Tjänstefiering är en kontinuerlig process som hjälper tillverkningsföretag att addera tjänster till deras etablerade produkter. Gränsen mellan tjänster och produkter blir allt mer suddig och trenden mot ett tjänsteorienterat företag av traditionella produktorienterade företag medför stora förändringar inom många industrier. En av de industrierna är tillverkningsindustrin där krav på resurseffektiv produktion ökar. Detta arbete fokuserar på lastbilsbranschen i Sverige där det ses en tydlig utveckling av erbjudande som består av tjänster och produkter tillsammans. Dessutom står denna bransch för höga utsläpp som belastar miljön. Genom att erbjuda tjänster förväntas lastbilsbranschen både skapa bättre kundrelation och förlänga produkternas livscykel. En lyckad implementeringen av produkter och tjänster kallas för ett ”product service-system” (PSS). Det finns tre olika typer av PSS: Produktorienterad, Användningsorienterad och Resulatatorienterad PSS. Lastbilsbranschen i Sverige präglas främst av ett Produktorienterad PSS men de stora tillverkningsföretagen har tjänster från alla olika PSS. Scania som en ledande svensk lastbilstillverkare erbjuder en blandning av tjänster. Deras tjänsteportfölj inkluderar bland annat reparation, underhåll, uppgradering och återvinning av deras produkter som klassificeras som produktorienterade tjänster. Vidare erbjuder de även användningsorienterade tjänster som ”leasing” och uthyrning samt resultatorienterade tjänster och digitala tjänster som Fleet Managementtjänsten. De flesta tjänster som har studerats i rapporten bidrar till en ökad resurseffektivitet i lastbilsbranschen i Sverige. Andra slutsatser som har dragits under arbetets gång är följande: Digitaliseringen kommer främja de användnings- och resultatorienterade tjänsterna. Ju större företaget desto större sannolikhet att lyckas med en lönsam tjänstefiering.  Tjänster som finns tillgängliga idag som exempelvis förarutbildning, men även de kommande nya typer av digitala tjänsterna har för huvudsyfte att sanka kostnaderna for åkandet genom att minska bränsleförbrukningen. Ytterligare någon positiv påverkan erhålls av de tjänster som minskar slitaget på̊ lastbilen eftersom livslängden på̊ åkeriernas lastbilar ökar. Det är tydligt att tjänstefieringen har många fördelar med tyvärr är det fortfarande en stor utmaning för många av de mindre och medelstora tillverkningsföretagen i Sverige. Några av utmaningarna är den bristande kunskapen inom tjänstefiering och de stora organisatoriska förändringarna som en sådan process kräver. I samband med detta presenteras två olika modeller som har för syfte att underlätta implementeringen av tjänstefiering i tillverkningsföretagen. Den första modellen är Olivia och Kallenbergs modell och den andra är ATIT modellen som står för Avancerade tjänster i tillverkningsindustrin. / Servitization is a continuous process that helps manufacturing companies in the process of adding services to their established products. The line between services and products is becoming increasingly blurred and the trend towards a service-oriented company from a traditional product-oriented companies is leading to major changes in many industries. One of these industries is the manufacturing industry, where the demand for resource-efficient production is increasing. This report focuses on the truck industry in Sweden, where there is a clear development of offerings that consist of services and products together. In addition, this industry accounts for high emissions that burden our environment. By offering more services, the truck industry is expecting to create a better customer relationship and extend their product’s life cycle. A system with a successful implementation of products and services is called a product-service system (PSS). There are three different types of PSS: Product Oriented-, Usage Oriented- and Result Oriented PSS. The truck industry in Sweden is mainly characterized by the Productoriented PSS, but large manufacturing companies often offer services from all different PSS. Scania as a leading Swedish truck manufacturer offers a mix of services. Their service portfolio includes reparation, maintenance, upgrading and recycling of their products, which are classified as product-oriented services. Furthermore, they offer usage-oriented services such as "leasing" and renting, result-oriented services and digital services such as the Fleet Management services. Most services that have been studied in the report contribute to increased resource efficiency in the truck industry in Sweden. In conclusion, digitization will promote the usage- and resultoriented services. The larger the company, the greater the probability of succeeding in servitization. Services that are available today, such as driver training, but also the upcoming new types of digital services, aim to reduce the costs of driving by reducing fuel consumption. An additional positive effect is obtained from the services that reduce wear and tear on the truck which increases its life cycle. It is clear that the servitization has many advantages, but unfortunately it is still a big challenge for many of the small and medium-sized manufacturing companies in Sweden. Some of the challenges are the lack of knowledge in servitization and the major organizational changes that such a process requires. Additionally, two different models were presented which aim to facilitate the implementation of servitization in the manufacturing companies. The first model is Olivia and Kallenberg's model and the second one is the ATIT model.

