Not available / text

Thesis (M.A.)--Montana State University--Bozeman, 2007. / Typescript. Chairperson, Graduate Committee: Linda Karell. Includes bibliographical references (leaves 90-94).

No description available.

Neural networks have become increasingly adopted in society over the last few years. As neural networks consume a lot of energy to train, reducing the energy consumption of these networks is desirable from an environmental perspective. Spiking neural network is a type of neural network inspired by the human brain which is significantly more energy efficient than traditional neural networks. However, there is little research about how the hyper parameters of these networks affect the relationship between accuracy and energy. The aim of this report is therefore to analyse this relationship. To do this, we measure the energy usage of training several different spiking network models. The results of this study shows that the choice of hyper-parameters in a neural network does affect the efficiency of the network. While correlation between any individual factors and energy consumption is inconclusive, this work could be used as a springboard for further research in this area. / Under de senaste åren har neuronnät blivit allt vanligare i samhället. Eftersom neuronnät förbrukar mycket energi för att träna dem är det önskvärt ur miljösynpunkt att minska energiförbrukningen för dessa nätverk. Spikande neuronnät är en typ av neuronnät inspirerade av den mänskliga hjärnan som är betydligt mer energieffektivt än traditionella neuronnät. Det finns dock lite forskning om hur hyperparametrarna i dessa nätverk påverkar sambandet mellan noggrannhet och energi. Syftet med denna rapport är därför att analysera detta samband. För att göra detta mäter vi energiförbrukningen vid träning av flera olika modeller av spikande neuronnät-modeller. Resultaten av denna studie visar att valet av hyperparametrar i ett neuronnät påverkar nätverkets effektivitet. Även om korrelationen mellan enskilda faktorer och energiförbrukning inte är entydig kan detta arbete användas som en startpunkt för ytterligare forskning inom detta område.

This study builds on the Uses and Gratifications body of knowledge as applies to motivations surrounding television use, specifically the cult television program Buffy the Vampire Slayer. Through the distribution of online survey it was found that respondents who read and/or wrote fanfiction were more likely to engage in the variable of parasocail relationships. One hypothesis was disregarded due to the invalidity of the variable. Through two research questions it was found that the variable of affinity was indicative of a viewer's involvement with the show. The second research question found only two marginally significant variables, personal identity and realism, with regard to the number of years one had been a fan of the show. Age was found to be significant in all the variables and was accounted for. / Department of Journalism

Nearly everyone I know has a relationship with something in popular culture, whether it is Buffy the Vampire Slayer, amassing The Astonishing X-Men comics, or collecting every version of every Star Wars movie. Relationships and pop culture: couldn’t that make an autoethnography? This is a short version of my relationship with a band, Daniel Amos. I am not in Daniel Amos. I don’t know the members of the band (although I am Facebook friends with them now). I first heard them in 1982 serendipitously. Or maybe it was destiny. Either way, they opened my eyes to the wonders, doubts, and excesses of my life, critiqued my faith, and brought me joy. I feel like I know them, and they me. Thirty-one years after first hearing them, I realize our relationship is one of the longest I have had. We grew up and are growing older together.

It is widely accepted that gender is actively performed and a part of identity rather than biology, and that this is where gender differences in language stem from. Researchers have attempted to define what constitutes men and women’s language, and this paper uses some of these definitions to analyse the speech of the main character in the first season of the television show Buffy the vampire slayer. This research project investigates Buffy’s use of feminine language as well as whether her language changes when her performance is otherwise more masculine in the role of the slayer. This is done by comparing conversations between Buffy and her friends with conversations between Buffy and her enemies. The results show that Buffy uses some feminine linguistic features but that her speech is not distinctly feminine in general. Her language also does not change significantly when performing the role of the slayer.

No description available.

