Tillverkningsindustrin har historiskt sett haft en viktig roll i Sveriges ekonomiska tillväxt, men till följd av höga arbetskostnader och en liten inhemsk marknad har många företag flyttat sin produktion utomlands. Det senaste decenniet har allt fler företag världen över flyttat delar av sin verksamhet från utlandet, antingen till hemlandet eller till mer närbelägna länder, ett fenomen som benämns som “reshoring”. Då “reshoring” är mindre studerat på mindre marknader, så som den svenska, är syftet med studien att undersöka huruvida svenskatillverkningsföretag har tillämpat en “reshoring”-strategi, antingen i form av “backshoring”eller “nearshoring”. Studien ämnar också att undersöka vilka orsaker som bidragit till en eventuell “reshoring”. Teorier om hur val av tillverkningsplats är av strategisk vikt för företag har använts tillsammans med teorier om “reshoring” och orsaker till att företag genomför en “reshoring”. Studien tillämpar en kvalitativ metod och är baserad på årsredovisningar från svenska tillverkningsföretag under den valda tidsperioden, kompletterat medpressmeddelanden och tidningsartiklar. Studien visar att inget företag har genomfört “reshoring” eftersom de inte har genomfört en tidigare “offshoring”. De orsaker som ligger bakom företagens flytt till Sverige och geografiskt närliggande länder stämmer dock överens med de orsaker som tidigare forskning kunnat konstatera.

The purchasing department's impact on the companies and its results has grown as more goods and services are purchased from other companies. One of the department's most important tasks is to keep costs down, and therefore are alternative suppliers constantly sought, often in other countries with lower wages. Previous research in the area focuses on relationships between buyers and sellers, how suppliers should be selected, and what supply chains should look like. The research around the termination of supplier relationships, changes to new suppliers, and the effect it has on the operations is limited and therefore interesting to investigate. It is common for companies to switch suppliers solely with the unit price in focus and that this leads to large effects outside the purchasing department that are difficult to predict and quantify and that in some cases leads to reshoring. The purpose of this study was to investigate and analyze which costs arise when switching suppliers and to show how the information about these can be used to make better purchasing decisions in the future. Three research questions were formulated to achieve the purpose: what costs arise, what impact does a change of supplier lead to and how can the decision be supported when changing supplier. A case study was done at a manufacturing company in northern Sweden. Semi-structured interviews and observations were carried out within relevant departments and the collected empirical evidence was then compared with previous research in the subject. The case study consisted of both qualitative and quantitative research methods and the approach was abductive. The result shows that supplier changes lead to direct costs for the purchasing department in the form of salaries, travel and system training, and indirect costs in the form of material planning, transport, and extra handling. Furthermore, the risks of major impact on the business are demonstrated if the supplier evaluation is done in an inadequate manner and with too much focus on the unit price. The resulting information can be used to make better decisions in the future by improving supplier evaluation methods, ensuring that review is conducted on all supplier changes, and involving more internal and external departments to get a better overall picture before a decision on a supplier change is made. In the study, a model supporting decision on supplier change has also been developed, which leads to both practical and theoretical contributions. / Inköpsavdelningens påverkan på företagen och dess resultat har växt i takt med att allt fler varor och tjänster köps in från andra företag. En av avdelningens viktigaste uppgifter är att hålla nere kostnaderna och därför söks ständigt alternativa leverantörer, ofta i andra länder med lägre lönekostnader. Tidigare forskning inom området fokuserar främst på relationer mellan köpare och säljare, hur leverantörer bör väljas och hur försörjningskedjor ska se ut. Forskningen kring upphörandet av leverantörsrelationer, byten till nya leverantörer och vilken effekt det får på verksamheterna är begränsad och därför intressant att undersöka. Det är vanligt att företag byter leverantör enbart med enhetspriset i fokus och att detta leder till stora påföljder utanför inköpsavdelningen som är svåra att förutspå och kvantifiera och som i vissa fall leder till reshoring. Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vilka kostnader som uppstår vid byte av leverantör samt att visa hur informationen om dessa kan användas för att ta bättre inköpsbeslut framöver. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppnå syftet: vilka kostnader uppstår, vilken påverkan leder ett leverantörsbyte till och hur kan beslutet stödjas vid byte av leverantör. En fallstudie gjordes på ett tillverkande företag i norra Sverige. Semistrukturerade intervjuer och observationer utfördes inom relevanta avdelningar och den insamlade empirin jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Fallstudien bestod av såväl kvalitativa som kvantitativa forskningsmetoder och angreppssättet var abduktivt. Resultatet av studien visar att leverantörsbyten leder till direkta kostnader för inköpsavdelningen i form av löner, resor och utbildning i system och indirekta kostnader i form av materialplanering, transporter och extrahantering. Vidare påvisas riskerna för en stor påverkan på verksamheten om leverantörsutvärderingen görs på ett bristfälligt sätt och med för mycket fokus på enhetspriset. Den framkomna informationen kan användas för att ta bättre beslut i framtiden genom att förbättra metoderna för leverantörsutvärdering, säkerställa att granskning utförs vid alla leverantörsbyten samt genom att involvera fler interna och externa avdelningar för att få en bättre helhetsbild innan ett beslut om leverantörsbyte tas. I studien har även en modell som kan användas som beslutsstöd vid leverantörsbyten tagits fram, vilket lett till såväl praktiska som teoretiska bidrag.