Syftet med detta arbete är att jämföra tre kassar av samma typ som är tillverkade i olika material och undersöka vilken variant som är mest resurseffektiv ur ett livscykelperspektiv. En kasse tillverkad av återvunnen plast, en tillverkad av nyplast och en kasse tillverkad av konventionell bomull. Detta i och med att Sveriges regering har beslutat att införa en skatt på plastkassar som säljs i dagligvaruhandeln. Ett beslut fattat baserat på ett direktiv från EU att år 2025 ska varje person använda max 40 stycken plastkassar per år. För att undersöka detta utfördes en förenklad livscykelanalys samt att flera studier, från olika länder, som använt livscykelanalyser för att undersöka samma fråga analyserades. I den förenklade livscykelanalysen jämförs också bomullskassen med en bomullskasse som återvinns till 100%, båda tillverkade av konventionell bomull, för att se vad effekten blir av att återvinna material. Alla tidigare studier kom fram till olika svar där mängden gånger man behöver använda en bomullskasse för att den ska vara likvärdig en plastkasse, avsedd för engångsbruk, varierade mellan ungefär 50–150 gånger. Livscykelanalysen som utförs i arbetet och analyseringen av de olika studierna visar att en plastkasse kräver mindre resurser än en kasse tillverkad av bomull, men det visar också att det kan vara svårt att utföra korrekta livscykelanalyser utifrån realistiska scenarion. Så vad som kan se ut som rättvist ur perspektiv baserat på siffror kanske inte är rättvist ur ett realistiskt perspektiv. För att spara på de resurser som finns tillgängliga är det viktigt att inte förbruka resurser i onödan. Använd därför, oavsett material, en kasse så många gånger som möjligt och när det inte längre går att använda, återvinn den då så den kan hjälpa till och bidra till att det krävs mindre resurser för att få fram nästa produkt. / The purpose of this report is to investigate three similar bags made from different materials to see what is the most resource-efficient from a life cycle perspective. One bag made of recycled plastic, one made of new plastic and one bag made of conventional cotton. This is because the Swedish government has decided to introduce a tax on plastic bags sold in the grocery trade. This decision is based on a directive from the EU that in 2025 each person should use a maximum of 40 plastic bags per year. To investigate this, a simplified life cycle assessment was performed and several studies, from different countries, that used life cycle analyzes to investigate the same question were analyzed. In the simplified life cycle assessment, the cotton bag is also compared with a cotton bag that is recycled to 100%, both made from conventional cotton, to see what the effect will be if materials are recycled. All previous studies had different answers where the amount of times a cotton bag needs to be used to make it equivalent to a one-time plastic box, varied between about 50-150 times. Both the LCA that was performed and the analysis of the different studies shows that a plastic bag requires less resources than a bag made of cotton, but it also shows that it can be difficult to perform an accurate life cycle assessment based on realistic scenarios. So, what may look fair from a perspective based on numbers may not be fair from a realistic perspective. In order to not deplete the resources that are available, it is important not to consume resources unnecessarily. Therefore, regardless of material, use a bag as many times as possible and when it can no longer be used, then recycle it so it can help and contribute to the use of less resources for the next product.

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet. / In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.

