A sequence of actions in the world have influenced the information science, one of these actions is the lateral movement in how companies use their IT-systems. IT-systems today, in comparison to before, are used by companies to improve their relationship with their customers. Every year a big amount of money is spent on developing and improving IT-systems. That is why it is important to develop and create IT-systems that are clear, and which encourage, enable and simplify a user’s action. There are criteria to use in actability and “eTjänstetydlighet”. I have in this thesis used acknowledged criteria for actability and “eTjänstetydlighet” to analyze two IT-systems that are equal to each other. This is to show how companies can develop and adjust their IT-system so that they will match today’s point of view. I have also in this thesis chosen to evaluate the usage of criteria for “eTjänstetydlighet” and that is because no one has done that before. The result of this thesis gave Monster and Proffice measures for how to develop their IT-systems. The result of this thesis also gave indications of fuzziness when using criteria for “eTjänstetydlighet”, however, I was able to use the criteria the way they were supposed to be used to fulfill their purpose.

This report describes work on the thesis “IT systems and organizational development”. The work is carried out on Stocksbro Energi AB, during spring 2009. The company wanted better flow in their production but also review if the inventory management function located in Visma SPCS Administration 2000, could be used in the organization. Under the first part of this report the system were tested to ensure if the system would work together with the organization. After testing the desired features they were evaluated along with two of the users to the system at the company. The wanted functions could not be obtained whenthe Admin 2000 is an economic system and are not made for the producing companies. Thereafter the theoretical possibility was examined of introducing a more advanced system to get the desired functionality to work together with the organization. To introduce a more advanced system will require major changes of the organization, before, during and after the introduction. It is therefore important how the management implements a possibility of a new system. It’s important to make the staff join in this implementation but also get as much as possible out of the system.To conclude the thesis a goal and problem analysis but also a solution proposal was made with the help of the FA/SIMM method. Also some suggestions are mentioned how the company could proceed in the implementation of the proposals for a solution.

I detta examensarbete så studerades bolaget Koppartaxis verksamhet utifrån ett förändrings analytiskt perspektiv. Man studerar noga hur verksamheten påverkas efter att ett IT-stöd i form av en kommunikations applikation implementeras. Under studiens gång så observerades de rådande bristerna som fanns inom verksamheten i form av underlag från intervjuer som genomfördes. Analysmodellen FA-SIMM samt intervjuer med de anställda tillämpades, detta exponerade ett utslag som tyder på att det finns en rad olika brister inom verksamheten som behöver åtgärdas, såsom otydlig kommunikation mellan de anställda, bristfälliga arbetsförhållanden, som komplicerar rutinerna kring passbyte, frånvaroanmälan, etc. Resultatet som erhållits visar att de anställda uttrycker en oro över den rådande situationen. Implementering av det nya IT-system föll väl ut med att fånga upp de verksamhetsproblem som noterades i förändringsanalysen. Med det nya system löste man den onödiga tidsåtgången och irritationsmoment som det innebär att ha det gamla systemet samt att alla kan ta del en uppdatera information gällande passbyte, lediga pass och sjukfrånvaro. Implementeringen har givit ett gott resultat och haft en avsevärd påverkan inom bolaget. / In this thesis, the company studied Koppartaxis operations from a change's analytical perspec-tive where it carefully studied how the business is affected after an IT support in the form of a communication application is implemented. During study, the current shortcomings that existed within the business were observed in the form of evidence from interviews conducted. The FA-SIMM analysis model was applied as well as interviews with employees and this exposed a ruling that suggests that there are a number of different shortcomings in the business that need to be addressed, such as; unclear communication between employees, poor working conditions that complicate the routines around passport change, absence notification, etc. The results ob-tained show that the employees express concern about the current situation and that the appli-cation implemented has produced a good result and had a significant impact within the com-pany.

