Många svenska modeföretag är idag delägda av riskkapitalbolag och onoterade. I takt med att modebranschen har blivit allt mer uppmärksammad finns det ett ökat intresse att värdera dessa företag som förväntas ta sig in på börsen. Acne Jeans är ett av dessa företag som har växt väldigt mycket den senaste tiden och väntas vara nästa företag på tur. Därav är det intressant att se till vilket börsvärde de kan tänkas få samt vilka skäl som finns bakom en börsintroduktion. Syftet med denna undersökning är att analysera företaget Acne Jeans AB för att beräkna ett företagsvärde vid börsintroduktion. Undersökning kan vara intressant för att få djupare inblick i Acne Jeans samt att få förståelse för hur en företagsvärdering av ett onoterat tillväxtföretag kan te sig. Undersökningens företagsvärdering är begränsad till relativ- och kassaflödesvärdering och har en fallstudieansats där Acne Jeans belyses ur flera perspektiv. Dessa perspektiv har sin grund i tilltagna analysmodeller. Acne Jeans kännetecknas av en kraftig tillväxt och bedöms få ett börsintroduktionsvärde på 1,9 miljarder kronor. Företaget kommer troligtvis att noteras på börsen inom de närmsta åren bland annat som en följd av deras ägandestruktur.

Vi vill undersöka huruvida det finns ett samband mellan riskkapitalföretagets ägarstruktur och deras val av exit genom en positivistisk studie med en deduktiv ansats. Målet är att öppna vägen för mer djupgående forskning kring exits i Sverige genom att undersöka ett antal potentiella samband. Riskkapitalisterna delas upp i tre grupper baserat på deras ägarstruktur: privata, koncernbundna samt offentliga riskkapitalister. Utifrån befintlig teori på området har vi utformat nio hypoteser som kan delas in i fyra grupper. Den första gruppen testar huruvida sambandet mellan ägarstruktur och val av exit existerar, den andra gruppen testar sambandet mellan portföljbolagets bransch och val av exit, nästa grupp testar huruvida det finns ett samband mellan investeringslängden och val av exit respektive ägarstruktur och slutligen testar vi om det finns ett samband mellan portföljbolagets potential och deras val av exit. För att samla in nödvändig data för att testa dessa hypoteser utgick vi ifrån Förvärv och Fusioners data över alla exits i Sverige från 2003 till och med första halvåret 2006. Databasen fick kompletteras med ett antal variabler: omsättningstillväxt, typ av exit, ägarstruktur samt bransch. All databearbetning har skett i Excel och alla statistiska modeller har bearbetats i SPSS. Vår data innehåller 248 exits men eftersom endast tre av dessa var buybacks valde vi att utesluta dessa eftersom det är för lite data för att kunna testas statistiskt. Analysen har utförts med hjälp av korstabeller och ANOVAtabeller. Studiens slutsats är att det finns ett samband mellan riskkapitalbolagets ägarstruktur och deras val av exit även om det fanns en avvikelse när det gäller finansiella försäljningar. De portföljbolag som har privata riskkapitalister som investerare hamnar oftare på börsen eller som en industriell försäljning än de som har offentliga riskkapitalister som investerare. Vidare hittade vi stöd för att portföljbolagets branschtillhörighet också har ett samband med valet av exit samt att även portföljbolagets potential har ett samband med valet av exit. Däremot hittar vi inget stöd för att riskkapitalbolagets ägarstruktur har något samband med investeringslängden men vi hittar stöd för att det finns ett samband mellan investeringslängden och valet av exit. Slutligen diskuterar vi vilka studier som skulle behöva göras för att ytterligare utforska mekanismerna bakom exits på den svenska riskkapitalmarknaden.