Användandet av AI har tagit fart och har revolutionerat många företag. AI har också en stor roll att spela i Industri 4.0. Företag anpassar sig till en mer digital och autonom värld. Industrier satsar stora summor på detta för att inte hamna efter. AI har gått från en Idé till verklighet. Den här uppsatsen fokuserar på att undersöka hur tillverkande företag med hjälp av AI kan planera personal behovet och hur detta sedan leder till att öka resurseffektiviteten. Implementeringen av AI inom personalplanering är fortfarande på gräsrotsnivå. Det finns en inre resistans hos industriella företag att implementera detta kombinerat med att AI fortsätter att utvecklas och förbättras i en rask takt. Mer standardisering och bättre verktyg för att utvärdera träffsäkerhet och nytta. En annan bransch som har kommit längre i den här frågan är retail. Den branschen har redan börjat med att använda sig av AI för att planera personalbehoven och snart kanske flera branscher följer deras fotspår. Den tekniska utveckligen går snabbt fram och det är viktigt att hänga med i utveckligen. Även om AI inom personalplanering är i sin startfas så kan det snabbt ske förändringar när man ser nyttan av att införa ett sådant verktyg. / AI is gaining a lot of momentum and starting to revolutionize many businesses. It also has a huge role in Industry 4.0. Companies are starting to adapt to a more digital and autonomous world. Industries are investing heavily in this to not fall behind. AI has gone from something that was out of reach to something more widely used. This thesis is focused on how the industry can use AI to streamline the personnel planning and how this will save resources. The implementation of AI in personnel planning is still at a grass root level. There existan inner resistance at industrial companies to implement this. The other reason is that AI is still evolving and getting better day by day. More standardisation is needed and better tools to evaluate accuracy and benefits. Another sector which has already begun to use these types of tools is retail. They have just started using the technology and maybe soon other sectors will follow in there footsteps. Even though the use of AI in personnel planning is at its starting phase. The tides can turn very quick when the benefits of using such a technology are proven.

Bakgrund: Förändringar i konsumtionsmönster har på senare år uppkommit i vårt dagliga liv. Ju mer vi efterfrågar och konsumerar, desto mer ökar transporterna vilket skapar negativa konsekvenser på vår omgivning. Ökat avfall, onödiga kostnader, osunda arbetsförhållanden och ineffektiv användning av tillgångar är exempel på när företag inte tar sitt ansvar på de miljömässiga, ekonomiska samt sociala hållbarhetsområdena. Logistikföretagen har en direkt negativ påverkan på sin omgivning genom dess koldioxidutsläpp från fordonen, och har därmed en direkt möjlighet att kunna påverka detta. Logistikbranschen står idag inför olika utmaningar, men kan genom ett integrerat hållbarhetsarbete erhålla förmåner i både monetära och icke-monetära former. Företagen kan ta ansvar för de miljömässiga, ekonomiska samt sociala aspekterna, vilket benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Den effektiva resurshanteringen som kan implementeras i logistikföretagen utgörs av modellen cirkulär ekonomi och grundas i att reducera, återanvända och återvinna resurser inom verksamheten. CSR och cirkulär ekonomi utgör därmed grunden i denna studie för att ta reda på hur ett hållbarhetsarbete kan tillämpas på bästa möjliga sätt hos företag inom logistikbranschen i Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur logistikföretag i Sverige arbetar med hållbarhet. Vidare avser vi att identifiera och undersöka vilka möjligheter och förutsättningar som finns för implementering av cirkulär ekonomi inom logistikföretag för att skapa ytterligare resurseffektivitet och hållbarhet. Genomförande: Studien har genomförts med en kvalitativ karaktär genom intervjuer med insatta aktörer som har en direkt koppling till logistikbranschen i Sverige. Detta val grundas i att erhålla en ökad förståelse baserad på olika källor från branschen med respondenter som har varierade befattningar och kunskaper. Slutsats: Resultatet av denna studie innebär att en effektiv resurshantering baserad på den cirkulära ekonomins modell kan först uppnås när fyra delar är förverkligade tillsammans med ett hållbart ansvarstagande. Första kravet behandlar en hållbar strategi, det andra kräver att transportbeställaren efterfrågar hållbara transporter. Dessutom krävs även att företagen implementerar hållbara logistikaktiviteter som optimerar verksamhetens resurser. Slutliga kravet begär att intressenter ser incitament till att investera i verksamheten och långsiktiga