Syftet med föreliggande studie är att beskriva en kommuns arbete med att upptäcka och bedriva undervisning för elever med särskild begåvning i matematik samt hur detta arbete stöds. Metoden som användes för studien var semistrukturerade intervjuer med fem olika skolaktörer (matematikutvecklare, specialpedagoger och lärare). Den insamlade datan analyserades med hjälp av Cobb och Jacksons (2012) teoretiska ramverk för hur matematikundervisning kan förbättras och utvecklas i större skala. Resultaten visar att kommunen, enligt deltagande skolaktörer, inte arbetar aktivt med att upptäcka särskilt begåvade elever i matematik, men de elever som utmärker sig utreds. Vidare visar resultaten att kommunen, enligt skolaktörerna, bedriver matematikundervisning för dessa elever på olika sätt beroende på elevernas individuella behov och skolans resurser. Resultaten visar även på att skolaktörerna upplever stöd i arbetet med särskilt begåvade elever i matematik genom det kollegiala samarbetet på olika organisatoriska nivåer i kommunen. Skolaktörerna finner även stöd i utredningar och kartläggningar i arbetet kring särskilt begåvade elever i matematik samt anpassat material och fortbildningar kring dessa elever. Från resultatet kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att kommunen inte arbetar systematiskt med att identifiera särskilt begåvade elever i matematik. Den andra slutsatsen är att matematikundervisningen för dessa elever bedrivs på olika sätt på den enskilda skolan. Den tredje slutsatsen är att skolaktörerna upplever att de har flera typer av stöd för att arbeta med att upptäcka och undervisa särskilt begåvade elever i matematik. / The purpose of this study is to describe the effort to identify and conduct teaching for gifted pupils in mathematics and how this work is supported in a larger Swedish municipality. The method used for the study was semistructured interviews with five school actors (mathematics developer, special educators and teachers). The collected data was analysed by the means of Cobb and Jackson’s (2012) theoretical framework for how mathematics instruction can be improved and developed on a larger scale. The results show that the municipality, according to participating school actors, does not work systematically to identify gifted pupils in mathematics, only the pupils who clearly distinguish themselves are identified. Further on the results show that the municipality, according to the school actors, conducts teaching in mathematics for these pupils in different ways depending on the needs of the individual pupil and available resources at the respective schools. The results also show that the school actors feel supported in their work with gifted pupils in mathematics through collegial cooperation on different organizational levels. The school actors also find support in the mappings of gifted pupils in mathematics, as well as custom made materials and professional development around these pupils. Three conclusions are drawn from the results. The first conclusion is that the municipality does not systematically work to identify gifted pupils in mathematics. The second conclusion is that mathematics instruction is conducted in different ways at the individual school. The third conclusion is that the school actors experience several different kinds of supports in distinguishing and conducting instruction for gifted pupils in mathematics.

The aim of this study was to research how teachers describe their knowledge of gifted students and their mathematics education with these students in grades 1-3. Through qualitative interviews eight teachers has been asked how they identify gifted students, how they adjust the education and what support they would need to befriend gifted students in mathematics education. The results indicate that the teachers are aware of the presence of gifted student in mathematics. The methods to identify and adjust teaching varied between the respondents and certain approaches was more favorable than others according to previous research. Common to all the respondents, however, was the desire for additional resource and commitment from the organization to help benefit gifted talents within mathematics. The conclusion is that today ́s teachers needs more knowledge about giftedness, as well as support in order to further promote learning for gifted students within the teaching of mathematics. / Studiens syfte var att undersöka hur lärare beskriver sina kunskaper om särskilt begåvade elever och sin matematikundervisning med dessa elever i årskurs 1-3. Genom kvalitativa intervjuer har åtta verksamma lärare intervjuats om hur de identifierar särskilt begåvade elever, hur de anpassar undervisningen samt vilket stöd lärarna anser sig behöva för att undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om förekomsten av särskilt begåvade elever inom matematiken. Metoderna för att identifiera och därefter anpassa undervisningen varierade mellan respondenterna samt vissa tillvägagångssätt var mer gynnsamma än andra enligt tidigare forskning. Gemensamt för alla respondenter var dock önskan om ytterligare resurser och satsning från organisationen för att kunna hjälpa att gynna särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Utifrån detta kan man dra slutsatser om att dagens lärare behöver mer kunskap kring särskild begåvning, samt stöttning för att vidare kunna främja lärandet för särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen.

Detta examensarbete är en explorativ fallstudie som utgår från intervjuer med fyra naturvetenskapligt högpresterande gymnasieelever. Eleverna uppvisar ”särskild begåvning” enligt en definition av Bruhner (2018b). Syftet med arbetet är att ge förslag på hur framtida forskning om särskilt begåvade elever kan tänkas fortlöpa, för att fördjupa kunskapen kring hur särskilt begåvade elever samspelar med andra elever, i klassrumssammanhang där stora skillnader i motivation och prestation föreligger. Uppsatsen begränsar sig till att undersöka matematisk-logisk intelligens. Intervjuerna tar upp vad eleverna själva tycker är ”bra” undervisning i naturvetenskapliga ämnen genom att lyssna till berättelser då de tyckt att skolan har undervisat dem väl, men undersöker även vissa karaktärsdrag hos eleverna som är av betydelse för inom vilka områden framtida forskning, om hur särskilt begåvade elever bäst bör undervisas, hade kunnat tänkas fokuseras. / This thesis is an explorative case-study that emanates from interviews with four Swedish secondary education students, highly proficient in the natural sciences. The students are ”gifted” according to a definition from Bruhner (2018b). The aim of the study is to give suggestions on how future research in the field of such gifted students could proceed, in order to deepen our knowledge of how such gifted students interact in classroom situations where there are big differences in motivation and performance. The study is limited to investigate mathematical-logicical intelligence. The interviews are centered around what the students themselves think is ”good” education, by listening to the students’ testimonies of in which situations they believe that the educational system has been capable of educating them, but it also explores certain traits found in these students, that are important to take into account, in order to establish in which areas future research on teaching gifted students best can be focused.