With the 2012 releases of The Cabin in the Woods and The Avengers, writer/director Joss Whedon moved beyond his cult status and into the mainstream. His cult television work, however, remains admired in both the popular imagination and in the academic world of popular culture studies. This year’s CSCA13 corresponds with the ten-year anniversary of the cancellation of Whedon’s first successful cult television show, Buffy the Vampire Slayer. Whedon’s other work, including Firefly, Dr. Horrible’s Sing-Along-Blog, Dollhouse, Angel, etc., are not only cult fan favorites, but favorites in popular culture academia. The participants on this panel will explore various aspects of Whedon and the Whedonverse, including: Whedon’s rhetorical framing regarding his transformation from cult director to mainstream phenom; his genre-bending frameworks across his various projects; his examination of gender roles; exploring and exploding Whedon’s use of mythology; and how Whedon’s characters manage to out-organize formal organizations.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera hur genus är konstruerat i fyra relationer i TV-serierna Buffy och vampyrerna och Angel. Målet är att ta reda på om karaktärerna har en traditionell, delad eller omvänd genuskonstruktion. Uppsatsen kommer att undersöka både hur maskulinitet och femininitet är konstruerat textuellt och hur relationerna uppfattas av en grupp fans. Studien kommer att redogöra för skillnader och likheter mellan de fyra paren. Paren som ingår i analysen är Buffy & Angel, Willow & Tara, Buffy & Spike liksom Angel & Cordy.</p><p>Studien är baserad på feministiska teorier av Liesbet Van Zoonen, Judith Butler och Lena Gemzöe. Men kommer också att inkludera en tillbakablick på hur genus representerades på TV under 1970 och 1980-talet som är presenterat av Barrie Gunter och hur uppfattningen av genus har ändrats sen dess. Några specifika teman som kommer att analyseras i uppsatsen är tv våld, sexualitet och egenskaper som anses mer manliga eller kvinnliga. Göran Erikssons teorier om receptionsstudier spelar också en viktig roll i detta kapitel. Teorikapitlet innehåller dock även några teorier om fankultur av John Fiske, Henry Jenkins, Lawrence Grossberg, John B. Thompson och Joli Jenson.</p><p>Metoden som används i uppsatsen är att göra en receptionsstudie med två lika stora delar. Den första delen är en semiotisk text analys baserad på teorier om TV koder av John Fiske. De valda koderna är utseende, kamera, handlingar och ljud och dialog. Urvalet för den semiotiska text analysen var totalt 35 scener från elva avsnitt av serierna. Den andra delen utgjordes av en kvalitativ intervjustudie med 16 fans av serierna och är baserad på metoder av Thomas R Lindlof och Larsåke Larsson. Metodkapitlet tar också hänsyn till några metodproblem och etiska frågor som uppstår när man intervjuar människor för en studie.</p><p>Uppsatsens semiotiska analys visade att TV koderna ger Buffy & Angel och Cordy & Angel en traditionell genus konstruktion där hon är kvinna och han är man. Även fast karaktärerna också har vissa drag som normalt tillskrivs det andra könet. Karaktären Buffy i synnerlighet har en delad genuskonstruktion, då hennes manliga sida kommer ut i hennes relation med Spike. Buffy & Spike och Willow & Tara har en delad genuskonstruktion där Willow och Buffy har flest manliga drag. Koderna av utseende och kamera reproducerar patriarkat mest medan koder som ljud, dialog, händelser och narrativ ger en mer komplex delad genuskonstruktion. Intervjustudien visade att de flesta fansen delade min tolkning av karaktärernas genuskonstruktion, men att de mediala texterna är öppna för motsatta och förhandlade tolkningar med. Det fanns vissa skillnader från mina tolkningar då fansen tillskrev Spike högre nivåer av kvinnlighet och Willow mer maskulinitet än jag gjort. Deras uppfattning av de specifika paren varierar också mycket beroende på deras egna åsikter och värderingar och alla fansen gör en tolkning som de föredrar.</p><p>Mina resultat ger stöd till tidigare forskning om genus på Buffy av Arwin Spicer, Susan A. Owens och Frances Early. De ger också stöd till tidigare forskning om fankultur och jag tycker att teorierna av John Fiske och Liesbet Van Zoonen i synnerlighet har varit användbara under uppsatsskrivandet. Trots att karaktären Buffy är mer kvinnlig än man först hade kunnat tro och att vissa fördomar lever kvar sedan 1970-talet så har Buffy hjälpt till att utveckla tv-landskapet. Intervjupersonerna i den här uppsatsen accepterar homosexualitet på TV. Serien visar även att det är okej för kvinnor att slås tillbaks och skickar ut ett feministiskt meddelande i det avseendet att intervjupersonerna anser att kvinnlig frigörelse är en bra sak och att Buffy är en förebild. För fortsatta studier vore det intressant att ta reda på hur feministiska nyare TV-serier är och vilken effekt serier som Buffy haft på den generationen som växte upp medan de tittade på den.</p>