Spelling suggestions: "subject:"romerskkatolska kyrkan"" "subject:"romerskkatolsk kyrkan""
1 |
Do you renounce satan? : En kritiskt hermeneutisk analys av hur den stora exorcismriten beskrivs och kommuniceras i den romersk-katolska kyrkanJohansson, Evelina January 2021 (has links)
The aim of this essay is to investigate how the solemn rite of exorcism manifests itself within the Roman Catholic Church based on The Roman Ritual: Exorcisms and certain supplications [ECS] (1999) as well as how the rite is communicated in the document. Therefore, the method used is critical hermeneutic analysis and thenceforth the results are analyzed according to Bronislaw Malinowski’s theory of magic, science and religion (1948). The study shows that the rite of major exorcism is explained with clarity in ECS and constantly imbedded in the theology and the doctrine of the Roman Catholic Church. ECS leaves little room for the executive priest to interpret the execution of the rite. The scripture is very clear that the rite must follow a specific order of events and that some prayers and hymns are mandatory while others can be replaced since ECS clearly states that every solemn exorcism is unique due to the individual receiving the exorcism. Furthermore, ECS clearly states that the church will not perform an exorcism if there is any doubt that the troubled person really is possessed by the Devil or his demons, for in which case the medical science must attend.
|
2 |
Bibeltolkningens olika ansikten : En kvalitativ innehållsanalys av Svenska kyrkans och romersk-katolska kyrkans församlingars bibelsyn. / The Many Faces of Biblical Interpretation : A Qualitative Content Analysis of Congregations’ Biblical Interpretation within the Church of Sweden and the Roman Catholic Church.Ingemarsson, Johanna January 2019 (has links)
Ändamålet med föreliggande rapport har varit att undersöka hur fem församlingar från Svenska kyrkan och fem församlingar för romersk-katolska kyrkan framställer sin bibelsyn på sina hemsidor. För att besvara ändamålet har rapporten brutits ner till två frågeställningar där en undersökning kring hur församlingarna yttrar sin bibelsyn på sina hemsidor har gjorts. Den andra frågeställningen syftade till att kategorisera församlingarna enligt några givna påstående om bibeltolkning. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av ett kodningsschema utförts på materialet hämtat från församlingarnas hemsidor. Studien förhåller sig till tidigare forskning inom området bibeltolkning, bland annat Andrew Villages The Bibel and the Lay People och på teoretiska begrepp som biblisk hermeneutik och uppenbarelsen. Resultatet visade att församlingarna från Svenska kyrkan uttryckte en mer symbolisk tolkning av Bibeln, att Bibeln var skriven av människor och tog sällan upp gudomliga faktorer. Församlingarna från den romersk-katolska kyrkan framställde Bibeln oftare som Guds ord och som en källa till sanning. Resultatet från denna undersökningen korrelerar till viss del med resultat från Villages forskning, som tillika visade att katoliker till större del ser Bibeln som Guds ord än vad protestanter gör.
|
3 |
Från hotfull och främmande till accepterad? : Bilden av romersk katolska kyrkan i svensk kristen press 1962-1966Andersson, Patrik January 2013 (has links)
Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande. Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående. Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.
|
4 |
African women and religious change: a study of the western Igbo of Nigeria : with a special focus on Asaba town /Ibewuike, Victoria O., January 2006 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.
|
5 |
Fader, jag överlämnar mig åt dig : Överlåtelse och coping hos Charles de Foucauld / Father, I abandon myself to you : Abandonment and coping in the works of Charles de FoucauldHolm, Sofia January 2021 (has links)
Charles de Foucauld var en romersk-katolsk präst, ordensbroder och eremit som under sinasista levnadsår bodde i Sahara i Algeriet. I följande arbete analyseras hans liv och denöverlåtelse till Gud som han ägnade sig åt som det framställs i hans efterlämnade skrifter.Både sammanställda skrifter med hans anteckningar och biografier av andra författarebaserade på hans efterlämnade skrifter används. Kenneth Pargaments teori om religiös copingappliceras på detta material. Överlåtelsen för de Foucauld tolkas vara det som är signifikantför honom i copingprocessen.