Yes / Reshoring can be theorized as a brand revitalizing process for fostering companies’ ability to create value in the home country. The question of how to maintain sustainable reshoring implementation strategies by developing favorable brand responses is an important but underexplored field. Given that reshoring brand meanings are socially constructed and causally inferenced by consumers, we advocate that a reshoring brand revitalization should begin by understanding what constitutes customers’ attributions to reshoring motives. We identify values-driven, stakeholder-driven, and strategic-driven attributions as determinants of the sense of the institutionalization process (brand authenticity, legitimacy, and sustainability). These institutional logics comprise drivers that influence brand love and brand advocacy. We conduct an empirical study (n=1043) in China. The findings indicate that institutionalized reshoring branding activity is significantly influenced by customers’ attributions to underlying reshoring decisions. Reshoring brands that achieve institutional recognition are more likely to generate brand love and advocacy. In addition, our study provides empirical evidence that nostalgia (1) strengthens the influences of stakeholder-driven attributions on brand authenticity and sustainability, (2) inhibits the influence of values-driven attributions on brand authenticity, and (3) inhibits the influence of strategic-driven attributions on brand authenticity, legitimacy, and sustainability. Reshoring brand managers should consider these connections when designing their reshoring implementation strategies in the home country. / Major Humanities and Social Sciences Research Projects in Zhejiang higher education institutions (Grant No. 2023QN033), National Natural Science Foundation of China (Grant No. 72101131,71972112) and Zhejiang Soft Science Programme (Grant No. 2022C35003) / The full-text of this article will be released for public view at the end of the publisher embargo on 30 Jun 2025.

Svenskarnas klädkonsumtion har nästan fördubblats under de 30 senaste åren. Den stora anledningen är att kläderna blivit allt billigare, eftersom majoriteten produceras i låglöneländer. Långa värdekedjor, bristande kvalitetskontroll och dåliga arbetsförhållanden är exempel på utmaningar som utlandsproduktion för med sig. Etisk produktion och hållbarhet har aldrig varit mer aktuellt än det är idag och det är något som både kunder och företag värderar och eftersträvar. Frågan är om textilproduktionen i Sverige och framför allt trikåproduktionen som denna studie fokuserar på, har möjlighet att utvecklas i takt med den ökade medvetenheten kring hållbarhet, etisk konsumtion och transparent produktion. Syftet med studien är därför att undersöka förutsättningar och fördelar med trikåproduktionen i Sverige genom att ta reda på om det finns hållbarhetsaspekter, konkurrensfördelar och intresse bland svenska trikåföretag att producera i Sverige. Begreppen reshoring, proveniens och hållbarhet är studiens utgångspunkt utifrån vilka en litteraturstudie byggdes upp. En trianguleringsmetod användes som innefattar såväl en kvantitativ enkät samt två kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med företagsledare för två trikåföretag som helt eller delvis har produktion i Sverige. Resultatet visade att det finns utrymme för trikåproduktion i Sverige eftersom efterfrågan och intresset från svenska företag är stort. Däremot finns det flera utmaningar. Lönsamhet, brist på kompetens samt kundernas okunskap och ovilja att betala för produkter som är tillverkade i Sverige är några av svårigheterna. Det visade sig också att produktion i Sverige är komplext och kanske inte alltid så bra som det låter. Märkningen made in kan missrepresentera var en produkt verkligen är tillverkad, eftersom det endast anger var produkten har monterats. Kunderna vill gärna ha ett enkel t svar på en komplicerad problematik, vilket många företag är snabba att bistå. Studien ger inspiration till ytterligare forskning kring svensk tekoindustri samt till svenska trikåföretag som överväger att förlägga produktion till Sverige. Studien kan också öka medvetenheten hos kunder gällande sin roll i den textila värdekedjan. / The clothing consumption has almost doubled in the last 30 years in Sweden. The main reason is that clothes have become cheaper since the majority are produced in low-wage countries. Long value chains, lack of quality control and poor working conditions are examples of challenges that offshore production brings. Ethical production and sustainability have never been more relevant than it is today and it has become something that customers as well as companies value and strive for. The question is whether Swedish textile production, and the knitwear production which this study will focus on, have the opportunity to develop as the awareness of sustainability, ethical consumption and transparent production increases. The aim of the study is therefore to investigate the conditions and advantages of Swedish knitwear production, and to find out whether there are