<p>Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsdjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsdjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsdjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Fyra teman med underliggande kategorier identifierades. Resultatet visade att djur hade positiv betydelse för individers fysiska, psykiska, sociala och emotionella hälsa och indikerade även att hälsoeffekterna var långvariga. Eftersom ohälsan i Sverige ökar och medför stora kostnader för samhället är det viktigt att förespråka användandet av husdjur som en av flera effektiva metoder för att främja hälsan.</p>

No description available.

<p> </p><p>Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende.</p>

Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende.

Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsdjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsdjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsdjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Fyra teman med underliggande kategorier identifierades. Resultatet visade att djur hade positiv betydelse för individers fysiska, psykiska, sociala och emotionella hälsa och indikerade även att hälsoeffekterna var långvariga. Eftersom ohälsan i Sverige ökar och medför stora kostnader för samhället är det viktigt att förespråka användandet av husdjur som en av flera effektiva metoder för att främja hälsan.

No description available.

I Sverige har medellivslängden ökat under det senaste seklet. Detta ställer krav på en anpassning i samhället för att tillgodose den äldre populationens behov. Sällskapsdjurs goda effekter på hälsan började uppmärksammas inom vården på 1700-talet. Idag används djur i vården främst inom äldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar ligger i att förebygga hälsorisker och tillvarata det friska hos varje individ. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om vilka hälsoeffekter djur har på äldre. Syftet var att belysa sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre. Studien utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framträdde följande kategorier: sociala hälsoeffekter, psykologiska och existentiella hälsoeffekter samt fysiska hälsoeffekter. Djur kan ha positiva hälsoeffekter på äldre och då främst hos de som har ett tidigare intresse för djur. Djur kan öppna för nya sociala kontakter, vara ett socialt och psykologiskt stöd, minska depressiva symtom, öka fysisk aktivitet samt sänka blodtryck och puls hos äldre. Mer skandinavisk forskning behövs inom området för en ökad kunskap om praktisk tillämpning i det svenska vårdsystemet.

Abstrakt Bakgrund: Andelen äldre och omsorgsbehövande kommer i framtiden att öka. I Socialtjänstlagen står det att äldre har rätt att leva ett värdigt liv, känna välbefinnande och ha en meningsfull tillvaro. Aktiviteter på det särskilda boendet kan vara ett sätt att tillgodose detta. Djurterapi har blivit mer vanligt i arbetet kring äldre på särskilda boenden. Syfte:Att undersöka effekter av sällskapsdjurs närvaro hos äldre på särskilt boende.Metod: I litteraturstudien har åtta kvantitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningar gjordes i databaserna Pub Med, Psyc INFO och CINAHL. Manuell sökning genomfördes. Resultat:Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Resultatet visade att sällskapsdjur har en gynnsam effekt psykiskt, socialt och fysiskt. Negativa psykiska beteenden minskade hos dementa. Den äldre kände glädje och meningsfullhet. Depressionsnivåerna förändrades på ett positivt sätt och känslan av ensamhet minskade. Djurterapi stimulerade till en ökad kommunikation, en förbättrad fysisk funktion och ett ökat välbefinnande. Slutsats: Sällskapsdjur har en viktig funktion att fylla och kan ses som ett komplement till andra metoder i vårdenoch ett stöd i sjuksköterskans arbete att skapa en meningsfull tillvaro för de äldre. Nyckelord: Särskilt boende, sällskapsdjur, livskvalitet.

This study focusses on how people in Sweden commemorate their dogs and handle their demise. By examining memorial texts for dogs that are presented by their owners on internet forums, memorial texts that are used on gravestones on an animal cemetery as well as an interview with an animal nurse, the study examines how dogs are humanized and treated in human-like ways. With theories about new animism, social acceptance (nomos) and ontology as the theoretical framework, the study provides an analysis of strategies by which people tend to humanize dogs in ways that are often similar to the handling and mourning of human deceased.                                                The empirical data illustrate how dog owners in Swedish society who have lost their beloved pet express themselves in terms of religious terminology. According to memorial texts, the dogs go to heaven, where they may be reunited with their owners, become free from their diseases, and in some cases they are buried in separate graves in animal cemeteries. The study also illustrates how dogs in Sweden today have almost equal opportunities and access to medical care as human beings. The results show that many religious beliefs that may exist around a human person´s death are very similar to the practices and attitudes that surround the death of dogs. From a theoretical view point this can be interpreted both as a strategy and the result of a humanization of the dog as a pet with close relations to humans. It suggests that a type of new animism is active and present in the Swedish society.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Det framkom tre rubriker genom att studera resultaten i valda artiklar: fysisk-, psykisk- och social betydelse. De äldre personernas motorik ökade, de upplevde mindre ensamhet, blev bättre i sin kommunikation och aggressioner minskade samt att de blev gladare. Flertalet äldre personer uppgav att de upplevde en högre livskvalitét. En viss svårighet återfanns i artiklarna med att bevisa de fysiska påverkningarna som sällskapsdjuren åstadkom, så som kortisolnivåer, blodtryck, hjärtfrekvens och syrgasmättnad. Äldre personer med tidigare djurintresse visade ett större engagemang när de träffade sällskapsdjur och de ville gärna umgås en längre tid än de äldre personerna utan tidigare djurintresse. Slutsatsen om sällskapsdjurets betydelse har i föreliggande litteraturstudie visat sig till stor del vara positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende. Sällskapsdjuret kan påverka den äldre personen fysiskt, psykiskt samt socialt. De kan uppleva mindre ensamhet, mindre depressions symtom, högre livskvalitet och en ökad glädje. Hunden har visat sig vara det sällskapsdjur som använts mest.