Riskkapitalbolagens verksamhet är mycket omdebatterad då förespråkare hävdar att riskkapitalbolagen bidrar till långsiktigt stabila företag och kritiker menar att de bryter ner värde hos sina portföljbolag. Denna debatt har föranlett många studier i ämnet men ytterst få har undersökt portföljbolagens syn på riskkapitalbolagens inblandning. Författarna har därför valt att bygga vidare på en tidigare studie som, genom att jämföra värdeutvecklingen för 13 portföljbolag under två år med utvecklingen hos en grupp jämförbara bolag, undersökt om riskkapitalbolagen skapar uthålligt värde hos sina portföljbolag. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen har påverkat värdeutvecklingen i den tidigare studien samt hur riskkapitalbolagens inblandning har bidragit till dessa skillnader. Detta gjordes genom en enkätundersökning där samtliga bolag i den tidigare studien tillfrågades att medverka, av dessa valde 13 företag, sju portföljbolag och sex jämförelsebolag, att delta. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i förvaltningen mellan de båda grupperna och att portföljbolagen har påverkats positivt av riskkapitalbolagens aktiva ägande. Portföljbolagen är mer fokuserade på finansiella mål och lönsamhet medan jämförelsebolagen fokuserar på operationella mål och prioriterar tillväxt högre än lönsamhet. Detta kan vara en förklaring till resultatet i den tidigare studien som visade att portföljbolagen haft en starkare lönsamhetsutveckling än motsvarande jämförelsebolag, under mätperioden. Resultaten stödjer dock inte den långsiktighet som riskkapitalbolagen sägs bidra med.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity–industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen. Utvecklingen för dessa nyckeltal har senare jämförts med utvecklingen för motsvarande nyckeltal hos en referensgrupp av liknande onoterade bolag som inte tidigare varit ägda av riskkapitalbolag. Resultatet visar att portföljbolagen i många avseenden har utvecklats bättre än jämförelsebolagen under den studerade tidsperioden. Detta skulle kunna förklaras av aktivt ägande med uttalat lönsamhetsfokus men kan även ha andra förklaringar, varför fortsatta studier i ämnet rekommenderas.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning. Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor. Det instrument vi använt oss av för denna undersökning är en kodningsmanual uppbyggd för att avkoda riskkapitalbolagens hemsidor. Med hjälp av denna har vi kunnat poängsätta samtliga riskkapitalbolag och sedan genom olika klassifikationer jämföra olika riskkapitalgruppers ESG-poäng med varandra för att se vilka grupper som arbetar mer eller mindre med hållbar utveckling och etiska investeringar. Datainsamlingsprocessen inleddes med att alla riskkapitalbolags hemsidor gjordes om till PDF-filer för att lättare kunna söka efter nyckelord som har med ESG-frågor att göra. Sedan poängsattes alla riskkapitalbolag i kategorierna Miljöansvar, Socialt ansvar, Bolagsstyrningsfrågor, Transparens, Kön och Negativ screening. Detta sattes sedan in i ett Excel-dokument vilket gjorde det lätt att jämföra och analysera bolagen. Några exempel på olika grupper vi jämfört är Offentliga Vs. Privata bolag och Buyout Vs. VC bolag. I vår analysdel redovisar vi tydliga skillnader mellan olika typer av riskkapitalbolag genom diagram och tabeller, samt återkopplar dessa till teori och presenterar vidare analyser. Resultaten pekar på en generellt sett låg ESG- hänsyn i många av dem riskkapitalbolagen vi tittat på även om det finns ett antal som avviker, speciellt inom vissa typer av riskkapitalbolag. Vi har till exempel kunnat konstatera att riskkapitalbolag som investerar på den internationella marknaden har i genomsnitt ett högre poängsnitt än de som investerar på den nationella eller regionala marknaden. Vi har också sett att riskkapitalbolag som investerar i portföljbolagens senare faser arbetar mer med ESG- frågor än riskkapitalbolag som investerar i tidigare faser. Denna uppsats presenterar på ett tydligt sätt hur svenska riskkapitalbolag arbetar med frågor om hållbar utveckling och etiskt ansvarsfulla investeringar och vilka skillnader som finns mellan olika typer av riskkapitalbolag. Eftersom vi gått igenom och analyserat alla Sveriges riskkapitalbolag är detta en väldigt omfattande studie med extremt tydliga resultat som på ett stort sätt bidrar till forskningen inom området. Vi kan också enkelt konstatera att mer forskning inom området behövs och vi ger även i denna uppsats förslag på hur detta skulle kunna gå till och redovisar också de begränsningar som finns inom just denna studie.

