Orientador: Helena Jank / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Artes / Made available in DSpace on 2018-08-08T14:50:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Justi_KatiaReginaKato_M.pdf: 5248099 bytes, checksum: 458f3d47310142d1aeb11b9ad58cbc71 (MD5) Previous issue date: 2007 / Resumo: Este trabalho propõe a investigação, do ponto de vista da retórica, da utilização do oboé, oboé d?Amore e oboé da Caccia, nas árias sacras das cantatas de Johann Sebastian Bach. Para tanto, iniciamos nossos estudos a partir do Movimento da Reforma Protestante, suas origens e fundamentos e sua grande influência na música. Procuramos fazer, nos diversos períodos da vida de Bach, um levantamento de todas as árias compostas para oboé, com especial ênfase nas árias compostas para um instrumento obbligato. Avaliamos também a grande importância das doutrinas da Musica Poetica e da retórica na vida e no pensamento musical alemão e como essas doutrinas influenciaram as composições de Bach. Finalmente buscamos traçar relações entre os aspectos retórico-musicais e a utilização do oboé obbligato nas árias sacras com os afetos da confiança e do temor / Abstract: This work aims at investigating, from a rhetoric point of view, the use of the oboe, oboe d'Amore and oboe da Caccia in the sacred arias of Johann Sebastian Bach cantatas. For this, we started our study from the Protestant Reform Movement, its origins and bases and its great influence in the music. Treating the different periods of Bach's life, we tried to gather all of his arias composed for the oboe, with special emphasis in the arias composed for an obbligato instrument. We also evaluated the great importance of the doctrines of Musica Poetica and of life rhetorics to the musical German thought. We also evaluated how these doctrines influenced Bach's compositions. Finally, we tried to trace the relationships between the rethorical musical aspects and the use of the obbligato oboe in the sacred arias with the affects of trust and fear / Mestrado / Mestre em Música

Rädsla för att tala inför folk är ett allmänt känt fenomen som har drabbat oss alla någon gång. Muntliga presentationer är en del av svenska elevers skolgång, och det kan bidra till oro och stress hos vissa elever. Trots detta är det ett krav från Skolverket att muntliga presentationer ska genomföras av alla elever. Den första frågan och syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadieelever upplever att göra muntliga redovisningar. Studiens andra fråga och syfte var att studera vilka metoder pedagoger använder för att stödja och förbereda eleverna inför de muntliga presentationerna. Slutligen ställdes frågan hur undervisningen inför muntliga redovisningar visar sig i elevernas upplevelser av presentationerna. För att besvara studiens frågor svarade 84 elever på ett frågeformulär och fyra lärare deltog i semistrukturerade intervjuer om forskningsområdet. Materialet analyserades med stöd av det sociokulturella perspektivet och teorier om stress och coping. Studiens resultat visar att känslorna för presentationerna varierar, även om en majoritet av eleverna uttrycker att de känner någon form av ängslan och stress före och under sin presentation. En del elever behåller känslan av stress efteråt. Intervjuerna visade att lärarna är medvetna om elevernas oro och att de arbetar på olika sätt för att förbereda och stödja dem inför sina muntliga presentationer. Studien visar ett starkt samband mellan mindre ängslan inför muntliga presentationer och en respektfull klassrumsmiljö. Studien visar också att eleverna är öppna för, och har ett behov av, att lära sig mer om retoriska verktyg och att tala inför en grupp. En fortsatt studie med fokus på hur elever upplever sina muntliga presentationer, kan vara av vikt för skolans praktik. Detta för att få en större förståelse för elevernas känslor kring muntliga presentationer, och för utvecklingen av metoder pedagogerna bör använda för att förbereda och stödja eleverna. / Anxiety of speaking in front of people is a commonly known phenomenon that has hit all of us at one time or another. Oral presentations are part of Swedish students' schooling, and it can contribute to anxiety and stress in some students. Despite this, it is a requirement from the Swedish National Agency for Education that oral presentations be conducted by all students. The first question and aim of this study was to investigate how elementary school students experience performing oral presentations. The second question and aim of the study was to study what methods educators use to support and prepare students for the oral presentations. Lastly, the question was asked how lessons in preparation for oral presentations is reflected in students' experiences of them. In order to answer the study's questions, 84 students answered a questionnaire, and four teachers took part in semi-structured interviews about the research area. The material was analysed using the sociocultural perspective and theories of stress and coping. The results of the study show that feelings about the presentations vary, though a majority of the students express feeling some level of distress before and during their presentation. Some students keep the feeling of stress afterwards. The interviews revealed that teachers are aware of students' concerns and that they work in different ways to prepare and support them for their oral presentations. The study shows a strong correlation between less apprehension about oral presentations and a respectful classroom environment. The study also shows that students are open to, and have a need for, learning more about rhetorics and speaking in front of a group. A further study focusing on how students experience their oral presentations, may be of value for school practice. This to gain a greater understanding of students' feelings about oral presentations, and for the development of methods educators should use to prepare and support students.