samt branschöverskridande samarbeten tillsammans med att lagar stiftas för att driva hållbarhetsarbetet framåt. / Background: A shift in consumption has been noted in recent years. The more we demand and consume, the more increases the number of transports which leads to negative consequences in our environment. Logistic firms have a direct effect on the environment through their carbon emissions from their vehicles, therefore they have a direct possibility to influence this. The logistic sector is facing multiple challenges, but can through integrated sustainability actions acquire benefits, in both monetary and non-monetary forms. The companies can be responsible regarding the environmental, economic and social aspects, which is called Corporate Social Responsibility (CSR). The efficient resource management that can be implemented in logistic firms constitutes of the circular economy model, which is based on reducing, reusing and recycling resources within a company. CSR and circular economy compose the base in this study for the investigation of how a logistic firm can in the most optimal approach, implement sustainability actions within the logistic sector in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to examine how logistic firms in Sweden work with sustainability. Furthermore, we aim to identify and investigate what are the possibilities and conditions for an implementation of circular economy within logistic firms to create a more resource efficient and sustainable sector. Completion: The study has a qualitative outline through interviews with competent actors that have a direct connection with the logistic sector in Sweden. This decision is based on the aim of obtaining a greater understanding from different sources in the sector with persons that obtain varied positions and knowledge. Conclusion: The results of this study implies that an effective resource management based on the circular economy model only can be achieved when the following four elements are realized with sustainable responsibility. The first requirement deals with a sustainable approach, the second requires that there is a demand for sustainable transports, it also requires that companies implement sustainable logistic activities that optimize business resources. The final requirement is that stakeholders seeks incentives to support and invest in the business both long-term and with cross-sector collaborations together with the laws enacted to drive the sustainability agenda forward.

Abstract Paper recycling is an ecological strategy for disposing of waste paper, but more importantly, recovered paper is an important source of raw material in the paper and board industry. Deinked pulp production from recovered paper has proved economically viable by comparison with virgin fibre pulp manufacturing, but this viability is now threatened by increasing waste disposal costs, as up to 25% of the raw material available for deinked pulp production can end up in the reject streams, which then have to be disposed of. The most common practice at present is incineration and disposal of the resulting ash in landfills, but tightening legislation has meant that landfills have become very expensive and are likely to be completely banned in the near future. Thus new ways have to be sought for managing the waste problem in deinked pulp production in order to ensure that the recycled paper production remain both economically and environmentally feasible. The aim of this thesis was to study means of improving the material efficiency of a deinked pulp mill without excessively detracting from end product quality or the performance of the combined sludge dewatering stage. First, an analytical procedure was developed for determining the utilisation potential of reject streams, and a considerable potential for material recovery from these streams was identified. The results presented here show that 80% of the most valuable long fibres from the fine-screening rejects and 15% of the fine material from the flotation froth reject can be recovered. Altogether, with the simultaneous recovery of both categories of reject, it would be possible to improve the material efficiency at the deinked pulp mill by a total of about 5 percentage units, which can be considered significant for process efficiency. Moreover, this would enable the fibre content of the combined sludge to be kept above a certain limit, so that the combined sludge dewatering properties would not be affected. Consequently, the results presented in this thesis provide several widely applicable means for improving the resource efficiency of a deinked pulp mill. / Tiivistelmä Paperin kierrätys uusiksi paperituotteiksi on ympäristöystävällinen tapa jätepaperin käsittelemiseksi. Uusiomassan