I detta examensarbete presenteras en studie med syftet att undersöka lärares förhållningssätt till uttalsundervisning på SFI. En webbaserad enkätundersökning har frambringat kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att uttalsundervisningens roll i språkundervisningen varierar stort bland SFI-lärare. Slutsatsen är att trots tillgängliga metoder med stöd i aktuell forskning, formuleringar i styrdokument, konsekvenser för inlärarens språkutveckling och socialisering, uttalsundervisning bortprioriteras av vissa lärare. Endast en knapp majoritet av den uttalsundervisning som förekommer är systematisk utformad och avsaknad av generella inriktningar visar på en instabilitet rörande uttalsträning i SFI-utbildningen. Några lärare visar dock på specifika insikter om just prosodins och satsintonationens betydelse för uttalsutvecklingen; för de studerande innebär resultatet att av läraren medvetet utformad uttalsundervisning i utbildningen är slumpartad.

The aim of this paper is to analyze how syllabus plans for the course Swedish for immigrants have changed in the past 40 years. The paper focuses mainly on how different theories on learning in general and second language acquisition in particular have influenced the syllabus. Furthermore, the paper attempts to identify changes in how the teachers’ role is described in the documents. My results indicate that syllabus plans from the 70’s were influenced by behaviorism, progressivism and the sociocultural view on learning, while syllabus plans from the 90’s and 00’s show only influences from the two latter perspectives. As far as second language acquisition is concerned, my results point towards a shift from behaviorism and cognivitism towards interactionism. Another significant change that has been identified is that syllabus plans from the past two decades do not mention what the teacher’s role is, while the older syllabus plans include detailed instructions for what the teacher is expected to do.

No description available.

Idén till detta examensarbete väcktes när jag gjorde en praktikperiod på Falkenbergs introduktionsenhet för invandrare. Då kom jag också i kontakt med sfi (svenska för invandrare) för första gången och det är också den verksamheten som denna studie handlar om. Som syfte har jag valt att belysa det förhållningssätt som ligger till grund för undervisningen i sfi, samt se närmare på vilka problem och möjligheter som finns inom utbildningen. För att ta del av verksamheten intervjuade jag en grupp lärare som arbetar på sfi i Falkenberg. Det är utifrån deras synvinkel som jag sedan valt att titta närmare på hur arbetssituationen ser ut, hur undervisningen bedrivs idag samt vad lärarna tycker om de nya lagförslag som lagts fram och som är tänkt att förändra sfi-verksamheten till det bättre.Min studie inleds med en kortare sammanfattning av sfi och dess historia fram till idag och jag beskriver också de nya lagförslagen och grunden till dessa. Under arbetets gång fick jag insikt om att det råder brist på tidigare forskning i ämnet och att området är svårt att studera eftersom det påverkas av många olika faktorer.När jag tolkat mitt resultat har jag valt att använda mig av olika teoretiska utgångspunkter såsom social inlärning, stereotyper, attributioner, pygmalioneffekten och slutligen stigmatisering.Det som jag tycker utmärker sig mest i resultatet är att det råder ett stort glapp mellan de styrande beslutsfattarna och lärarna. Lärarna menar att de som tar besluten måste komma ut i verksamheten för att förstå vilka behov som finns och att man då lättare kan förstå de verkliga problemen. Lärarna önskar också mer resurser och trycker på betydelsen av att man ser till varje enskild elev för att kunna hjälpa den på bästa sätt. Av resultatet att döma kan man också se att lärarna tycker att delar av de nya förslagen kommer att missgynna elever som redan har det svårt med sina studier och att man inte ser problematiken i detta från regeringens håll. En slutsats jag drar från min studie är att lärarna inte upplever att de nya lagförslagen är grundade i den vardag de arbetar i.

I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk. Sist får man läsa en avslutande diskussion där ämnet problematiseras, metoderna jämförs, vilka didaktiska implikationer ämnet har samt förslag till vidare studier.

Med syftet att undersöka hur sfi lärare upplever det egna lärandet inom sitt yrke fann vi att deltagarna tyckte sig lära varje dag på sin arbetsplats. Lärarna upplevde att de tog till sig ny kunskap av olika slag på både ett personligt plan och i sin yrkesroll. Med kvalitativ metod och öppna intervjuer som datainsamlingsmetod fick vi ta del av lärarnas upplevelser från deras vardag i arbetet. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Säljö´s sociokulturella perspektiv på lärande. Det vi kom fram till var att dessa sfi lärare hade bra förutsättningar i form av närhet till kollegorna, tillåtande arbetsplatskultur och tid för att kunna lära sig ny kunskap och utvecklas.