sustainability aspects, competitive advantages and interest among Swedish knitwear companies to produce in Sweden. Reshoring, provenance and sustainability are the starting points of which the literature study is built up. A triangulation method was used which includes both a quantitative survey and two qualitative in-depth interviews with company executives for two knitwear companies that have full or partly production in Sweden. The result showed that there is room for Swedish knitwear production, because of the demand and interest from Swedish companies. There are however several challenges. Profitability, lack of competence, customers ignorance and unwillingness to pay for Swedish-made products are some of the difficulties. The study shows that production in Sweden is more complex than expected and that it may not always be as good as it sounds. The label made in can misrepresent where a product actually is made, since it only indicates where the product has been assembled. However, customers would like a simple answer to a complicated problem, which many companies are quick to give. The study contributes with new knowledge about the Swedish textile industry and with valuable information to knitwear companies that consider to reshore their production. The study may also increase the awareness of Swedish customers regarding their role in the textile value chain.

Background and problematisation In a constantly changing industry like the fashion industry, it is more important than ever to have a well-functioning value chain and efficient sourcing. Companies have outsourced their production during a long period of time, which has proven to be very effective in many cases. But some researchers now mean that it starts to appear a reverse trend, as companies instead start moving back production to generate benefits. This is a term called reshoring. The research mentions benefits with reshoring as a more efficient value chain, reduced risks and value creating for both consumers and the firm. A recurrent question is then if there only are benefits with reshoring or if there are negative aspects of the decision as well. Research suggests that reshoring will be the next big thing within sourcing but this is not something we have noticed has happened, yet. Purpose and method The purpose of this study is to investigate how Swedish fashion companies through sourcing can improve and make their value chain more efficient. We will also investigate if companies are open for the option to bring back production to Europe, known as reshoring. Since several researchers now believe that there will be a balance on how much of the production that moves away and moves home, we want to find out if this is something that lays within the interest of Swedish fashion companies. To find out, we conducted semi structured interviews with a number of companies that fit the purpose. The empiricism that was collected was then linked with the theoretical framework to be able to be analysed and answer our research question. Result and conclusion After an analysis was compiled we found that the interviewed companies did not share the researcher's positive image about reshoring. While the researchers talked about risks and increased wages in the Asian countries, the companies instead meant that they had secured the production in Asia for several years, using production offices and long-term relationships with their suppliers. To leave this for a move to Europe then felt unnecessary for the companies. In addition, companies claimed that Europe did not need to be safer than Asia. Our conclusion is therefore that the research on reshoring is very interesting and could be something in a possible future, but the fashion companies is not there yet and may not ever be there.The thesis is written in Swedish. / Bakgrund och problematisering I en konstant föränderlig bransch som modebranschen är det viktigare än någonsin att ha en väl fungerande värdekedja och ett bra sourcingarbete. Företag har länge outsourcat sin produktion vilket har visat sig vara väldigt effektivt i många fall, men nu menar vissa forskare att det börjar synas en motsatt trend, då företag istället börjar flytta hem produktionen för att generera fördelar. Detta kallas för reshoring. Forskningen nämner att det kan bli fördelaktigt med reshoring då det kan ge en effektivare värdekedja, minskade risker samt skapa värde för både konsument och företag. En fråga blir då om det bara finns fördelar med reshoring eller vad det är som går emot beslutet. Forskningen tyder på att reshoring kommer slå igenom men detta är ingenting som vi märkt ännu. Syfte och metod Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag med hjälp av sourcing kan förbättra och effektivisera sin värdekedja. Vi kommer även att ta reda på om företag är öppna för möjligheten att ta tillbaka produktion till Europa, så kallad reshoring. Då flera forskare menar att det snart kommer uppstå en balans mellan hur mycket som flyttas ut och som flyttas hem vill vi ta reda på om det är något som ligger i företagens intresse. För att få reda på detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med en rad företag som passade in på syftet. Empirin som samlades in kopplades sedan samman med den teoretiska referensramen för att kunna analyseras och besvara vår forskningsfråga. Resultat och slutsats Efter att en analys hade sammanställs så kom vi fram till att de intervjuade företagen inte delade den positiva bilden av reshoring som forskarna hade. Medan forskarna pratade om risker och ökade löner i de asiatiska länderna så menade företagen istället att de under flera år skapat sig en trygghet i Asien med hjälp av produktionskontor och långvariga relationer med sina leverantörer. Att då bryta detta för att dra sig tillbaka till Europa, kändes för företagen således onödigt. Dessutom tog företagen upp att Europa inte alls behövde vara tryggare än Asien. Vår slutsats är att forskningen kring reshoring är väldigt intressant och eventuellt kan bli något i framtiden, men modeföretagen har inte kommit dit än och kanske inte heller någonsin kommer att göra det.

Purpose – The study aims to investigate the drivers and enablers Swedish companies’ have when reshoring. To fulfill the purpose of the study, two research questions have been formulated: What drivers do Swedish companies’ have for reshoring? What enablers do Swedish companies’ have for reshoring? Method – In order to fulfill the purpose of the study, a literature review and a case study of three manufacturing companies was conducted. The literature review was conducted to create a theoretical framework of drivers and enablers when reshoring and the case study consisted of interviews and document studies which generated empirical data. This data was analyzed and the theory of reshoring has been developed and updated through the results of this study. Findings – In this study, 19 of the 45 drivers and 7 of the 19 enablers identified in theory are confirmed. The study shows that it is not only one driver or one enabler behind Swedish companies' reshoring decisions, it is a combination of many. The study also identifies 15 new drivers and 12 new enablers to Swedish companies when reshoring. These new drivers and enablers are not considered specific for Swedish companies, but can be seen as general. However, further research is required to confirm this. The study shows that there are major differences in the drivers and enablers for Swedish companies when reshoring, as only four drivers and four enablers are confirmed by more than one case company. Even though the case companies all are manufacturing companies, they differ in several aspects and have different conditions. This has resulted in the study showing a variety of drivers and enablers and that a number of new drivers and enablers have been identified. This confirms that more research of this type, about reshoring in a Swedish context, is needed to identify more drivers and enablers and fill the gap that exists in the theory. Implications – Since research about reshoring is fairly unexplored, the theoretical implications of this study have been to partially fill the gap of knowledge about drivers and enablers, as new ones have been identified at the case companies. However, the study has also contributed with a new dimension as it separates drivers and enablers from one another, something that is not clearly made in the existing theory. Furthermore, a suggestion of how the drivers and enablers can be categorized is presented. From a practical perspective, this study has given companies wishing to reshore, other companies experiences of reshoring. This can facilitate decision making, as decisions to a greater extent can be based on facts rather than gut feeling. This may result in companies becoming more competitive and long-term strengthening their survival. Limitations – The limitations of the study consists of the fact that only three companies were included in the case study and that only one person was interviewed from each case company. Had more companies and more respondents been included in the case study, more drivers and enablers probably would have been identified. Furthermore, the generalization is also limited by the fact that only manufacturing companies have been included in the study. Companies in the service sector have been reshoring, and if any of these companies were included in the study, other drivers and enablers would probably have been identified. / Reshoring

