<p><strong>Problemformulering:</strong> Hur kan en riskklassificering av artiklar bidra till att lagret optimeras?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår studie är att sänka GE Healthcares lagernivå med ännu icke förädlade artiklar samt, om det behövs, upprätta ett optimerat säkerhetslager baserat på artiklarnas riskbenägenhet. Detta för att minimera onödig kapitalbindning, öka lageromsättningshastigheten samt kunna bibehålla samma servicegrad företaget har idag. Tanken är att vi utifrån detta ska utforma en dynamisk formel, en algoritm, som ska kunna känna av förändringar i klassningar av de olika faktorer som återspeglar artiklarnas riskbenägenhet. För att utifrån detta kunna rekommendera vilka materialstyrnings- och säkerhetslagerstrategier som ska användas. För att komma fram med eventuella lösningsförslag och förbättringar tar författarna hjälp av verktyg och teorier för att lägga substans bakom våra antaganden. Studiens syfte återspeglar sig i att GE Healthcare ständigt söker nya förbättringar och innovativa lösningar för att reducera det som inte är nödvändigt under en process.</p><p><strong>Metod: </strong>Kvantitativ ansats med ett deduktivt angreppsätt med fokus på en förklarande undersökning.</p><p><strong>Resultat/Slutsats:</strong> I analysen kom författarna fram till att med hjälp av algoritmens riskklassificering kan uppdragsgivaren dynamiskt följa upp och säkra artiklarnas riskbenägenhet via matrisen. På ett lättöverskådligt sätt kan artiklar som bör prioriteras och som inköpare ska lägga mer tyngd på särskiljas. Säkerhetslagerstrategierna är utformade efter artiklarnas individuella egenskaper och hanteras därefter med den mest lämpade strategin för respektive segment. Följs denna matris kommer även kapitalbindningen minska då de mer volymtunga artiklarnas lagernivåer sjunker. Detta kräver dock en mer kontinuerlig uppföljning av segmentet för att säkerställa att brister och stopp ej uppstår. Majoriteten av artiklarna i matrisen klassificeras därför under det segment som tillhandahåller ett större säkerhetslager men har ett betydligt mindre volymvärde totalt.</p>

Problemformulering: Hur kan en riskklassificering av artiklar bidra till att lagret optimeras? Syfte: Syftet med vår studie är att sänka GE Healthcares lagernivå med ännu icke förädlade artiklar samt, om det behövs, upprätta ett optimerat säkerhetslager baserat på artiklarnas riskbenägenhet. Detta för att minimera onödig kapitalbindning, öka lageromsättningshastigheten samt kunna bibehålla samma servicegrad företaget har idag. Tanken är att vi utifrån detta ska utforma en dynamisk formel, en algoritm, som ska kunna känna av förändringar i klassningar av de olika faktorer som återspeglar artiklarnas riskbenägenhet. För att utifrån detta kunna rekommendera vilka materialstyrnings- och säkerhetslagerstrategier som ska användas. För att komma fram med eventuella lösningsförslag och förbättringar tar författarna hjälp av verktyg och teorier för att lägga substans bakom våra antaganden. Studiens syfte återspeglar sig i att GE Healthcare ständigt söker nya förbättringar och innovativa lösningar för att reducera det som inte är nödvändigt under en process. Metod: Kvantitativ ansats med ett deduktivt angreppsätt med fokus på en förklarande undersökning. Resultat/Slutsats: I analysen kom författarna fram till att med hjälp av algoritmens riskklassificering kan uppdragsgivaren dynamiskt följa upp och säkra artiklarnas riskbenägenhet via matrisen. På ett lättöverskådligt sätt kan artiklar som bör prioriteras och som inköpare ska lägga mer tyngd på särskiljas. Säkerhetslagerstrategierna är utformade efter artiklarnas individuella egenskaper och hanteras därefter med den mest lämpade strategin för respektive segment. Följs denna matris kommer även kapitalbindningen minska då de mer volymtunga artiklarnas lagernivåer sjunker. Detta kräver dock en mer kontinuerlig uppföljning av segmentet för att säkerställa att brister och stopp ej uppstår. Majoriteten av artiklarna i matrisen klassificeras därför under det segment som tillhandahåller ett större säkerhetslager men har ett betydligt mindre volymvärde totalt.