Denna studie syftar att undersöka olika insatser för etablering som kan erbjudas nyanlända i samband med SFI-studier samt vilken roll studie- och yrkesvägledarna spelar i processen. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare verksamma vid SFI- verksamheter i en specifik kommun där yrkessvenska erbjuds att läsas i form av så kallade Sfx- utbildningar. Resultaten visar att svenskundervisning i kombination med en viss yrkesbakgrund verkar agera stimulerande för såväl genomströmningen i utbildningen såsom möjligheten till etablering inom relevant utbildning/arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledarna spelar en viktig roll i nätverkande med den relevanta bransch- och fackverksamheten vilket ger målgruppen möjlighet till lärande på arbetsplatser och mentorskap. För de SFI-elever som faller utanför ramen för Sfx-utbildning finns istället på vissa skolor yrkesförberedande SFI och möjligheter att själva skaffa etableringsfördelar genom bland annat mentorsprogram. I sitt uppdrag anser sig studie- och yrkesvägledarna arbeta mer som dörröppnare än grindvakter. Potentiella utvecklingsområden inför framtiden anser man vara en vidareutveckling av utbildningar med yrkessvenska inom ramen av de nya lagförändringar som möjliggör kombinationer av SFI och gymnasiekurser men framförallt lyfts samverkan med Arbetsförmedlingen som ett område som behöver utvecklas. I dagsläget pekar man även ut resursbrister i verksamheterna som ett hinder för att erbjuda aktiv vägledning till eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i ämnesundervisningen. Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt. Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska och konkreta strategier som ingår i begreppet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilken grammatisk språknivå elever uppnår på kurs B, C och D på SFI inom ramen för studieväg 2. Grammatisk språknivå beskrivs och analyseras med utgångspunkt i processbarhetsteorin och elevernas uppnådda PT-nivå i fri produktion jämförs med elevers grammatikbedömningar. Dessutom är frågeställningen om undervisningstid på SFI eller vistelsetid i Sverige kan förklara elevernas grammatiska nivå. Resultatet visar progression för elever genom SFI, enskilda elevers uppnådda PT-nivå och i jämförelse mellan fri skriftlig produktion och grammatikbedömning presterar knappt två tredjedelar av deltagarna likvärdigt oavsett uppgiftens utformning. En viss korrelation mellan undervisningstid och PT-nivå kan beläggas medan vistelsetid i Sverige inte visar något samband med elevernas grammatiska utvecklingsnivå.

Swedish for Immigrants (SFI) is a study program provided by Swedish municipalities to those who are resident in the country, above the age of 16 and in need to acquire basic skills in the Swedish language. Through this course, students are expected to develop their language knowledge to a level that allows them to participate actively in society as well as communicate freely at work or in other educational environments. The aim of this study is to analyse how teachers and students in two different SFI classrooms use their linguistic repertoires to make meaning in oral interaction with each other. Moreover, the study intends to investigate the study participants’ stance of the use of different languages at SFI. This has been done with translanguaging as the main theoretical framework. Translanguaging is an approach to multilingualism which takes into consideration multilingual individuals’ lived experiences and language practices as ways for them to make meaning. Through this approach, every language that is represented in the classroom and other semiotic resources are valued as a part of a multilingual person’s linguistic repertoire and can therefore be used in interaction. Because translanguaging has been mainly used in research about primary school and in contexts where English is the target language, this thesis wanted to further explore how translanguaging is used as a pedagogical approach in a Swedish as a second language course where the students are adults. Designed as a qualitative research, the study has employed classroom observations and semi- structured interviews as the research methods. First, classroom observations were conducted in the two studied classrooms and were documented by means of field notes and audio recordings. After an initial analysis of all the data collected through the observations, the study participants were interviewed about their stance on the use of multiple languages as a mean of instruction and about their recollections of some critical moments using the stimulated recall technique. The study results showed that the teacher in one classroom only used Swedish as the language of instruction, while the teachers in the second classroom drew upon both their and their students’ linguistic repertoires in their teaching. The interview with one of these teachers showed a positive stance towards the use of the different resources from both teachers’ and students’ linguistic repertoires. Students in both classrooms were observed using different languages, such as Swedish, English and their mother tongues, as well as body language and other resources as a way to make meaning in interaction with others and solve tasks. Interviews with students showed though different attitudes towards the use of different languages in SFI-instruction: while some students see positive sides in the possibility of using their other languages during classes, other students expressed an opposition to this practice and a preference for the use of Swedish only.