Reklamfilmen “Fler borde göra donken” publicerades 2017 som en del i McDonalds reklamkampanj “Gör donken”. Den uppstår i svallvågorna av att allmän värnplikt återinförs i Sverige och flyktingkrisen 2015. Myten om hjältesoldaten identifieras som en central aspekt i reklamfilmen och syftet med denna studie är att undersöka hur myten kring hjältesoldaten framställs samt diskutera hur reklamfilmen relaterar till övergripande kontext och rådande ideologier. Analysen utförs med en kvalitativ innehållsanalys som möjliggör för djupgående reflektioner. Uppsatsens teoretiska ramverk inkluderar semiotik med fem valda teoribegrepp samt stort fokus på myter. Vidare används David Machins teori som behandlar sociala aktörers framställning. Slutligen inkluderas retoriken med sex valda teoribegrepp. Resultatet från analysen visar på att myten kring hjältesoldaten existerar och verkar inom reklamfilmen genom visuella, auditiva och språkliga tecken samt de sociala aktörerna. Myten byggs upp genom kopplingar till ett flertal karakteristiska teman som hämtas från hjältesoldatens framställning. Vidare tyder analysen på att myten är förankrad i den övergripande framtoningen som McDonalds framställer. Det finns även en förankring till den omkringliggande samhälleliga kontexten där återinförandet av värnplikten i Sverige och flyktingkrisen 2015 är de centrala kopplingarna. Dock återfinns även en brytning med myten samt med rådande ideologi i samhället. Avslutningsvis brukar reklamfilmen de positiva konnotationerna tillhörande myten kring hjältesoldaten, medan de negativa konnotationerna förblir dolda. Detta kräver att konsumenter anammar ett kritiskt synsätt för att tydliggöra dem och således kunna ta ställningen till reklamfilmens fulla innebörd. / The advertisement “Fler borde göra donken” was published in 2017 as part of the McDonald’s campaign “Gör donken”. The campaign surfaces in the aftermath of the reintroduction of military draft in Sweden and the refugee crisis in 2015. The myth concerning the hero soldier is identified as a central aspect in the advertisement and the purpose of this study is to analyze how the myth concerning the hero soldier is portrayed as well as what possible implications can arise from it. The analysis is conducted with a qualitative content analysis which enables deeper reflection. The study’s theoretical framework includes semiotics with five chosen theoretical concepts and focus on myths. David Machin’s theory concerning social actors and their portrayal is also used in the theoretical framework. Finally, rhetoric is included in the framework with six chosen theoretical concepts. The result from the analysis reveals that the myth concerning the hero soldier exists within the advertisement through both visual, auditive and linguistic signs as well as the social actors. The myth is created through connections to several characteristic themes which are found in the general portrayal of the hero soldier. Furthermore, the analysis suggests that the myth is anchored in the general image portrayed by McDonalds. There is also rootedness to the surrounding societal context where the reintroduction of military drafting and the refugee crisis of 2015 are the central connections. On the other hand, there is also a disconnect with the myth as well with an ideology in the society. Finally, the advertisement utilizes the positive connotations belonging to the myth concerning the hero soldier while the negative connotations remain hidden. This requires that consumers adopt a critical way of thinking to elucidate the hidden connotations to be aware of all aspects of the advertisement.

Vilka teman och argument blir centrala i det politiska talet vid en krissituation? Vilka retoriska grepp tillämpas? Denna uppsats syftar till att undersöka detta genom en argumentationsanalys av Hosni Mubaraks tre sista tal som president under den arabiska våren i Egypten 2011. Tillsammans med en teoretisk utgångspunkt i propagandastudier och retorik studeras tre centrala teman i talen; ansvarsutkrävande, fredlig maktöverföring och talarens etos. För att sätta dessa teman i sitt sammanhang har demonstranternas slagord använts som utgångspunkt för att illustrera motargument. Resultatet av denna undersökning visar att beviskraften i Mubaraks argument är genomgående svag på grund av att de propagandastrategier och retoriska grepp som tillämpas inte anpassas efter situationen. / What themes and arguments gain importance in political discourse at times of crisis? What kind of rethorics are applied? This thesis aims to study these issues through an argument analysis of Hosni Mubarak's last three speeches as the president of Egypt during the Arabic Spring in 2011. With the use of a theoretical framework based in rethorics and propaganda the thesis analyzes three central themes in the speeches; the demand for accountability, the peaceful transition of power and the speaker's ethos. In order to position theses themes in the wider debate the slogans of the protesters have been used to create counter arguments. The thesis finds that the overall probative in Mubarak's theses and arguments is very weak due to lack of adaption of propaganda strategies and rethorical measures to the requirments of the situation.