Bakgrund: Att flytta hem tidigare outsourcad produktion har blivit allt mer förekommande bland svenska företag. Insourcing har även anammats av små och medelstora företag vilket ter sig särskilt förvånande då de bland annat besitter begränsade resurser, både finansiella och kunskapsmässiga. Varför denna form av strategiska förändring har skett i denna typ av företag är fortfarande relativt outforskat. I denna studie kommer därför de motiv som finns till insourcingbeslut men även vilka beslutsunderlag som ligger till grund för beslutet i SMEs att identifieras. Genom detta skapas en ökad förståelse för vilka grunder ett insourcingbeslut tas i SMEs. Syfte: Studien syftar till att identifiera vilka motiv som ligger till grund för insourcingbeslut i SMEs samt att förklara varför motiven har uppkommit. Vidare syftar studien till att beskriva vilka beslutsunderlag som används vid ett insourcingbeslut i SMEs samt huruvida de identifierade motiven påverkar beslutsunderlagens innehåll. Metod: Metodvalet för studien är en kvalitativ intervjustudie på fem svenska företag inom SME-definitionen som verkar i olika branscher. Slutsats: I studien har ett antal olika motiv till insourcingbeslut i SMEs identifierats där även en förklaring kring motivens uppkomst har gjorts. Två nya insourcingmotiv har identifierats: bredda sin kompetens och reducera lagerkostnader. Det som även var utmärkande gällande insourcingmotiv i SMEs är att de mest förekommande motiven går att relatera till att företagen vill genomföra någon form av strategisk förändring i verksamheten. Vi har även konstaterat att resursanalyser i form av totalkostnad samt kompetens- och investeringsbehov som det viktigaste underlaget som SMEs använder sig av vid ett insourcingbeslut. Det kan även konstateras att SMEs prioriterar beslutsunderlag som kan kopplas till de motiv som beslutet har tagits på, varför vi genom denna studie har kunnat identifiera ett nytt underlag: beslutsunderlag relaterade till specifika motiv. Motivbilden väger även tyngre än de ekonomiska analyserna vid ett beslut i SMEs. / Background: It has become more frequent among Swedish companies to transfer back previously outsourced production. Insourcing has also been accommodated in small and medium sized enterprises. This can seem surprising since they possess limited resources, both financially and logically. Why this strategic transformation has occurred in this kind of company is still relatively unexplored. This thesis will identify not only the incentives for insourcing, but also what kind of decision making constitutes the basis for insourcing in SMEs. By doing this, an increased level of knowledge for insourcing decisions in SMEs will be achieved. Purpose: The purpose of this thesis is to identify the incentives for insourcing in SMEs and to explain why they occurred. Further, the purpose of the thesis is to describe the decision making that creates the basis for insourcing in SMEs, and whether the incentives of insourcing effects the basis for decision making. Method: The method of the thesis is a qualitative interview study of five Swedish companies in different lines of business. Conclusion: Several different incentives for insourcing in SMEs have been identified and a description regarding the origin of the incentives is presented. We have identified two new incentives for insourcing: broaden their knowledge and reduce warehousing cost. Regarding insourcing incentives, it was found that the most frequent incentives are related to the fact that the companies want to implement some kind of strategic change within their organization. We have also identified resource analysis in terms of total cost and requirement of skills, to be the most important basis of decision making used by SMEs. It can also be noted that SMEs prioritize the basis of decision making that can be connected to the incentives. When making the insourcing decision in SMEs, the incentives for insourcing are of higher importance than the financial analysis. Method: The method of the thesis is a qualitative interview study of five Swedish companies in different lines of business.

During last three decades, companies have offshored their manufacturing activities across international borders in order to pursue lower manufacturing costs. Despite having accomplished their purpose, companies have also suffered from issues, especially poor quality of products and a poor response to customer demand. Therefore, companies consider relocating some of the manufacturing activities back to the home country, a process that is known as manufacturing reshoring. There is paucity of scholarly attention on how manufacturing reshoring decisions are evaluated and supported. Therefore, the purpose of this thesis is to develop decision-support tools to evaluate manufacturing reshoring decisions. In order to fulfil this, it is important to know how industry experts reason while making manufacturing reshoring decisions (RQ1), and how their reasoning can be modeled into decision-support tools (RQ2). Therefore, three studies were conducted including a multiple case study and two modeling studies. The multiple case study addressed the criteria that are considered by the industry experts in these decisions, while the two modeling studies, based on fuzzy logic and analytical hierarchy process (AHP), used a part of these criteria to develop decision-support tools. The findings indicate that a holistic set of criteria were considered by industry experts in arriving at a manufacturing reshoring decision. A large portion of these criteria occur within competitive priority category and among them, high importance is given to quality, while low importance to sustainability. Fuzzy logic modeling was used to model the criteria from the perspective