I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i. Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top. Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna. Vad gäller SPE-bolaget så motverkar inte det möjligheten för negativ regelkonkurrens mellan medlemsstaterna ur ett arbetstagarskyddsperspektiv utan snarare öppnar upp för mer negativ regelkonkurrens. En möjlighet till god regelkonkurrens bland medlemsstaterna utan att konsekvenserna av att ett race to the bottom skulle uppstå är att den europeiske lagstiftaren utfärdar en gemensam arbetstagarskyddslagstiftning vilket alla medlemsstater måste följa. En sådan lagstiftning skulle reglera alla väsentliga arbetsrättsområden som skulle kunna förbises om en negativ regelkonkurrens skulle utvecklas mellan medlemsstaterna. Därefter skulle det råda en fri regelkonkurrens. En sådan lösning skulle ta de bra delarna ur regelkonkurrens samtidigt som de negativa delarna förhindrades.

This project was aimed to study the degradation of polystyrene-butadiene-styrene block copolymer (SBS). SBS is used to modify bitumen, the binder in asphalt. From earlier studies it is known that SBS degrades in bitumen, but the degradation products have not been identified. To be able to determine the long term effects of SBS in the environment, degradation products need to be identified. Polystyrene forms rigid blocks with polybutadiene as a rubbery matrix between the ridgid blocks. When blended in bitumen, the polystyrene blocks are crosslinked to form a three dimensional network. SBS is an elastomer and has the ability to regain its shape after being a subject of mechanical force. According to the pre references the polymers had to be degraded in similar ways as they would in bitumen. Since bitumen is a very complex matrix with high boiling point and viscosity, there would be difficulties separating polymers from the bitumen. We made an assumption that it would be plausible for the degradation products formed in bitumen to form even with no bitumen present. Four different SBS polymers were used. One of the polymers was branched. Another had a high content of 1-2 polybutadiene. The third was a diblock copolymer (SB) with low styrene content compared to the others. The last was a linear SBS. The polymers were degraded in pieces of apparatus used for study ageing characteristics of bitumen as well as they were aged by refluxing in hexane. The degradation products were extracted by Solid Phase Extraction (SPE) and identified by GC-MS. Due to instrumental limits there were not many degradation products identified. The main products detected included saturated hydrocarbons in the range of 16-31 carbon atoms as well as squalene. / I det här projektet studerades nedbrytning av styren-butadien-styren block kopolymerer (SBS). SBS används för att modifiera bitumen vars användningsområde är som bindemedel i asfalt. Tidigare studier har visat att SBS bryts ned i bitumen, men nedbrytningsprodukterna har inte identfierats. För att kunna avgöra vad SBS har för långsiktiga effekter på miljön måste nedbrytnignsprodukterna identifieras. I SBS bildar polystyren styva block medan polybutadien fungerar som flexibla bryggor mellan polystyrenblocken. När SBS blandas med bitumen korslänkas polystyrenblocken så att ett tredimensionellt nätverk bildas. Eftersom SBS är en elastomer har den förmågan att återfå sin ursprungliga form efter att ha blivit utsatt för mekanisk stress. Enligt de givna förutsättningarna för studien skulle polymererna brytas ned på samma sätt som om de skulle ha varit lösta i bitumen. Eftersom bitumen är en komplex matris med hög kokpunkt och viskositet skulle det varit svårt att separera polymererna och deras nedbrytningsprodukter från bitumenet. Vi gjorde ett antagande om att det förmodligen bildas samma nedbrytningsprodukter som om bitumen varit närvarande även om nedbrytningen sker utan bitumen närvarande. Fyra olika SBS polymerer användes. En av polymererna var grenad. En annan hade en stor andel 1,2-polybutadien. Den tredje var en diblock kopolymer (SB) med lågt styren innehåll jämfört med de andra. Den sista polymeren var linjär. Polymererna åldrades i apparatur framtagen för att studera åldring av bitumen. Polymererna åldrades även genom att återloppskokas i hexan. Nedbrytningsprodukterna extraherades via fastfasextraktion (SPE) och identifierades med GC-MS. Genom instrumentella begränsningar kunde bara ett fåtal nedbrytningsprodukter identifieras. Bland de produkter som identifierades fanns alkaner och alkener med mellan 16 och 31 kolatomer, men även skvalen identifierades som nedbrytningsprodukt. Lågmolekylära ämnen kan ha ventilerats bort för att vi inte hade tillgång till apparatur för adsorbtion av flyktiga ämnen för injektion i GC-MS.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sänkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte är att titta närmare på dessa utredningar och förslag för att se vad det kan få för konsekvenser för aktieägare, borgenärer och bolagsrätten i Sverige. I Dir. 2007:132 Ett enklare aktiebolag ges utredaren i uppgift att utreda om det i Sverige finns behov av en företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre företag. Den som idag vill driva verksamhet utan personligt betalningsansvar är hänvisad att starta ett aktiebolag. Reglerna för aktiebolag är omfattande och kan ses som krångliga och saknar ofta betydelse om aktiebolaget endast har en aktieägare. Utredaren ska även undersöka om det går att förenkla de redan befintliga reglerna i ABL och ABF. I utredningen om ett sänkt aktiekapital gavs två alternativ av utredaren. Det alternativ som förordades var att gränsen för minsta tillåtna aktiekapital sänks till 50 000 SEK för privata aktiebolag. I det alternativa förslaget ges möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet, eventuellt i kombination med en sänkning av minsta tillåtna aktiekapital till 50 000 SEK. Efter det att utredningen blev klar har Justitiedepartementet lagt fram ytterligare ett förslag som innebär en sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK. Anledningen till förslaget var att det kommit ett förslag om ett SPE-bolag, som föreslogs ha ett minsta aktiekapital på 1 EUR. SPE-bolaget föreslås vara en företagsform som kan bildas i medlemsstaterna utan krav på gränsöverskridande verksamhet. Syftet med SPE-bolaget är att minska de administrativa - och ekonomiska hinder som kan uppstå vid gränsöverskridande verksamhet på grund av att reglerna skiljer sig åt mellan medlemsländerna. De slutsatser som presenteras är att en ny företagsform troligen skulle kunna anpassas bättre än den nuvarande lagstiftningen till de små företagens önskemål och behov. Däremot har frågan om en speciell företagsform diskuterats tidigare, utan något genomslag och SPE-bolaget kan tillkomma som ytterligare ett alternativ för den som vill bedriva näringsverksamhet utan personligt betalningsansvar. Därför ligger det närmare till hands att förenkla de associationsrättsliga reglerna för de mindre företagen. Vad gäller en sänkning av aktiekapitalet till 50 000 SEK förutspås det inte få några större konsekvenser för företagets borgenärer då de i större utsträckning tar hänsyn till andra faktorer såsom återbetalningsförmågan. Däremot skulle aktiebolagsformen bli mer tillgänglig för de företag som inte har så stort kapitalbehov. Successiv inbetalning gör aktiebolagsformen än mer tillgänglig, men försvårar regelverket och medför ökade administrativa kostnader. En sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK skulle troligen medföra att personliga säkerheter krävs vid kreditgivning, vilket skulle urholka principen om det begränsade personliga ansvaret. Aktiekapitalets funktion som seriositetsspärr skulle dessutom försvinna helt.

Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv. Målgruppen är revisionsintresserade samt de som är intresserade av ekonomisk historia. De data som har använts i arbetet är sekundärdata som blev åtkomlig genom databaser och relevanta sökord. Enron använde sig av enheter som de skapat för speciella ändamål (SPE-enheter) för att kringgå gällande regler samt för att dölja förluster. Detta skedde bland annat i fallet med Talon, då de kringgick reglerna gällande redovisning av förluster genom att ta upp nya inkomster och på så sätt upprätthålla det egna aktievärdet. Tillgångarna i de SPE-enheter Enron skapade bestod till största del av aktier i Enron vilket gjorde enheterna beroende av att Enrons aktievärde upprätthölls. Enligt de regler som var aktuella innan konkursen skulle SPE-enheter konsolideras med grundarens balans- och resultaträkning då vissa kriterier inte uppfylldes. Detta var en regel som Enron konsekvent bröt mot genom att fortlöpande bilda nya enheter för att bibehålla det egna aktievärdet samt för att dölja att kraven kring konsolidering inte uppnåddes. Mark-to-market var en process som Enron utnyttjade frekvent när det gällde värdering av långtidskontrakt inom energihandeln. Processen går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster. Enron var emellertid alltför optimistiska i sina uppskattningar vilket ledde till att vinsterna som redovisats var betydligt högre än de verkliga. För att dölja detta använde sig företaget av vinstförvaltning, vilket innebär att de flyttade inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren. Något som blev till ett stort problem då avtalet med videojätten Blockbuster avbröts utan att några vinster verkligen inkommit. Enrons redovisningsbrott är till största delen fria tolkningar av reglerna eller det faktum att de lyckats kringgå dem helt. Enbart i fallen med SPE-enheterna kan brott påvisas. / The Enron scandal was the biggest scandal that had existed (at the time it occurred) and it chocked the entire business world. The crimes that Enron’s management were charged with were many and of different species. Previous investigations concentrate on leadership and organization. To give a different visual angle, this essay focuses on the accounting issues and some of the mistakes that the management in Enron made. Furthermore, the events in the case of Enron are seen from an auditor’s perspective. Our goal is to reach audit and other economic history interested parties. The data that were used is secondary data that became available through carefully selected search words. Enron used entities created for special purposes (SPE-entities) to avoid rules and to hide losses. This happened in the case with Talon, when Enron circumvent the rules regarding the ways in which losses presents in the financial statement, by showing incomes to maintain the value of the stocks. The assets in the SPE-entities were mainly stocks in Enron, which meant that the entities depended on Enron’s stock value to maintain an acceptable level. According to the rules before the bankruptcy, the entities balance- and result sheets did not need to be consolidated with the founders if certain criteria were met. This was a rule that Enron consistently broke by continuously create new entities and Enron could in that way retain their stock value and hide from the consolidating requirements. Mark-to-market is a process that was frequently used by Enron when they were to appreciate the values from long-term contracts within the energy business. According to the process the company estimate market values to present future incomes. However, Enron were to optimistic when they calculated, which meant that the profit estimated were higher than in reality. To cover the truth Enron used profit administration, which means that they shifted the profits to present a better profit level over the years. This became a big problem in the case with Blockbuster Video, a case that was interrupted before any profits were made. The crimes that were made by Enron’s management are to a large part their own interpretation of the accounting rules or the fact that they entirely manage to avoid the rules. Crimes can be pointed out only in the case with the SPE-entities.

