting and accounting by compiling, exploring and analysing challenges from the papers´ perspective, which lead to a lack of legitimacy in sustainability reports. The study has, besides this, contributed to knowledge on the potential future of sustainability reporting based on statements and opinions from insightful interviewees together with the identified current challenges. / Utmaningarna kring hur man ska förhålla sig till globala hållbarhetsfrågor ökar i takt med den växande globala uppvärmningen. Detta innebär ett ökande tryck på företag att hantera hållbarhetsrelaterade frågor, som inte bara härrör från lagstiftning utan också har fått ett växande intresse från offentliga institutioner. Hållbarhetsrapportering krävs både inom EU lagstiftning, men är även förväntat utifrån nuvarande samhällsvärderingar. Hållbarhetsredovisningen har dock kritiserats för att sakna jämförbarhet, tillförlitlighet och därmed legitimitet. Legitimitet är en nödvändighet för organisationer för att hålla sig konkurrenskraftiga och även för att få acceptans från samhället. Hållbarhetsrapportering området utvecklas snabbt, vilket understryker vikten av att organisationer håller sig uppdaterade kring kommande regelverk och trender. Det övergripande syftet med denna studie är att utforska, utveckla och sammanställa förståelsen kring utmaningar med nuvarande hållbarhetsredovisningsmetoder. Ett vidare syfte är att göra en kvalitativ framtidsprognos av vad hållbarhetsredovisning kommer att kräva i framtiden för att uppnå legitimitet och identifiera potentiella kommande utmaningar kopplade till denna prognos. Litteratur inom hållbarhetsrapportering och redovisning har granskats, samt legitimitet och institutionell teori. Intervjuer med experter inom det studerade området har genomförts, även "Participant Observations" har gjorts genom en fallstudie på ett företag. Den här studien har sammanställt flera utmaningar med hållbarhetsrapporteringsmetoder, bland annat att frivilliga innehållskrav bidrar till bristen på standardisering, jämförbarhet och tillförlitlighet och därför också bristande legitimitet. För framtiden väntas det nya CSR-direktivetsom ny lagstiftning för hållbarhetsredovisning inom några år och förväntas innebära mer omfattande regelverk och krav på extern revision. Den vanligaste rapporteringsstandarden för närvarande, GRI, kommer inte helt att täcka de framtida kraven och mer fokus på hela leveranskedjan kan förväntas. Denna studie har bidragit till det befintliga forskningsfältet för hållbarhetsrapportering och redovisning genom att sammanställa, utforska och analysera utmaningar från utförarnas perspektiv, vilket leder till bristande legitimitet i hållbarhetsrapporter. Studien har utöver detta bidragit till kunskap om hållbarhetsredovisningens potentiella framtid baserat på uttalanden och åsikter från insiktsfulla intervjupersoner tillsammans med de identifierade aktuella utmaningarna.