Bakgrund: Vid operationer är patienten utsatt för risk att drabbas av en postoperativ infektion som kan leda till ohälsa och ett ökat lidande för patienten. Operationssjuksköterskan som arbetar förebyggande mot smittspridning behöver ha kunskap om sterila instrument och hur länge de kan vara uppdukade. Detta för att motverka postoperativa infektioner. Idag finns inga nationella riktlinjer för hur länge en övertäckt uppdukning kan stå i uppdukningsrum i väntan på användning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tiden påverkar bakteriekontaminationen på ett uppduktat och övertäckt instrumentbord i ett uppdukningsrum.   Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats där experiment utfördes med hjälp av agarplattor under två, fyra och sex timmars intervall. Totalt användes 79 agarplattor under 6 olika experiment.   Resultat: Resultatet visar att efter sex timmar är ett övertäckt instrument bord utan kontamination på agarplattorna. Emellertid finns det andra faktorer som kan påverka en uppdukning som kan leda till en infektion hos patienten och orsaka ohälsa och lidande.   Slutsats: I operationssjuksköterskans ansvar ingår det att ha goda kunskaper kring hantering av sterila instrument samt aseptik eftersom detta kan vara avgörande för smittspridning som kan orsaka patienten ett onödigt vårdlidande. Resultatet kan ge en vägledning för evidensbaserad hantering av sterila instrument och hur länge ett övertäckt instrumentbord kan stå i ett uppdukningsrum, men studien är liten och det behövs mer forskning i ämnet. / Background: At surgery the patient is exposed to develop a surgical site infection. This can cause the patient illness and suffering. The theatre nurse is working to prevent these infections and needs knowledge about how long sterile instruments can be unpacked, covered with a sterile cloth without getting contaminated with bacteria causing surgical site infections. Today there are no national guidelines for how long a covered instrument table can stand in a set-up room before operation.   Aim: The aim of the study is to examine how time affects bacterial contamination of a covered instrument table up in a set-up room.   Method: The study has a quantitative approach were the experiments where conducted on agar in two, four or six hour. A total of 79 agar plates were used in 6 different experiments.   Results: The result shows that after six hours there is no contamination on the agar plates on covered instrument table. However, there are other factors that may affect a covered instrument table and can lead to an infection and cause the patient illness and suffering.   Conclusion: The theatre nurse must have knowledge about how to handle with sterile instruments and aseptic who can be crucial for surgical site infection that may cause the patient an unnecessary suffering from care.  The result can provide guidelines and evidence for how long a covered instrument table can stand in a set-up room, however the study is small and more research is needed in the subject.

Postoperativa sårinfektioner är den tredje mest frekventa anmälda vårdrelaterade infektionen i Sverigeenligt Socialstyrelsen (2006). Operationsrummet är det mest kritiska området för infektionskontroll.Enighet tycks råda kring den bakteriella orsaken för postoperativa sårinfektioner, nämligenStaphylocous aureus samt att den förekommer i den normala hudfloran hos oss människor, är individberoende samt luftburen. Att en betydande del bakteriebärande partiklar kontaminerar såret underoperation har även visats samt att de härstammar från den omgivande luften. En relation mellan haltenluftburna bakterier och infektionsfrekvens har gjorts för ledplastikoperationer av höft- och knäleder.Dock är relationen mellan sårkontaminering och infektionsfrekvensen inte helt fastställd för övrigkirurgi och frågasätts även för ledplastikoperationer. För att minska infektionsfrekvensen idag användsdock en kombination av antibiotikaprofylax, ventilationssystem och kläder. Trots svårigheten i attbedöma halten S.aureus utifrån mängden bakteriebärande partiklar är det trots allt den ända metodenatt mäta ventilationssystemets effektivitet på. Det blir än mer viktigt med att uppnå låga halter av dessai luften i och med ökandet av multiresistenta bakterier.Stor oenighet råder bland dagens experter kring vilken systemvalslösning som är bäst