A solid-phase extraction (SPE) method was developed for the determination of organochlorine pesticides, namely aldrin, alpha-BHC, beta-BHC, delta-BHC, dieldrin, endosulfan I, endosulfan II, endosulfan sulfate, endrin, endrin aldehyde, lindane, heptachlor, heptachlor epoxide, 4,4’-DDD, 4,4’-DDE and 4,4’- DDT in water. The effect of extraction conditions, such as the addition of sodium chloride and methanol to the sample prior to loading was studied. The sample was concentrated by a plain polystyrene-divinylbenzene resin, and the extract was eluted by ethyl acetate. Qualification and quantification of the target pesticides were performedby gas chromatography/ mass spectrometry (GC/MS) in the full-scan and selected ion-monitoring mode, respectively, and for better detection of pesticides in field samples the mass spectrometer was altered from electron ionization (EI) to chemical ionization mode (CI). The repeatability of the method for MilliQ-water fortified with pesticides at a level of 0.1 to 0.6 µg/l ranged from 8 to 18%, and the obtained recoveries ranged from 67 to 135%. The method was evaluated for the determination of organochlorine pesticides in fourteen surface- and groundwater samples taken from locations along King Talal Dam, King Abdullah Canal and Zarqa River in the Jordan Valley. The limit of detection of the pesticides residues in 500-ml field water samples ranged from 0.0009 to 15.7 ng/l. The obtained results confirmed the presence of trace amounts of some organochlorine pesticides in the analyzed samples, i.e. lindane and endosulfan compounds.