valmistus on myös taloudellisesti kannattavaa verrattuna paperimassan valmistukseen neitseellisistä raaka-aineista. Taloudellinen kannattavuus on kuitenkin vaarassa jätemaksujen alati kasvaessa, sillä siistausmassan valmistuksessa jopa 25 % kierrätyspaperiraaka-aineesta päätyy jätejakeisiin, jotka hävitetään yleisesti polttamalla ja läjittämällä syntynyt tuhka kaatopaikalle. Lainsäädäntö on rajoittanut kaatopaikkasijoittamista ja se on nykyään hyvin kallista. Tulevaisuudessa jätteiden kaatopaikkasijoittaminen voi olla jopa täysin kiellettyä. Jäteongelman ratkaisemiseen tarvitaan siis uusia menetelmiä, jotta kierrätyspaperin valmistus säilyisi sekä taloudellisista että ympäristöllisistä näkökulmista kannattavana toimintana. Tämän väitöskirjatyön tavoitteena oli etsiä keinoja parantaa siistausmassan valmistuksen resurssitehokkuutta palauttamalla käyttökelpoisia materiaaleja jätevirroista takaisin prosessiin siten, ettei heikennetä lopputuotteen laatua eikä lietteidenkäsittelyprosessin toimintaa. Väitöstyön alussa kehitettiin analyysiproseduuri rejektivirtojen hyötykäyttöpotentiaalin arvioimiseksi ja siistamon rejektijakeissa havaittiin merkittävästi hyödynnettävää materiaalia. Tulokset osoittavat, että 80 % hienolajittelun rejekteissä poistuneista arvokkaista pitkistä kuiduista voidaan palauttaa takaisin prosessiin. Lisäksi flotaation vaahtorejektistä voidaan palauttaa 15 % hienoainetta. Palauttamalla yhtäaikaisesti sekä kuituja hienolajittelun rejekteistä että hienoainetta flotaation vaahtorejektistä, voidaan siistausmassan valmistuksen materiaalitehokkuutta parantaa yhteensä noin 5 prosenttiyksikköä, mikä on merkittävä parannus prosessitehokkuuteen. Kuitujen ja hienoaineen samanaikainen palauttaminen pitää lisäksi lietteiden käsittelyssä seoslietteen kuitupitoisuuden tarpeeksi korkeana, jotta sen vedenerotusominaisuudet säilyvät hyvinä. Tämän tutkimuksen tuloksena löydettiin siis useita laajalti sovellettavissa olevia keinoja siistausmassan valmistuksen resurssitehokkuuden parantamiseksi.

Kreislaufwirtschaft ist ein Konzept, um den Rohstoff- und Ressourcenverbrauch wirksam zu reduzieren. Hierbei sollen bestehende Produkte und Ressourcen so lange wie möglich in wertschöpfenden Kreisläufen gehalten werden. Im Rahmen der Repurpose (Wiederverwendung) Strategie werden Bauteile und Ressourcen von ausrangierten Produkten in neue Produkte mit anderer Funktion wiederverwendet. Hierzu müssen Rohlinge für neue Produkte in Sekundärrohstoffen angeordnet und herausgetrennt werden. Bedingt durch den nicht standardisierten Zustand von Sekundärrohstoffen, wird ein intelligentes Nesting Verfahren eingesetzt, die Ressourceneffizienz zu verbessern. Der Einsatz von intelligentem Nesting im Rahmen der Kreislaufwirtschaft zeigt, dass der Einsatz von Sekundärrohstoffen gesteigert und die benötigte Energie für die nachfolgenden Fertigungsverfahren eingespart werden kann.

Dagens linjära materialflöde leder till att nyttjandegraden av råvaror är låg, vilket tömmer ut världens resurser och mängden avfall ökar. Samtidigt skapar den ökande världsbefolkningen och världsekonomin ett större tryck på dagens resurser vilket inte är hållbart i längden. Genom att övergå till cirkulär ekonomi betraktas genererat avfall som en resurs, vilket ökar resursutnyttjandet i samhället. Byggbranschen är den verksamhet som genererar mest avfall i Sverige och stor del av den genererade mängden är träavfall. Idag energiutvinns i stort allt trä som kasseras och samtidigt sker ett ökat intresse för användning av materialet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur och i vilken mängd träavfall från bygg- och rivningsarbete kan materialåtervinnas före energiutvinning.  Denna studie har kartlagt innehållet av tre containrar med träavfall från olika byggskeden; stomme, inredning och rivning. Kartläggningen utfördes med en sorteringsmetod som togs fram med hjälp av litteraturstudie och samtal med företag. De fyra möjliga sorteringsalternativ som togs fram under studien var Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä, Lamellträ och Spånplattor.  Kartläggningen visar att fördelningen av träavfall varierar stort beroende på byggskede. Vid inredning är det mycket lastpallar, träskivor och reglar, detsamma gäller för stomme dock med en färre andel skivmaterial.   