lämpad givetolika förutsättningar och krav på renlighet. Debatten har varit stor främst då det under senaste tidenimplementerats olika ventilationsprinciper inom sjukvården i landet. Debatten grundar sig i om ettlaminärt system med hastighet under 0,4 m/s beter sig omblandande eller faktiskt laminärt samt omkläder har samma effekt beroende på luftföringsprincip. Det efterfrågas även en större ömsesidigförståelse mellan ingenjörer och kirurger för att medvetengöra personalens inverkan på spridning avbakteriebärande partiklar under pågående operation.Mot bakgrund av detta har målet med denna studie varit att sätta ihop en kritiskkunskapssammanställning kring frågor rörande renhet, arbetsmiljö och inomhusklimat ioperationssalar baserat på fallstudier och litteraturstudie inom ämnena. Samt att utifrån dettaidentifiera risker med utföranden, utmaningar, kunskaps- och samverkansbehov i frågorna. Störredelar av studien görs med utgångspunkt från fallstudier utförda genom kvalitativa intervjuer därerfarenheter och information om ämnet samlas in i syfte att kartlägga och exponera sammansattaproblem, utmaningar samt skillnader i utförande och systemlösningar. Författaren ämnar inte utföraegna mätningar eller simuleringar utan studien vilar på tidigare forskning i områden kringspridningsmekanismerna och källor till infektionsspridande partiklar, termisk komfort och luftkvaliteti operationssalsmiljö samt empirin från fallstudier och kvalitativa intervjuer.Redskapen som använts har varit en litteraturstudie i kombination med kvalitativa fallstudier därintervjuer har skett med tolv respondenter från olika yrkesgrupper som alla till olika grad varitdelaktiga vid beslut/design/utförande av operationssalarna och systemlösningarna. Intervjuerna harvarit halvstrukturerade och analyserats utifrån ett pragmatiskt synsätt. Studien i sin helhet har utförtsmed ett abduktivt förhållningssett där befintliga teorier inom ämnet har jämförts med ny empiri ochsammanställts i en syntes.Resultatet har utmynnat i följande: För att minska risken för postoperativa sårinfektioner krävs båderutiner i form av när och hur antibiotikan appliceras, personlig hygien och kläder i samspel medventilationstekniken men även funktionen av att upprätthålla olika barriärer mellan infektionskälla ochpatient. För att upprätthålla detta krävs ett samspel mellan ventilationstekniken, byggtekniken och denmäskliga faktorn. Det handlar om att begränsa förekomsten av bakteriebärande partiklar i salen ocheffektivt transportera bort och spä ut de som oundvikligt förekommer samt begränsa dess livsduglighetöver tid. För patientsäkerheten innebär det även i förlängningen att erbjuda både personal och patient2 (100)en god arbetsmiljö och termiskt klimat för att undvika kirurgiska misstag och nedkylning (hypotermi)av patient.Av de två ventilationsprinciperna behandlade i denna studie, omblandande och laminär strömningvisas det att båda kan uppnå godkända nivåer på halter luftburna bakterier under pågående operation.Systemen skiljer i luftföringsprincip men bygger båda till olika grad på riktad strömning ochutspädning. Utspädningsprincipen tycks inte till fullo kunna bedöma det laminära systemets förmågaatt reducera halten bakteriebärande partiklar likväl antar dess strömning ändå en omblandandekaraktär då det är känsligare för hinder. Det antyds att systemet upprätthåller en viss strömningseffektmed undertempererad luft men anses även på grund av detta i samband med stora flöden utsättapatienten för större risk för hypotermi i jämförelse med omblandande systemet. Gemensamt för debåda är beroendet av rätta rutiner hos personal, en upprättad tryckdifferens mellan utrymmen ochskyddande klädsel för att minska spridning från angränsande utrymmen och oss människor.Beslutsprocessen gällande val av system kräver mer oberoende forskning, tydligare och adekvatajämförelser samt en försiktighet vid analys av tidigare studier kring ventilationssystemens inverkan påpostoperativa sårinfektioner. En enskilds parameters inverkan på infektionsfrekvensen kan idag intebedömmas. Med denna vetskap är det även av stor vikt med samarbete och förståelse mellan ingenjöreroch vårdverksamheter för att upplysa varandra om operationsverksamhetens behov ochsystemlösningarnas begränsningar samt de förutsättningar som ställs för att en låg infektionsfrekvensska uppnås.

No description available.