Pensionen består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och i många fall ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehåller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen är den del i den allmänna pensionen, det vill säga den som alla tar del i, som man kan påverka själv med aktiva val. Premiepensionen är det som behandlas och analyseras utifrån de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats. Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat från cirka 25 % år 2000 till cirka 50 % år 2010. Trots detta har studier från Konsumentverket och Magnus Dahlquist, professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, tillsammans med José Martinez uppmärksammat att spararnas kunskap och engagemang i sitt sparande är otillräckligt, trots att pensionssparandet får en allt viktigare roll i och med att vi nu lever längre, vilket betyder att pensionspengarna ska räcka längre. Konsumentverket har också konstaterat att de stora aktörerna på pensionsmarknaden, där ibland aktörerna vi behandlar i denna uppsats, vilseleder sina sparare vad gäller risk. Man använder ofta termer som är svåra att förstå, termer på andra språk och riskinformationen placeras ofta undanskymd. Detta till trots att Fondbolagens Förening tillsammans skapat riktlinjer på hur man ska presentera risk för konsumenter. Alla aktörerna som vi har behandlat, förutom staten, är medlemmar i Fondbolagens Förening och ska därför följa riktlinjerna. I vår undersökning av storbankernas och pensionsmyndighetens(statens) hemsidor märker vi snabbt att dessa till stor del trotsar mot riktlinjerna dem själva varit med och utvecklat och framställt. Riskinformationen är ofta undanskymd, svårlokaliserad och skriven i en mindre storlek med en annan färg än resterande text. Vi har också konstaterat att man använder ett språk och terminologi som för premiepensionssparare, som enligt rapporterna från Konsumentverket och Magnus Dahlquist har otillräcklig kunskap, är svår att förstå. Detta fenomen förstärks ytterligare av att storbankerna och staten använder sig av olika riskklassificeringar för sina fonder. Detta innebär att det uppstår tolkningsproblem vad gäller risk för konsumenterna eftersom riskklassificeringarna inte betyder samma sak hos olika aktörer. Sättet man klassificerar på skiljer sig också åt, vilket betyder att jämförelser av fonder hos de olika

Primary production control of food in Sweden How does the county administrative boards work with improvements?     Author: Mikaela Stenlund   Abstract The county administrative boards are the responsible administrative authority for the primary production control of food in Sweden. The purpose of this study was to investigate how the county administrative boards work with improvements on primary production control of food, compared to some aspects from the Swedish National Audit Office report RIR 2014:12 and if any improvements can be seen at the present time. A survey was performed to find out if any improvement had been made. The survey included both quantitative and qualitative questions about food control, registration, control frequency, cooperation, resources and competence. 18 of the 21 county administrative boards answered the survey. The result from the survey indicate improvements in some fields of the primary production control of food, compared to the report RIR 2014:12. Areas that indicated improvements are an increased control frequency of registered primary production producers and that there were an increased proportion of registrations of the primary production producers that are required to register. Cooperation between the county administrative boards in addition to contacts for advice and support also indicated improvements.     Keywords: primary production, food control, official control, cross complience

