No description available.

This essay examines how two daily newspapers, the Swedish Dagens Nyheter and the Russian Izvestia retell and report on the Russian-Ukrainian war. The study is based on the theory of propaganda by Garth S. Jowett and Victoria O`Donnell and the media system theory by Daniel C. Hallin and Paolo Mancini which is applied to fifty randomly selected articles from a six-week period. The purpose of this study is to see how further reporting differs between the two newspapers that operate in two different media systems and whether propaganda is visible in the newspapers reporting. The survey is carried out by studying how often Dagens Nyheter and Izvestia report on the Russian- Ukrainian war and if propaganda techniques are used in the published articles. Furthermore, the terms used to describe the war in the two newspapers are also examined.  The study is based on a quantitative content analysis where articles were collected over a six-week period as empirical material. The articles were coded in a code-scheme and the results are presented in three diagrams and one chart.The study resulted in marked differences between Dagens Nyheter and Izvestia`s reporting where propaganda is strongly prominent in the Russian newspapers Izvestia and non-existent in the Swedish Dagens Nyheter. Additional results that this study promotes are that the newspapers construct, report and describe the war in two completely different ways. / Denna studie undersöker hur två dagstidningar konstruerar och rapporterar om det Rysk-ukrainska kriget ur ett propagandateoretiskt perspektiv samt ur ett mediesystemteoretiskt perspektiv. Tidningarna som undersöks är den svenska tidningen Dagens Nyheter och den ryska tidningen Izvestia. Syftet med denna undersökning är att se hur vidare rapporteringen skiljer sig åt mellan de två tidningarna som verkar i två olika mediesystem samt om propaganda är synlig i de två tidningarnas rapportering. Undersökningen sker genom att studera hur ofta Dagens Nyheter respektive Izvestia rapporterar om det Rysk-ukrainska kriget samt om propagandatekniker används i de publicerade artiklarna. Vidare undersöks vilka termer som används för att beskriva kriget i de båda tidningarna.  Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys där artiklar samlats in under en sexveckorsperiod som empiriskt material. Artiklarna kodas i ett kodschema och resultatet presenteras i tre diagram och en tabell.Studien resulterade i markanta skillnader mellan Dagens Nyheters och Izvestias rapportering, där propaganda är starkt framträdande i den ryska tidningen Izvestia och obefintlig i Dagens Nyheter. Ytterligare resultat som studien visar är att tidningarna konstruerar, rapporterar och beskriver kriget på två skilda sätt.

Since the Russian invasion of Ukraine on the 24th of February 2022 – most of the United Nations have, in one way or another, participated in the most significant war of many decades. The war is characterized by Russia’s atrocious war crimes, illegal annexations, terror, propaganda, and complete disrespect for international law. On the other hand, the war has also been characterized by Ukrainian resilience, a united Europe, and a new dimension of intelligence gathering through social media.Due to the internet, social media, the accessibility of mobile devices, and Ukraine’s military and civilianeffort in documenting Russian equipment – its whereabouts, status, and quantity, Open-Source Intelligence possibilities have reached new levels for both professionals and amateurs. Despite these improved possibilities, gathering such a vast amount of data is still a Herculean effort.Hence, this study contributes a starting point for anyone wanting to compile equipment losses by providing a process specialized in automatic data extraction and summarization from an existing database. The database in question is the image collection from the military analysis group Oryxspioenkop. To further complement the information provided by Oryxspioenkop, the method automatically extracts and annotates dates from the images to provide a chronological order of the equipment loss as well as a graphical overview.The process shows promising results and manages to compile a large set of data, both the information provided by Oryx and the extracted dates from its imagery. Further, the automated process proves to be many times faster than its manual counterpart, showing a linear relationship between the number of images analysed and manhours saved. However, due to the limited development time – the process still has room for improvement and should be considered semi-automatic, rather than automatic. Nevertheless, thanks to the open-source design, the process can be continuously updated and modified to work with other databases, images, or the extraction of other strings of text from imagery.With the rise of competent artificial image generation models, the study also raises the question if this kind of imagery will be a reliable source in the future when studying equipment losses, or if artificial intelligence will be used as a tool of propaganda and psychological operations in wars to come. / Sedan Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina den 24e februari 2022 – har stora delar av de Förenta nationerna engagerat sig i århundradets mest signifikanta krig. Kriget har karaktäriserats av ryska krigsbrott, olagliga annekteringar, terror, propaganda samt en total avsaknad av respekt för folkrätt. I kontrast, har kriget även karaktäriserats av Ukrainas ovillkorliga motståndskraft, ett enat Europa och en ny dimension av underrättelseinhämtning från sociala medier.Genom internet, sociala medier, tillgängligheten av mobiltelefoner och Ukrainas militära och civila ansträngning att dokumentera rysk materiel – vart den befinner sig, vilken status den har samt vilken kvantitet den finns i, har öppen underrättelseinhämtning blomstrat på både professionell och amatörnivå. Dock, på grund av den kvantitet som denna data genereras i, kräver en helhetssammanställning en oerhörd insats.Därav avser detta arbete ge en grund för sammanställning av materielförluster genom att tillhandahålla en automatiserad process för att extrahera data från en befintlig databas. Detta har exemplifierats genom att nyttja bildkollektioner från Oryxspioenkop, en grupp bestående av militäranalytiker som fokuserar på sammanställning av grafiskt material. Utöver detta så kompletterar processen befintliga data genom att inkludera datumet då materielen dokumenterats. Därigenom ges även en kronologisk ordning för förlusterna.Processen visar lovande resultat och lyckas att effektivt och träffsäkert sammanställa stora mängder data. Vidare lyckas processen att överträffa sin manuella motsvarighet och visar på ett linjärt samband mellan antalet analyserade bilder och besparade mantimmar. Dock, på grund av den korta utvecklingstiden har processen fortfarande en del utvecklingsmöjlighet och förblir semiautomatisk, snarare än automatisk. Å andra sidan, eftersom processen bygger på öppen källkod, finns fortsatt möjlighet att uppdatera och modifiera processen för att passa annat källmaterial.Slutligen, i och med den kontinuerliga utvecklingen av artificiell intelligens och artificiellt genererade bilder,lyfter studien frågan om denna typ av data kommer vara en trovärdig källa i framtida analyser av materielförluster, eller om det kommer att förvandlas till verktyg för propaganda och påverkansoperationeri ett framtida krig.