Kravinsamling görs inför ett systemutvecklingsprojekt för att identifiera användarnas behov och önskade effekter med systemet. Ett problem för många system är att valet av teknik påverkas allt för mycket av vilka tekniker som finns i företaget och är i många fall förutbestämt, istället för att baseras på behov och krav som ställs på systemet. Effektkartläggning är en metod som kan användas för kravinsamling, men metoden har inte fokus på tekniska funktioner. Eftersom tekniken ofta är förutbestämd måste den beaktas redan under kravinsamlingen. Frågan är därför hur man kan använda effektkartläggning för att den ändå ska vara ett stöd vid val av teknik. Syftet med det här examensarbetet har varit att utvärdera metoden effektkartläggning genom en metodanalys enligt metoden MA/SIMM, för att ta fram ett förslag på hur metoden bör användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar tagits fram:  Hur bör metoden effektkartläggning användas för att vara ett stöd vid val av teknik för applikationstyp och cms för ett mobilt intranät?  Vilka faktorer bör beaktas vid val av teknik för applikationstyp och cms för att nå önskad effekt vid utveckling av ett mobilt intranät? För att identifiera faktorerna har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet av vilka faktorer som bör beaktas vid val av teknik är en lista på 13 faktorer som grovt kan delas in i faktorer för applikationstyp och cms. Metoden effektkartläggning har analyserats utifrån ett teoretiskt och ett situationellt perspektiv. Resultatet av metodanalysen visar att systemutvecklare bör involveras tidigare i processen, metoder som säkerställer att outtalade krav dokumenteras bör användas samt tre förändringar i effektkartans notation behövs för att effektkartläggning ska vara ett stöd vid val av teknik. / Requirements gathering is done before system development to identify the needs and desired effects with the system. A problem for many systems is that the choice of technology is influenced too much by the techniques available in the company and in many cases is predetermined, instead of being based on the needs and demands of the system. Impact mapping is a method that can be used for requirements gathering, but the method does not focus on technical features. Since technology often is predetermined, it must be taken into consideration during requirements gathering. The question is therefore how to use impact mapping as a support in the choice of technology. The purpose of this study has been to evaluate the method impact mapping using the method MA/SIMM, to develop a suggestion on how the method should be used as a support in selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet. The study is based on two research questions:  How should impact mapping be used as a support in selecting the technology for application type and CMS for a mobile intranet?  What factors should be considered when selecting the technology of application type and CMS to achieve the desired effects in the development of a mobile intranet? Literature studies and interviews have been conducted to identify factors. The result of which factors that should be considered when selecting the technology is a list of 13 factors that, roughly, can be divided into factors for application type and factors for CMS. The method impact mapping has been analyzed from a theoretical and a situational perspective. The result of the method analysis shows that developers should be involved earlier in the process, methods to ensure that unspoken requirements are documented should be used and three changes in the notation for the impact map is needed for impact mapping to be a support for the choice of technique.

Syftet med min undersökning är att utvärdera tillämpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlätta breda och välförankrade beslutsunderlag för förändringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvärdering har jag använt en fallstudie av grundutbildningen för informatikämnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet från fallstudien. Däremot beskriver jag relativt utförligt hur det varit att arbeta praktiskt med FA/SIMM. Min upplevelse av arbetet har analyserats utifrån särskilda utvärderingskriterier som tagits fram under arbetets gång. Resultatet av utvärderingen visar att tillämpbarheten totalt sett har stora brister för att FA/SIMM år 2003 ska kunna betraktas som praktisk att använda. Det gäller främst överskådligheten av metoden totalt. Det är inte genomskinligt vad FA/SIMM består av för delar och framför allt finns det inte någon lättillgänglig sammanställd beskrivning av alla ingående moment. Det saknas beskrivning av arbetssätt och analysstöd för vissa moment. Det finns inte heller några direkta praktiska hjälpmedel. Jag saknar också ett djupare beskrivande analysstöd som överensstämmer med metodförfattarnas perspektiv. Däremot finns det en flexibilitet att vid en verksamhetsdiagnos kunna välja vilka moment man vill använda beroende på syftet med diagnosen. Trots ovanstående negativa kritik gick det att få fram en, i mitt tycke, relativt utförlig bild av verksamheten med en omfattande och bra översikt av bl a dess komplexitet.

<p>Syftet med min undersökning är att utvärdera tillämpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlätta breda och välförankrade beslutsunderlag för förändringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvärdering har jag använt en fallstudie av grundutbildningen för informatikämnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet från fallstudien. Däremot beskriver jag relativt utförligt hur det varit att arbeta praktiskt med FA/SIMM. Min upplevelse av arbetet har analyserats utifrån särskilda utvärderingskriterier som tagits fram under arbetets gång. </p><p>Resultatet av utvärderingen visar att tillämpbarheten totalt sett har stora brister för att FA/SIMM år 2003 ska kunna betraktas som praktisk att använda. Det gäller främst överskådligheten av metoden totalt. Det är inte genomskinligt vad FA/SIMM består av för delar och framför allt finns det inte någon lättillgänglig sammanställd beskrivning av alla ingående moment. Det saknas beskrivning av arbetssätt och analysstöd för vissa moment. Det finns inte heller några direkta praktiska hjälpmedel. Jag saknar också ett djupare beskrivande analysstöd som överensstämmer med metodförfattarnas perspektiv. Däremot finns det en flexibilitet att vid en verksamhetsdiagnos kunna välja vilka moment man vill använda beroende på syftet med diagnosen. </p><p>Trots ovanstående negativa kritik gick det att få fram en, i mitt tycke, relativt utförlig bild av verksamheten med en omfattande och bra översikt av bl a dess komplexitet.</p>

<p>Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.</p><p>Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.</p><p>XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.</p><p>Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas. Vi har genomfört tvåfallstudier. Vi var nyfikna på att förstå hur företagen löser problematiken att XP inte har en väl beskriven arbetsföljd. Vårt syfte med denna uppsats har varit att genomföra en metodvärdering av XP för att visa hur XP kan användas och vilka styrkor och svagheter som finns i XP. Genom detta vill vi försöka ge råd tillföretag och organisationer som funderar på att införa XP som systemutvecklingsmetod. Analysarbetet har vi genomfört med hjälp av Multi-grounded theory. Metodvärderingen har vi gjort enligt MA/SIMM.</p><p>Vi har i vår undersökning bland annat kommit fram till att bägge företagen som vi undersökt lyckas få till fungerande metoder med hjälp av XP. Vidare har vi funnit att XP innehåller styrkor som gör att projektgruppen utvecklar system med rätt sorts funktionalitet och system med kodrelaterat få fel,samtidigt som kunden får snabb kundnytta och projektgruppenen kompetensspridning. Vi har också kommit fram till att XP innefattar svagheter som leder till att XP upplevs kaotiskt. Vi tycker bland annat att XP kräver att flertalet av projektdeltagarna är erfarna utvecklare.</p>