of competitive priority at an overall level. Three fuzzy logic concepts were developed to capture industry experts’ reasoning and facilitate modeling of manufacturing reshoring decisions. Furthermore, two configurations and sixteen settings were developed, of which, the best ones were identified. AHP-based tools were used to capture experts’ reasoning of the competitive priority criteria by comparing the criteria. It was observed that fuzzy logic-based tools are able to better emulate industry experts’ reasoning of manufacturing reshoring. This research contributes to theory with a holistic framework of reshoring decision criteria, and to practice with decision-support tools for evaluation of manufacturing reshoring decisions. / Under de tre senaste decennierna har många företag flyttat sin produktion till lågkostnadsländer för att kunna utnyttja lägre lönekostnader. Många gånger har företagen genom denna åtgärd lyckats sänka sin tillverkningskostnad men samtidigt drabbats av oförutsedda problem kopplat till exempelvis produkt-kvalitet och möjligheten att kundanpassa produkter. Hanteringen av problemen har lett till ytterligare kostnader som många gånger överstigit besparingen i tillverkningskostnad. Detta har lett till att allt fler företag börjat flytta tillbaka sin produktion till hemlandet, så kallad reshoring. Reshoring är ett ungt område där det saknas forskning gällande bland annat hur den här typen av beslut på bästa sätt kan utvärderas och vilken typ av beslutstöd som kan underlätta den här typen av beslut. Därför är syftet med den här avhandlingen är att utveckla beslutsstödverktyg för utvärdering av reshoring beslut. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor formulerats. Den första frågan handlar om hur industriexperter resonerar kring reshoring beslut (RQ1) medan den andra frågan handlar om hur deras resonemang kan modelleras i beslutsstödverktyg (RQ2). Tre studier har genomförts för att besvara forskningsfrågorna, en fallstudie och två modelleringsstudier. Fallstudien fokuserar på att identifiera vilka kriterier som industriexperter beaktar medan modelleringsstudierna fokuserar på att utveckla beslutstödsverktyg där en del av dessa kriterier beaktas, med hjälp av fuzzy logic och analytical hierarchy process (AHP). Resultaten från forskningen visar att industriexperter bedömer reshoring beslut utifrån ett holistiskt perspektiv. En stor del av dessa beslutskriterier finns inom konkurrenskraft kategorin och inom dessa, har industriexperterna lagt högst vikt på kvalitet och lägst vikt på hållbarhet. Genom fuzzy logic modellering modellerades kriterierna på en övergripande nivå. Tre nya fuzzy logic koncept utvecklades för att fånga experternas resonemang. Dessutom utvecklades två konfigurationer med sexton olika inställningar, och de bästa identifierades. AHP-baserade verktyg utvecklades för att fånga experternas resonemang om kriterierna för konkurrenskraft prioriteringar. Fuzzy logic-baserade verktyg kan bättre fånga experternas resonemang kring reshoring beslut. Denna forskning bidrar till teori med en holistisk lista över beslutskriterier för reshoring beslut, och till praktik med beslutsstöd verktyg för utvärdering av reshoring beslut.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga om och hur modeföretag har anpassat sin försörjningskedja under Covid-19. Studien kommer främst att fokusera på om det har skett geografiska förändringar i sin sourcingstrategi, samt hur företagens inköpsvolymer har förändrats under pandemin. Design/ metod: De två forskningsfrågorna besvarades genom fem semistrukturerade intervjuer med flera personer på svenska modeföretags inköpsavdelningar och med hjälp av en tematisk analys. Originalitet/värde: Studien bidrar till ökad kunskap inom ämnet hur svenska modeföretag har anpassat sina värdekedjor under Covid-19 pandemin. Eftersom att Covid-19 pandemin skedde nyligen finns det begränsat med forskning inom ämnet. Studien ger även en inblick i hur olika svenska modeföretag har arbetat under denna tidsperiod för att hantera de risker som uppstod i värdekedjan. Resultat och slutsats: Efter att en analys hade sammanställts så kom det fram att det fanns skillnader i hur de mellanstora och stora företagen i studien hade agerat kring sourcing och inköpsvolymer under Covid-19 pandemin. De medelstora företagen hade redan större delen av sin sourcing i Europa medans de större modeföretagen hade större delar av sin sourcing i Asien. Alla intervjupersoner beskriver att de upplevde mer eller mindre fördröjningar i sina leveranser där det var värst för de som hade stor produktion i Asien. För att minska riskerna gällande inköpsvolymer så var flexibilitet en viktig faktor för att flytta volymer mellan sina sourcingplatser och producera närmare sina marknader. Det kom även fram att de medelstora företagen ville satsa på större lager i framtiden medans de stora företagen ville minska sina lager för att inte överproducera. I framtiden ser samtliga intervjupersoner att det kommer bli större konkurrens kring produktion i Europa då fler företag vill producera närmare sina