I detta projekt har ett fiberområde i Bollstafjärden i Västernorrland undersökts. Fiberområdet består av en fiberbank och fiberrika sediment. Trä- och cellulosafibrer har tillsammans med kemikalier släppts ut från pappers- och massaindustri vilket gett upphov till fiberområden. Kemikaliernas farlighet samt risk för spridning och upptag i näringsväven utgör ett miljöhot. Syftet med projektet var att undersöka och klassificera fiberområdet med hjälp av en modell som tagits fram av Golder Associates på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Modellen bygger på Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) och är den första av sitt slag varmed det också ingår i syftet att utvärdera denna. Volymen för fiberbanken beräknades för att få en uppfattning om dess storlek samt för att den ingår i modellen. Fiberbankens volym beräknades i programvaran ArcGIS till 197 143 m3. Volymen kan jämföras med en simbassäng (50x25 meter) som har ett djup på 158 meter. Den beräknade volymen ansågs vara mycket osäker eftersom det fanns för lite mätdata att tillgå, vilket innebar att beräkningsmetoderna i ArcGIS inte fungerade optimalt. Genom att fylla i modellens parametrar riskklassificerades fiberområdet till klass 1C, ”särskilt stor risk”, på en skala från 1-4. Riskklassificeringar används för att kun- na jämföra förorenade områden med varandra och för att få en uppfattning om vilka områden som ska prioriteras vid eventuella åtgärder. Modellen validerades genom att ändra parametrarna inom ett rimligt intervall samt se hur den påverkades då inget parametervärde angavs. Då värden som innebar störst risk användes på ett flertal parametrar erhölls högsta riskklass 1A. De parametrar som enskilt påverkade riskklassen var ”sammanvägda spridningsförutsättningar” och ”avstånd till närmaste bostadshus”. Det är anmärkningsvärt att en dubblering eller hal- vering av volym fiberbank och fiberrika sediment inte resulterade i en förändring av riskklass. Under arbetet med modellen visade det sig att fiberområdet kunde riskklas- sificeras utan information om dess volym. Modellen ansågs vara användarvänlig men hade en del brister så som otillräckligt definierade svarsalternativ för en del parametrar. Viss information upplevdes som svår- tillgänglig men är förmodligen enklare att hitta för handläggare vid länsstyrelser.

Några vanligt förekommande symtom vid neuromuskulära sjukdomar är muskelsvaghet, skakningar och balanssvårigheter. Dessa symptom medför ett behov av mobilitetshjälpmedel, till exempel elektriska rullstolar. Olika neuromuskulära sjukdomar innebär oftast olika symptom, vilket i sin tur ofta medför olika behov. Att individanpassa elektriska rullstolar till personer med olika typer av neuromuskulära sjukdomar och behov är därför ett viktigt mål för att hjälpa till att förenkla vardagen för dem som lider av en neuromuskulär sjukdom. För att den ovan nämnda individanpassningen till olika neuromuskulära sjukdomar ska kunna ske behövs kunskap om området och en kartläggning över vilka behov som finns för respektive sjukdom samt hur man kan bistå behoven. Detta examensarbete undersöker vilka behov som finns och vilka symtom tolv olika neuromuskulära sjukdomar ger upphov till, samt hur en individanpassning av elektriska rullstolar skulle kunna utformas. För att möjliggöra den ovan nämnda individanpassningen studeras funktionalitet och lämplighet hos fyra olika sensorer. Utifrån dessa fyra sensorer i kombination med bakgrundsinformation gällande respektive neuromuskulär sjukdom sker en utvärdering av lämpligheten hos en sensor för styrning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet av en individ som drabbats av någon av de i examensarbetet studerade neuromuskulära sjukdomarna. Detta medför en påbörjad individanpassning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet. Innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på marknaden måste det tillverkande företaget genomgå vissa steg. Efterforskning kring patientbehov och tekniska alternativ på marknaden är en viktig aspekt inför en introduktion på marknaden. Att den medicintekniska produkten har en CE-märkning och är certifierad med relevanta standarder är viktiga kriterier för att produkten ska kunna handlas med fritt på den nationella marknaden. Inför en introduktion på marknaden är det således viktigt för företag och ingenjörer att ha kunskap om dessa områden. Detta examensarbete beskriver de steg som är nödvändiga innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på den nationella marknaden och presenterar resultaten i form av bland annat flödesscheman som beskriver riskklassificering av en medicinteknisk produkt.