The aim of this study was to develop methods for sample preparation for 8-OHdG in blood plasma samples with different solid phase extraction techniques using HPLC with an elec- trochemical detector. The solid phase extraction cartridges used were Chromabond® C18, Oasis® MAX, and three types of SupelMIPTM cartridges for chloramphenicol, riboflavin, and nitroimidazoles. The SupelMIPTM cartridges are based on molecularly imprinted polymers- technique. The separation of 8-OHdG in samples extracted from blood plasma was carried out with a Thermo Quest Hypersil Division ODS column (250 mm × 4 mm, 3μm I.D.) and methanol:buffer (10:90, v/v) as mobile phase. Recovery and selectivity was studied for the different solid phase extraction methods. The highest recovery was obtained using the Chromabond C18 cartridge with a recovery of 92%, and CV coefficient 9.5% (n = 4). 8-OHdG could not be extracted on MIP-cartridges for chloramphenicol or riboflavin, but was retained on MIP columns for nitroimidazoles, and the highest recovery was 49%.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring. En utredning, SOU 2009:34, tillsattes för att överväga ändringar i bl.a. aktiebolagslagen vilka skulle medföra förenklingar för de privata aktiebolagen och däribland göra det enkelt att etablera och driva privata aktiebolag i Sverige. Syftet med förevarande uppsats är att utreda huruvida SPE-förordningen förväntas få genomslagskraft på privata aktiebolag i Sverige. Vidare är syftet bl.a. att utreda om SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft påverkas av regelförenklingarna i den svenska bolagsrätten? Fyra verktyg för utvärdering ligger till grund för uppsatsens syfte vilka är flexibilitet, enkelhet, effektivitet (bl.a. i ekonomisk betydelse) och modernitet. Verktygens innebörd klarläggs och analyseras i början av framställningen. För att ett regelverk ska vara konkurrenskraftigt och således få framgång krävs att nämnda fyra verktyg är uppfyllda. Förslaget om en SPE-förordning är, med grund i verktygen för utvärdering, ett betydligt bättre regelverk för privata aktiebolag än vad det svenska regelverket är, trots att den har vissa brister. SPE-bolaget kommer således vara mer konkurrenskraftigt än ABL, även efter att utredningens regelförenklingsförslag träder i kraft. Detta eftersom regelförenklingsförslaget anses vara ett ”klent” försök till att stärka de privata aktiebolagens konkurrenskraft.

With the advance of facial recognition technology, many related applications such as the clearance of specific facilities, air port security, video camera surveillance, and personnel recognition. To maximize working efficiency and reduce human resource, the platform used for facial recognition should possess both low cost, multimedia performance, and the ease of use. Among the list of available platforms, a IBM CELL multi-core based platform that features the aforementioned advantages is used to manifest our work. To meet the demand of recognition accuracy, a recognition algorithms using features low error rate and regular data patterns are adopted. These algorithms are carried out in two parts: Modified Census Transform (MCT) and hypotheses of human facial calculation. The multi-point average value required by the MCT is obtained through parallel processing, and potential improvement in recognition efficiency is possible if wider data paths are used. A PlayStation 3 (PS3) platform equipped with the IBM CELL multi-core processor is used in this thesis. The IBM CELL multi-core processor consists of a PowerPC Processor Element (PPE) and 8 Synergistic Processor (SPE), which forms a heterogeneous multi-core system. This system is capable of parallelizing thread-level and data-level data words, which can meet the demand of high data bandwidth and data parallelization. By using this platform to accelerate the processing of facial recognition, simulation results suggest that the execution efficiency is improved by 24 times when compared with a single core SPE. The simulation also reveals that the use of parallelization of processing facial recognition data feasible. In the future, improved algorithms can be applied to improve the accuracy of facial recognition.

none

<p>I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.</p><p>Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat <em>race to the bottom</em>. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat <em>race to the top.</em></p><p>Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (<em>race to the bottom</em> med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna. Vad gäller SPE-bolaget så motverkar inte det möjligheten för negativ regelkonkurrens mellan medlemsstaterna ur ett arbetstagarskyddsperspektiv utan snarare öppnar upp för mer negativ regelkonkurrens.</p><p>En möjlighet till god regelkonkurrens bland medlemsstaterna utan att konsekvenserna av att ett <em>race to the bottom</em> skulle uppstå är att den europeiske lagstiftaren utfärdar en gemensam arbetstagarskyddslagstiftning vilket alla medlemsstater måste följa. En sådan lagstiftning skulle reglera alla väsentliga arbetsrättsområden som skulle kunna förbises om en negativ regelkonkurrens skulle utvecklas mellan medlemsstaterna. Därefter skulle det råda en fri regelkonkurrens. En sådan lösning skulle ta de bra delarna ur regelkonkurrens samtidigt som de negativa delarna förhindrades.</p>