Alla patienter som genomgår någon typ av operation där man penetrerar huden har en ökad risk att drabbas av en postoperativ sårinfektion.Syftet var att utforska de preoperativa åtgärderna huddesinfektion och hårborttagning relaterat till uppkomsten av postoperativa sårinfektioner.Metoden var en systematisk litteratur studie där nio artiklar användes som underlag.Resultatet visade att klorhexidin reducerar bakterierna på huden, men ingen signifikant minskning av antalet postoperativa sårinfektioner kunde påvisas. Av hårborttagningsmetoderna rakhyvel, rakapparat och hårborttagningskräm ger rakhyvel upphov till fler små sår. / All patients going through any type of surgery where the skin will be penetrated have an increased risk to be afflicted to a postoperative wound infection. The aim of this study was to explore the preoperative preventions skin disinfections and hair removal related to development of postoperative wound infection. This literature review was based on nine articles. The results showed that chlorhexidine do reduce the incidence of bacteria on the skin but no significant reduction of postoperative wound infections was proved. Between the hair removal methods shaving with razor, electric clipper and depilatory the razor cause more cuts on the skin.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar lidande för den drabbade patienten och kostnader för patienten, vården och samhället. Intraoperativ kontamination av operationsinstrumenten är en av källorna till dessa infektioner. Operationssjuksköterskan är ansvarig för aseptiken och operationsinstrumenten.   Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att mäta graden av bakteriell kontamination över tid på operationsinstrument som används vid öppen neurokirurgi samt observera utvalda källor till kontamination under samma tid. Metod: Denna studie designades som en kvantitativ icke-experimentell observationsstudie. Datainsamlingen skedde under hösten 2015 och bestod av omhändertagandet av specifika instrument som använts av operatören under operationen efter förutbestämd åtgången knivtid. Bakterieodlingar på dessa instrument skedde sedan på laboratorium enligt en förutbestämd metod och graden av kontamination mättes genom observation av mängden colony forming units (CFU). Resultaten presenteras i form av förändringar av mängden CFU. Resultat: Fem operationer observerades och tio odlingar utfördes på tio instrument. Totalt tio CFU registrerades under samtliga observationer. Ingen signifikant ökning av antal CFU kunde observeras från en till två timmars knivtid (P=0,156). Antal dörröppningar ökade från 3,4 till 9,0 och antal personer på operationssalen ökade från 5,4 till 5,8. Slutsats: Trots det ringa antal observationer som ingick i denna studie tyder resultaten på god aseptik och minimal bakteriell kontamination på operationsinstrumenten under operationens två första timmar. Ytterligare forskning med längre observationer, fler observationer och observationer kring annan typ av kirurgi behövs. / Background: Post-operative surgical site infections (SSI) cause suffering for the afflicted patient and is a great cost for the patient, the health care system and society. Intra-operative contamination of surgical instruments is one of the sources of these infections. The operating room nurse is responsible for preventing infections. Purpose: The purpose of this pilot-study was to measure the degree of bacterial contamination over time on surgical instruments used in open neurosurgery as well as to observe specific sources of contamination during this time. Method: The design was a quantitative nonexperimental observational study. The data collection took place during autumn 2015 and consisted of the sampling of specific instruments used by the surgeon during surgery after preset elapsed operating times. Bacterial culturing on these instruments was then carried out at a laboratory according to a preset routine and the degree of contamination was measured by observing the amount of colony forming units (CFU). The results are presented as changes in CFU. Results: Five operations were observed and ten bacterial culturings were conducted on ten instruments. A total of ten CFU was registered during all observations. No significant increase in the number of CFU could be observed from one to two hours of elapsed surgery (P=0,156). The amount of door openings increased from 3,4 to 9,0 and the number of personnel in the operating room increased from 5,4 to 5,8. Conclusion: Despite the small number of observations included in this study the results indicate good aseptics and minimal bacterial contamination on the surgical instruments during the first two hours of surgery. Further research with longer observations, more observations and observations on other forms of surgery is needed.

Introduktion: Ett av röntgensjuksköterskans ansvarsområden är att förebygga spridning av vårdrelaterade infektioner, och inom interventionell radiologi innebär detta att arbeta med aseptisk teknik. Munskydd har varit standard inom kirurgi i ett århundrade men inom interventionell radiologi saknas nationella riktlinjer för dess användande, trots att den sterila tekniken i övrigt är densamma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att klargöra huruvida kirurgiska munskydd kan förebygga infektion hos patienten vid interventionell radiologi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) för att sammanställa kunskapsläget inom området. Tolv kvantitativa artiklar hittades genom systematisk litteratursökning i PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i två huvudkategorier. Resultat: Munskydd har ingen påvisad effekt att förebygga postoperativa sårinfektioner vid kirurgi eller coronarangiografi men förhindrar till viss del spridning av bakterier. Slutsats: Forskningen på munskydd är begränsad vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Fler studier som fokuserar på munskydds effektivitet inom interventionell radiologi behövs. Författarna anser att munskydd inom interventionell radiologi inte bör vara obligatoriskt utan upp till varje avdelning att från fall till fall bestämma huruvida det ska användas eller inte. / Introduction: One of the radiographer's responsibilities is to prevent the spread of healthcare-associated infections. In interventional radiology, this means working with aseptic technique. Surgical face mask protection has been the standard of surgery for a century, but in interventional radiology there are no national guidelines for its use, even though the sterile technique is the same. Aim: The aim of this study was to clarify whether surgical face masks prevent infection in patient in interventional radiology. Methodology: A literature review (Friberg, 2017) has been done to identify the current knowledge in the field. The study includes twelve quantitative articles collected through a systematic literature search in PubMed. After quality review the articles were analyzed and presented into two main categories. Result: Concerning postoperative wound infections, there is no strong evidence to prove that using surgical face masks prevents infections during surgery or coronary angiography. However, using such mask prevents the spread of bacteria to some extent. Conclusion: Research on oral protection is limited, making it difficult to draw any conclusions. A set of new tests are needed to identify the effect of using mask in today’s interventional radiology. Based on the results of the studies, it can be concluded that: generally, mouth protection within interventional radiology should not be mandatory. However, each radiology department need to consider the operating condition and status of the patient and decide if the personal should follow mouth protection process.