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet. Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt. XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod. Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas. Vi har genomfört tvåfallstudier. Vi var nyfikna på att förstå hur företagen löser problematiken att XP inte har en väl beskriven arbetsföljd. Vårt syfte med denna uppsats har varit att genomföra en metodvärdering av XP för att visa hur XP kan användas och vilka styrkor och svagheter som finns i XP. Genom detta vill vi försöka ge råd tillföretag och organisationer som funderar på att införa XP som systemutvecklingsmetod. Analysarbetet har vi genomfört med hjälp av Multi-grounded theory. Metodvärderingen har vi gjort enligt MA/SIMM. Vi har i vår undersökning bland annat kommit fram till att bägge företagen som vi undersökt lyckas få till fungerande metoder med hjälp av XP. Vidare har vi funnit att XP innehåller styrkor som gör att projektgruppen utvecklar system med rätt sorts funktionalitet och system med kodrelaterat få fel,samtidigt som kunden får snabb kundnytta och projektgruppenen kompetensspridning. Vi har också kommit fram till att XP innefattar svagheter som leder till att XP upplevs kaotiskt. Vi tycker bland annat att XP kräver att flertalet av projektdeltagarna är erfarna utvecklare.

<p>To support the difficult process of SOA adoption, SOA maturity models are published.</p><p>In this thesis a literature analysis introduces the area of SOA maturity models and highlights benefits and criticism.</p><p>As a result, the combined SOA maturity model (CSOAMM), a model to facilitate the interpretation and comparison of SOA maturity models, is proposed.</p><p>CSOAMM is a model with 10 levels that describes SOA maturity by combining level characteristics of two recently published maturity models: SIMM and SOAMM.</p><p>CSOAMM was created by a comparative analysis in combination with a relational content analysis.</p><p>The model can be used for collaboration between companies and points out that a common understanding of SOA adoption exists.</p>

Submitted by João Arthur Martins (joao.arthur@ufpe.br) on 2015-03-12T18:49:53Z No. of bitstreams: 2 Tese Francisco Petronio.pdf: 8829429 bytes, checksum: 988a7efc32f12a3d4eb11a2c6d68afbf (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-12T18:49:53Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Tese Francisco Petronio.pdf: 8829429 bytes, checksum: 988a7efc32f12a3d4eb11a2c6d68afbf (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013-09-27 / CAPES / No âmbito da aprendizagem online, a teoria sócio-construtivista, que vê a Educação como uma prática social, contextual e ativa, obtém o apoio dos ambientes colaborativos virtuais de aprendizagem (ACVA) na mediação das discussões síncronas e assíncronas que contribuem com o estabelecimento da presença social discente. A presença docente compreende as competências do professor no gerenciamento, coordenação e monitoramento da dinâmica social e cognitiva dos aprendizes. Para alcançar um grau satisfatório de presença docente, o professor precisa organizar as suas ações pedagógicas, acompanhando e mediando as interações no ACVA, de modo a promover a colaboração e o suporte necessário para que sejam alcançados os objetivos de aprendizagem. Acompanhar as interações sociais em ACVAs com uma quantidade cada vez maior de ferramentas colaborativas, que muitas vezes estende os limites do ACVA, oferecendo o suporte adequado e em tempo real aos aprendizes é um dos desafios mais intensos e exaustivos que os professores online enfrentam. O objetivo geral deste trabalho é investigar como uma abordagem de monitoramento abrangente das interações sociais dos aprendizes em ACVA, chamada Amadeus- SIMM, pode impactar positivamente na percepção e mediação docente de forma a promover uma melhoria do comportamento social online dos aprendizes. As hipóteses da pesquisa foram testadas através de métodos de análise qualitativa e quantitativa sobre os dados coletados a partir da realização de dois experimentos. Através da análise qualitativa verificou-se um aumento da percepção docente dos comportamentos sociais dos aprendizes quando apoiado pelo Amadeus-SIMM e utilizando análises quantitativas para verificar diferenças significativas nos dados coletados em dois momentos planejados do experimento, verificou-se um aumento da coesão social do grupo, bem como um aumento do engajamento social, do grau de visibilidade, do grau de intermediação da informação e do grau do prestígio social, além da verificação de um aumento na percepção da presença social dos aprendizes a partir das intervenções do professor quando apoiado pelo Amadeus-SIMM. Este tese buscou contribuir à area de aprendizagem colaborativa suportada por tecnologias oferecendo um suporte à presença docente frente ao grande volume de interações sociais nas diferentes ferramentas internas e externas ao ACVA, de forma a possibilitar ao professor uma postura mais ativa na mediação do processo de aprendizagem online.