Vid maximal utdelning för stomme kan 19 % av träavfallet gå till Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä  2 %,  Lamellträ 35 % och Spånplattor 100 %. Vid rivning fanns endast treetex och råspont vilket endast kan användas till Spånplattor. För inredning kan 12 % av träavfallet gå till Fingerskarvning / Återanvändning, Korslimmat trä 3 %, Lamellträ 10 % och Spånplattor 100 %. För stomme och inredning är resultatet baserat på en accepterad sortering för grånat och smutsigt virke för de två förstnämnda alternativen. Slutsatsen blir att allt träavfall kan användas till bättre alternativ än energiutvinning. Tills problemen med Korslimmat trä och Fingerskarvning / Återanvändning har lösts bör sortering ske utefter Lamellträ och Spånplattor. / Today's linear material flows leads to a low utilization of raw materials, which depletes the world's resources and the amount of waste increases. At the same time, the growing world population and world economy are creating more pressure on today's resources which is not sustainable in the long run. By converting to a circular economy, generated waste is regarded as a resource, which increases the utilization of resources in society. When it comes to generated waste, the construction industry is the biggest sector in Sweden and wood waste is a large part of the generated amount. Almost all wood waste today is combusted for energy recovery, and at the same time, there is an increased interest in using the material. The purpose of the study is to find out how, and in what amount, wood waste from construction and demolition work can be recycled before energy recovery.  This study has made a survey of the contents of three containers with wood waste from different construction stages; frame, fixing and demolition. The survey was carried out using a sorting method that was developed by studying literature and speaking with companies. The four possible sorting options that were found during the study were Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber, Laminated wood and Particleboard.  The survey shows that the distribution of wood waste varies greatly depending on the stage of construction. In the fixing stage, there are a lot of pallets, wooden boards and studs. The same goes for the frame stage, however, with a smaller proportion of board material. The maximum percentages for each of the sorting options for the frame stage are        19 % to Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber 2 %, Laminated wood 35 % and Particleboard 100 %. During demolition, there were only treetex and tongued and grooved board that can only be used for Particleboard. For the fixing stage, 12 % of the wood waste can go to Finger jointed / Reuse, Cross-laminated timber 3 %, Laminated wood 10 % and Particleboard 100 %. For the frame and fixing stage the results are based on an accepted sorting of gray and dirty wood for the two first mentioned sorting options.  The conclusion is that all wood waste can be used for better alternatives than energy recovery. Until problems with Cross-laminated timber and Finger jointed / Reuse have been solved, sorting should be based on Laminated wood and Particleboard.

Demografische Veränderungen, ein sich wandelnder Arbeitsmarkt und konjunkturelle Schwankungen mit unterschiedlich dominierenden Gewerbezweigen erfordern Gebäude, die sich an verändernde Nutzeranforderungen anpassen können. Zur Erhöhung der Ressourceneffizienz sind Gebäude nicht nur hinsichtlich des Materialeinsatzes und Energieverbrauchs zu optimieren, sondern darüber hinaus für einen langen Nutzungshorizont auszulegen. Um die Anpassungsfähigkeit von Geschossbauten an verschiedene Nutzungsformen bewerten zu können, wurde im Rahmen des Innovationsprogramms „Zukunft Bau“ das Forschungsprojekt „Adaptive Gebäudestrukturen zur Erhöhung der Ressourceneffizienz von Geschossbauten im städtischen Raum“ durchgeführt. Im folgenden Beitrag werden die Motivation zum Forschungsprojekt, eine Übersicht zu wesentlichen Fragestellungen und die Ergebnisse in einer zusammenfassenden Darstellung vorgestellt. / Demographic changes, a transforming labour market and economic volatility with different dominant industries require buildings that can adapt to changing user requirements. In order to increase resource efficiency, buildings must not only be optimised in terms of material use and energy consumption, but also designed for a long horizon of use. In order to be able to evaluate the adaptability of multi-storey buildings to different forms of use, the research project “Adaptive building structures to increase the resource efficiency of multi-storey buildings in urban areas” was carried out within the framework of the „Zukunft Bau“ research initiative. In the following article, the motivation for the research project, an overview of the main aspects and the results are presented in a summarising form.

Grüne Werbebotschaften gibt es bereits zu Hauf – auch in der Beleuchtungsbranche. Nach aktiver Beteiligung an Forschungsprojekten zur Nachhaltigkeit von LED-Beleuchtung ist uns eines klargeworden: Wir brauchen immer noch mehr Leute, die die richtigen Fragen stellen, und weniger solche, die ihre Meinungen als die ultimativen Lösungen verkaufen.