marknader. / Purpose: The purpose of this study is to examine how textile companies have adapted their supply chain during Covid-19. The study will mainly focus on outlining geographical changes in its sourcing strategy, as well as how companies' product range volumes have changed during the pandemic. Design/Methodology: The two research questions were answered through five semi-structured interviews with several people in Swedish fashion companies purchasing departments and with the help of thematic analysis. Results and Findings: After an analysis had been compiled, it emerged that there were differences in how the medium-sized and large companies in this study had acted regarding sourcing and purchasing volumes during the Covid-19 pandemic. The medium-sized companies already had most of their sourcing in Europe, while the larger fashion companies had larger parts of their sourcing in Asia. All interviewees described that they experienced more or less delays in their deliveries, where it was more critical for those who had larger production in Asia. To reduce the risks regarding purchasing volumes, flexibility was an important factor in moving volumes between their sourcing sites and producing closer to their markets. It was also revealed that the medium-sized companies wanted to invest in larger stock levels in the future, while the large companies wanted to reduce their stock levels in order not to overproduce. In the future, all interviewees see that there will be greater competition for production in Europe as more companies want to produce closer to their markets. Originality/Value: The study contributes to increased knowledge in the subject of how Swedish fashion companies have adapted their value chains during the Covid-19 pandemic. Because the Covid-19 pandemic occurred recently, there is limited research on the subject. The study also provides an insight into how different Swedish fashion companies have managed the risks that arose in the value chain during this time period.

The purpose of this study was to compare how drivers differbetween different industry sectors when a reshoring decisionis being made through answering the research question “whatare the similarities and differences in the drivers for reshoringin the automotive industry and the fashion industry?”. In thiswork, drivers are defined as the factors that have an impacton a company when making a reshoring decision andmotivates them to go through with it.The study was conducted as a structured literature reviewand articles were searched for in three different databases. Thesearches generated a large amount of hits where the majoritywas sorted out with the help of defined inclusion andexclusion criteria until 13 articles remained. Of these 13articles, five were related to the automotive industry and eightwere related to the fashion industry. The used articles were allcase studies that together covered 32 companies.The generated result showed that the drivers could be dividedinto seven main categories: failed offshoring, supply chain,host country, costs, sustainability, the “made-in” effect, andtechnical developments. The two industry sectors mentionedde different drivers a different amount in their motivations asto why they went through with reshoring and described themdifferently. Consequently, the conclusion that drivers forreshoring have similarities and differences in the influencethey have over the reshoring decision and in the way they aredescribed could be drawn. For future research it would beinteresting to continue this kind of comparison with furtherindustry sectors. / Syftet med denna studie var att jämföra hur drivkrafter skiljersig åt mellan olika industrisektorer vid ett reshoringbeslutgenom att besvara forskningsfrågan ”vad harreshoringdrivkrafter för likheter och skillnader ifordonsindustrin och modeindustrin?”. I detta arbetedefinieras drivkrafter som de faktorer som påverkar ettföretag vid ett reshoringbeslut och motiverar dem till attgenomföra det.Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturstudie därartiklar eftersöktes i tre olika databaser. Sökningarnagenererade ett stort antal sökträffar där majoriteten sorteradesbort med hjälp av definierade inkluderings- ochexkluderingskriterier till dess att 13 artiklar återstod. Av dessa13 artiklar var fem stycken relaterade till fordonsindustrin ochåtta stycken till modeindustrin. De använda artiklarna varolika fallstudier som totalt omfattade 32 företag.Det genererade resultatet visade på att drivkrafterna kundedelas in sju huvudsakliga kategorier: misslyckad offshoring,försörjningskedjan, värdlandet, kostnad, hållbarhet, ”made-in”-effekten och teknisk utveckling. De två industrisektorernanämnde de olika drivkrafterna olika mycket i sinamotiveringar till varför de genomförde reshoring och beskrevde lite annorlunda. Därmed kunde slutsatsen att drivkraftertill reshoringbeslut har både likheter och skillnader i detinflytande de har över beslutet samt på vilket sätt de beskrivsdras. För vidare forskning är det intressant att fortsätta meddenna typ av jämförelse med fler industrisektorer.