The purpose of this study is to investigate which factors affect male and female Venture Capitalists. Furthermore, this study aims to provide support for venture capitalists, entrepreneurs and interested researchers seeking greater knowledge about venture capitalist’s investment process. The aim of this research is to be able to orient these individuals in their future investment choices and to have a starting point to reflect on before making their decisions. This study is based on both primary and secondary data. Secondary data have been applied in the form of previous studies and research on risk capitalists, to compile research carried out on the subject and facilitate future research. The theoretical reference framework consists of factors that influence risk capitalists investment decisions, risk and elimination with the account of differences between female and male venture capitalists in investment decisions. Since this study studies deeper knowledge in a process, a qualitative method has been applied in the form of eight semi structured interviews with eight venture capitalists located in Stockholm. The result shows some resemblance to previous research, but there are other variables that were not previously investigated. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar manliga och kvinnliga riskkapitalister som investerar i Venture Capital. Vidare har denna studies målsättning att vara ett stöd för riskkapitalister, entreprenörer och intresserade forskare, som söker större kunskap om riskkapitalisters investeringsprocess. Målet med denna forskning är att den ska kunna orientera dessa personer i sina framtida investeringar samt att kunna ha en utgångspunkt att reflektera över innan de tar sina beslut. Denna studie är baserat på både primär och sekundära data. Sekundärdata har tillämpats i form av tidigare studier och forskning om riskkapitalister, för att sammanställa den forskning som bedrivit inom ämnet och underlätta för kommande forskningar. Den teoretiska referensramen utgörs av faktorer som påverkar riskkapitalisters investeringsbeslut, risk och avlutas med att redogörande av skillnader hos kvinnliga och manliga riskkapitalister vid investeringsbeslut. Eftersom att denna studie undersöker djupare kunskap i en process har en kvalitativ metod tillämpats i form av åtta semistrukturerade intervjuer med åtta stycken riskkapitalister som är belägna i Stockholm. Resultatet påvisar en viss likhet med tidigare forskning men det finns även andra nya variabler som inte undersöktes tidigare.

Då nystartade aktiebolag skall finansiera uppstartsfasen finns det utöversjälvfinansiering två vanliga metoder, banklån och riskkapital. Det finnsklara skillnader med att finansiera starten med de två ovannämndametoderna. Vad som granskas hos de nystartade aktiebolagen är väldigt likaoch störst fokus läggs på entreprenören och aktiebolagets affärsidé. Denstörsta skillnaden är angående de krav som ställs, där banken nästintill alltidkräver någon form av säkerhet för lånen medan riskkapitalbolagen iställetblir aktiva ägare i bolaget. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hurbanker och riskkapitalbolag agerar då ett nystartat aktiebolag ansöker omfinansiering, samt undersöka vilka problem ett nystartat aktiebolag kanuppleva i samband med finansiering i uppstartsfasen.Uppsatsen har präglats av det hermeneutiska synsättet där en kvalitativundersökningsmetod har använts. Den primärdata som använts har samlatsin genom sex olika djupintervjuer med två banker, två riskkapitalbolag ochtvå nystartade aktiebolag. Intervjuerna kunde mer ses som en diskussionmellan oss och respondenterna eftersom tanken var att påverka de svarandeså lite som möjligt.Analysen som gjorts påvisar en del skillnader i förfarandet dels mellan debåda bankerna där olika ratingsystem användes dels mellanriskkapitalbolagen där teknologin hos de nystartade bolagen var av störrevikt hos det ena bolaget. Aktiebolagen ifråga hade inte startats på sammasätt, och kraven på säkerheter som ställdes skiljde sig väldigt mycket åt.De slutsatser som vi kunnat dra är att både banker och riskkapital tar störsthänsyn till entreprenören och dennes tidigare erfarenheter. Dessutomgranskas affärsidén ingående och en bedömning görs om dess potential. Deproblem som nystartade aktiebolag normalt sett drabbas av då de ansöker omfinansiering är vanligtvis att produkten och affärsidén inte passar in iriskkapitalbolagets finansieringsmönster eller att banken tvingas finansierahela bolaget med ett lån, något de inte gärna gör. / Uppsatsnivå: D