I en sammanfattning måste den största skillnaden på opera och romanser vara just textarbetet. Hur rösten står i relation till texten man sjunger. Inom opera har vi ett libretto, redan satt och tolkat med övriga komponenter som en orkester, regissör, dirigent med flera. I romansen har vi sången och ett instrument, pianot som är det enda förmedlandet av texten. Detta gör att fokuset på textens musikalitet inom romanser oftast blir betydligt mer detaljerat än i opera. Nyanserna tillåts att vara mer varierade för att musiken är i mindre skala och berättandet blir det huvudsakliga.  Sedan kommer vi till det tekniska. Opera kräver generellt en större röst och en mer avancerad teknik för att göra sig hörd. Om man jämför ariorna med romanser så är ariorna till stor del längre och mer krävande. Registret är större och rösten kräver sin mognad för att klara av jobbet.   Inom opera finns även koloraturer, också en tekniskt svår utmaning som inte är alltför vanlig inom romanser. Vissa romanser och därmed en hel del nyskrivet kräver absolut sin utmaning tekniskt men det är inte lika vanligt och förekommer inte lika mycket som inom opera.  Men är romanser och opera så distanserade från varandra som kan tyckas? Min slutsats är att det är ett val av dig som sångare. Jag tror att om man sjunger klassiskt, oavsett om du är en erfaren operasångare eller en ung sångare kanske inte ännu helt inkörd på opera har du medel att kunna sjunga romanser. Frågan är- vad vill du?

Jag har valt att fördjupa mig i begrepp och metoder för textlig gestaltning inom klassisk romanssång. Min undersökning rör dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning innebär, och dels vilka metoder sångare använder eller kan använda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har använt mig av böcker skrivna av bl.a. skådespelare, litteraturvetare och sångare och intervjuer med en sångare och regissör samt en rytmikpedagog. Ett resultat är en metodologi i fyra kategorier som inkluderar tyst läsning, memoreringsteknik, prosodiskt arbete samt textgestaltningens förhållande till musiken. Vidare har undersökningen visat att olika metodiska begrepp som kan sägas höra ihop med textgestaltning kan ha olika innebörd för olika individer, möjligen beroende på huruvida begreppet är hämtat från andra vetenskapliga discipliner än teater- eller musikvetenskap.

Detta arbete handlar om Debussys sångsamling Cinq poèmes de Baudelaire; musik skriven i en omtumlande period då Debussy anammar det bohemiska pariserlivet. Han ville med detta verk glänsa med sin kompositionsteknik. Arbetet inkluderar en reflektion över sångernas uppbyggnad samt vad som inspirerat dessa; det utforskar även samtiden gällande kompositionen av sångerna. I studien användes François Lesures biografi Claude Debussy: A Critical Biography (2003) samt annan relevant litteratur. Under arbetets gång var syftet att leda fascinationen av verket till en förståelse och klarhet över dess plats i musikhistorien. Cinq poèmes de Baudelaire är sånger som kräver flera genomlyssningar för att begripa. Av denna anledning finns det en problematik i framförandet av sångerna som har varit värdefull att utforska. Framtida utövare av Debussys romansmusik kan få nytta av denna studie. Genom att följa processen, kan såväl pianister som sångare, finna inspiration till sin egen interpretation. / <p>Repertoar, inspelning finns bifogat:</p><p>Claude Debussy - Cinq Poèmes de Charles Baudelaire:</p><p>I. Le Balcon, II. Harmonie du Soir, III. Le Jet d’Eau, IV. Recueillement, V. La Mort des Amants </p><p>Eleonora Poignant - sopran</p><p>Mathilda Sidén Silvfer - mezzo-sopran</p><p>Astrid Banck Linderoth - sopran</p><p></p><p> </p>