<p><p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över</p><p>språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska</p><p>metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående</p><p>syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi.</p><p>En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på</p><p>sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter</p><p>genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför</p><p>klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades</p><p>deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den</p><p>didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare.</p><p>Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur</p><p>språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig</p><p>medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade</p><p>han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn.</p><p>Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin</p><p>egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker</p><p>hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina</p><p>studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt</p><p>med språklig medvetenhet.</p><p>__________________________________________________________________________</p></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna.</p> / <p>The aim of this essay is to analyse whether sfi (education in the Swedish language for immigrants)-bransch has been a successful social politic commitment from Linköpings municipality. With interviews as the prime material the essay handles relevant subjects for the student of sfi-bransch. At the same time as sfi-branch appears as a place for learning, it shows a number of paradoxes that seems to work in the opposite direction from the purpose of the education. Several interesting perspectives of sfi-bransch and the students situation, opens up with Pierre Bourdieus theory symbolic capital.</p>

<p>Den 1 januari 2001 trädde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL även började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrån, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansågs väsentligt att ta upp i årsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjärde person i Sverige uppgett att de har lågt eller inget förtroende för att de insamlade medlen används på rätt sätt.</p><p>ÅRL är en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sådant syfte blir inte lagen helt kompatibel. Detta ledde till att organisationen FRII upprättade föreskrifter och riktlinjer, för insamlingsorganisationer, som ett komplement till ÅRL. Vårt syfte blev att beskriva i vilken omfattning insamlingsorganisationer åskådliggör hur de insamlade medlen har använts, i sina årsredovisningar. Genom att jämföra årsredovisningar från olika år avsåg vi att identifiera om införandet av lagen 2001 kan ha gett upphov till skillnader eller likheter i hur årsredovisningarna är utformade när det gäller information om vart de insamlade medlen har gått. Vårt urval baserades på en sammanställning av FRII över de tio insamlingsorganisationer som samlat in mest pengar under 2007. Dessa blev senare nio då vi inte lyckades få tillgång till rätt material från den tionde organisationen. Vi valde att studera årsredovisningar från 1998 <em>eller </em>1999 samt 2000 och 2007.</p><p>Med stöd i våra valda teorier, agentteorin och institutionell teori, och det analysverktyg vi konstruerat kom vi fram till att insamlingsorganisationerna i stor omfattning i årsredovisningarna åskådliggör hur de insamlade medlen har använts och att det istället skulle kunna vara så att det är givaren som brister i att ta del av den befintliga informationen. Tydligt var att FRII:s mall med de styrande riktlinjerna har haft en stark påverkan på årsredovisningarnas utformanden och att likformigheten är större idag än tidigare. Däremot visade det sig inte att lagändringen har lett till att insamlingsorganisationerna specificerar, hur de insamlade medlen använts, i större uträckning. I vissa fall har de till och med blivit sämre. </p>

<p>It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.</p><p>Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      </p><p>The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future. </p><p>   </p><h1> </h1><p> </p><p> </p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna. / The aim of this essay is to analyse whether sfi (education in the Swedish language for immigrants)-bransch has been a successful social politic commitment from Linköpings municipality. With interviews as the prime material the essay handles relevant subjects for the student of sfi-bransch. At the same time as sfi-branch appears as a place for learning, it shows a number of paradoxes that seems to work in the opposite direction from the purpose of the education. Several interesting perspectives of sfi-bransch and the students situation, opens up with Pierre Bourdieus theory symbolic capital.

No description available.

Den 1 januari 2001 trädde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL även började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrån, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansågs väsentligt att ta upp i årsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjärde person i Sverige uppgett att de har lågt eller inget förtroende för att de insamlade medlen används på rätt sätt. ÅRL är en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sådant syfte blir inte lagen helt kompatibel. Detta ledde till att organisationen FRII upprättade föreskrifter och riktlinjer, för insamlingsorganisationer, som ett komplement till ÅRL. Vårt syfte blev att beskriva i vilken omfattning insamlingsorganisationer åskådliggör hur de insamlade medlen har använts, i sina årsredovisningar. Genom att jämföra årsredovisningar från olika år avsåg vi att identifiera om införandet av lagen 2001 kan ha gett upphov till skillnader eller likheter i hur årsredovisningarna är utformade när det gäller information om vart de insamlade medlen har gått. Vårt urval baserades på en sammanställning av FRII över de tio insamlingsorganisationer som samlat in mest pengar under 2007. Dessa blev senare nio då vi inte lyckades få tillgång till rätt material från den tionde organisationen. Vi valde att studera årsredovisningar från 1998 eller 1999 samt 2000 och 2007. Med stöd i våra valda teorier, agentteorin och institutionell teori, och det analysverktyg vi konstruerat kom vi fram till att insamlingsorganisationerna i stor omfattning i årsredovisningarna åskådliggör hur de insamlade medlen har använts och att det istället skulle kunna vara så att det är givaren som brister i att ta del av den befintliga informationen. Tydligt var att FRII:s mall med de styrande riktlinjerna har haft en stark påverkan på årsredovisningarnas utformanden och att likformigheten är större idag än tidigare. Däremot visade det sig inte att lagändringen har lett till att insamlingsorganisationerna specificerar, hur de insamlade medlen använts, i större uträckning. I vissa fall har de till och med blivit sämre.

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003. Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.       The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.

Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare. Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn. Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt med språklig medvetenhet. __________________________________________________________________________