|
6 |
Frälsningssynen inom kristendomens tre inriktningar : En kvalitativ studieJosefsson, Hobel January 2014 (has links)
According to the directives of Lgr11, learning about Christianity should be an important part of religious education in secondary school (7th-9th grade) in Sweden. A school teacher must therefore have good knowledge of the field and of different aspects of the beliefs of the various Christian traditions. This essay is about how salvation is conceived of by two members of the laity in each of three different Christian traditions: the Syriac Orthodox Church, the Roman Catholic Church and the Church of Sweden (which is Lutheran). As a theoretical perspective for my analysis, I have chosen the official views of salvation of these three churches. That is to say, views of the members of the laity have been compared with the official views of the respective churches. It is thus a very limited qualitative study aiming at finding out how the views of the laity conform to the official creed concerning salvation and whether there are any differences here between the churches. The result of this essay is that there were few differences and a lot of similarities between the laity belief in the relation to the official doctrines of salvation. Only among the protestant laity differences were prominent.
|
7 |
Mänskliga rättigheter inom den katolska kyrkan : Särskilt fokus på religionsfrihet efter Andra VatikankoncilietMittak Alexandersson, Tünde January 2022 (has links)
Denna uppsats behandlar den katolska kyrkans syn på grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Idén om mänskliga rättigheter började ta fast form under upplysningen på 1700-talet. Vid den tiden var dock katolska kyrkans syn på de mänskliga rättigheterna inte förenlig med den sekulära uppfattningen. De demokratiska principerna och mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfrihet, integrerades i den katolska socialdoktrinen först genom Andra Vatikankonciliet (1962–1965), även kallad Vatikan II. Syftet är dels att undersöka hur den katolska kyrkan argumenterar för mänskliga rättigheter och religionsfriheten efter Vatikan II, dels att analysera relevanta skrifter och kanoniska bestämmelser i jämförelse med FN:s Allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Uppsatsens tes är att området mänskliga rättigheter är ett tvärvetenskapligt akademiskt fält där den katolska teologin också har relevans i diskussioner kring hur mänskliga rättigheter kan rättfärdigas. För att nå syftet används flera metoder. Genom text- och argumentanalys av skrifter från Vatikan II kan det konstateras att det finns vissa skillnader mellan den katolska kyrkans argumentation för mänskliga rättigheter och de sekulära argumenten. Analysen visar att grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet enligt katolska kyrkan är den mänskliga personens värdighet. I detta avseende är Jürgen Habermas teori om människans värdighet, som ofta benämns teori om människovärde, relevant att användas som teoretiskt ramverk. En begreppsanalys gällande de kursiverade begreppen görs även i uppsatsen. Som ytterligare metoder används juridisk metod och kanonisk tolkning i rättsavsnittet. Jag argumenterar för att katolska kyrkans människosyn ger en ökad förståelse för vad religionsfrihet innebär. Med tanke på mångfalden av religioner och traditioner i den postmoderna världen bör teologer även involveras i diskurser om religionsfriheten. Därför föreslår jag att mänskliga rättigheters dimensioner utvidgas till att ta mer hänsyn till teologiska människorättsargument. / This essay deals with the Catholic Church's view of the basis of human rights and freedom of religion. The idea of human rights began to take shape during the Enlightenment in the 18th century. At the time, however, the Catholic Church's view of human rights was inconsistent with secularism. Democratic principles and human rights, including freedom of religion, were first integrated into Catholic social doctrine through the Second Vatican Council (1962–1965), also known as Vatican II. The purpose is partly to examine how the Catholic Church argues for human rights and freedom of religion after Vatican II, and partly to analyse relevant writings and canonical provisions in comparison with the UN Universal Declaration and Conventions on Human Rights. The thesis of this essay is that the field of human rights is an interdisciplinary academic field where Catholic theology also has relevance in discussions about how human rights can be justified. To achieve the purposes, several methods are used. Through a text- and argument analysis of writings from Vatican II, it can be stated that there are certain differences between the Catholic Church's arguments for human rights and the secular ones. The analysis shows that the basis of human rights and religious freedom, according to the Catholic Church, is the dignity of the human person. In this respect, Jürgen Habermas' theory of human dignity, often referred to as human worth (människovärde), is relevant to be used as a theoretical framework. A concept analysis regarding the italicized concepts is also done in the essay. As additional methods, legal method and canonical interpretation are used in the legal section. I argue that the Catholic Church's view of human beings gives a greater understanding of what freedom of religion means. Because of the diversity of religions and traditions in the postmodern world, theologians should also be involved in discourses on freedom of religion. Therefore, I propose that dimensions of the human rights be extended to take more account of theological human rights arguments.
|
Page generated in 0.0397 seconds