Den här studien undersöker hur filmmusik har använts som ett berättande verktyg i Peter Jacksons filmer Hobbit: En oväntad resa (2012) och Sagan om ringen: Härskarringen (2001). Till totalt sex filmer har Howard Shore skapat musik för att beskriva miljöer, karaktärer och folkslag i en värld som baseras på J.R.R Tolkiens fantasyroman från mitten av 50-talet.  Då filmerna inom varje trilogi har släppts med relativt korta mellanrum så jämförs ett antal scener i den första filmen ur vardera trilogi där tidsspannet mellan utgivningsåren är betydligt längre. Urvalet av scener representerar liknande aspekter ur vardera trilogi och analyseras därefter utifrån ett audiovisuellt perspektiv där Johnny Wingstedts teorier om berättarfunktioner ligger som grund. Eventuella likheter och skillnader diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel.  Resultaten visar på hur musiken används för att komplettera och förstärka scenerna i filmerna, men också hur musiken vägleder narrativet genom upprepade användningar av ledmotiv i olika versioner. Ledmotiven används på så vis som ett berättande verktyg utöver filmens dialog och visuella aspekter.

This study considers Härskarringen (1959–61), a Swedish translation of J. R. R. Tolkien’s The Lord of the Rings (1954–55), within the framework of translation studies and the description of norms within different fields of translation. As the work’s position as a translation has been questioned by a number of critics, the aim of the study is to identify features of the text which can be associated with this critique. The methodology employed by the study aims to separate departures in the target text from the source text within fields such as semantics and style. The departures are then ordered on the basis of linguistic form. The study suggests that the translation contains a number of features, and proposes possible explanations for these, based on the result of the study in relation to these points of departure as well as the circumstances in the context of the creation of the translation. The method used is partly based on a model developed by Rune Ingo (1991), and the results are analyzed by means of key concepts from Yvonne Lindqvist (2002). The study concludes that Härskarringen should be considered a work done mainly in accordance with an acceptable translation strategy, and thereby has characteristics of a low prestige translation. The study further considers that the critics of the translation hold, seemingly, that The Lord of the Rings should be translated as high prestige literature, and that they have reacted against the translation consequently. The study suggests that the reason for the questioning of Härskarringen’s position as a translation seems to be that the work has not been translated in accordance with the norms of the literary field to where it is today attributed. The critique can partly be viewed as a result of a raised status of The Lord of the Rings and J. R. R. Tolkien, and thus of the mobility of a work within the literary system. / Den här uppsatsen undersöker Härskarringen (1959–61), en översättning av J. R. R. Tolkiens The Lord of the Rings (1954–55), med en översättningsvetenskaplig deskriptiv metodik. Uppsatsen försöker utröna vilka egenskaper hos den svenska tolkningen som gjort att dess ställning som översättning, till helheten eller enskilda delar, har ifrågasatts av en rad kritiker. Undersökningen utförs genom att tillämpa en metod för utverkande av avvikelser mellan översättningen och originaltexten inom för uppsatsen ändamålsenliga kategorier, såsom betydelsemässiga avvikelser mellan översättning och original. De framkomna avvikande textställena sorteras sedan efter deras språkform, och utifrån resultatet samt förhållanden i översättningens tillblivelse karakteriseras sedan den undersökta aspekten av översättningen genom ett antal egenskapsdrag samt möjliga anledningar till dessa. Slutsatsen efter genomförd undersökning är att Härskarringen, huvudsakligen genom att på olika sätt förhålla sig fritt till originalet, bär många gemensamma drag med översättningar inom lågprestigelitteraturen, och att kritikerna – då dessa förefaller anse att Tolkiens The Lord of the Rings tillhör högprestigelitteraturfältet och bör översättas enligt dess normer – därför har reagerat mot översättningens utformning. Härskarringens ställning som översättning har ifrågasatts på grund av att verket inte har översatts i enlighet med normerna på det litterära fält där det i dag anses befinna sig. Företeelsen får delvis ses som en följd av The Lord of the Rings och J. R. R. Tolkiens ökade anseende, och är därmed ett exempel på återverkningar av ett verks rörlighet inom det litterära systemet.

This essay focuses on J.R.R Tolkien’s The Lord of the Rings, how the different races in the text are portrayed and how they interact with each other. The essay uses postcolonial theories, mainly “Orientalism” and “Otherness”, to prove traces of racism in the text. It focuses on the text and what can be found in the characters opinions of each other. The aim of this essay is to prove that in The Lord of the Rings there is an underlying story of racial issues between the different races of Middle-Earth and that these issues can be described as racism.  The colonial themes of the text can mostly be found in the geographical descriptions, the colour of skin and the stereotypical descriptions of different races within the text. The stereotypical descriptions are probably sprung from the fact that J.R.R Tolkien grew up towards the end of the big Imperialist era of 19th century Europe and the similarities and descriptions of foreign cultures existing in the real world can be traced throughout the text.  The Lord of the Rings contains themes with racial issues and this can be described as racism, even though it is not possible to say that The Lord of the Rings is a racist text as whole. / Uppsatsen analyserar Sagan om Ringen av J.R.R Tolkien. Den visar på hur olika raser är beskrivna i texten och hur dessa grupper interagerar med varandra. Uppsatsen använder sig av Postcoloniala teorier, i huvudsak Orientalism och de andra för att visa på rasistiska spår i texten. Uppsatsen behandlar texten och undersöker karaktärernas åsikter om varandra. Målet med uppsatsen är att visa att Sagan om ringen har underligande rasistiska strömningar mellan de olika raserna i Midgård. Det koloniala temat i texten ses tydligast i de geografiska beskrivningarna, hudfärg på karaktärer och de steriotypa beskrivnnignarna av olika grupper i verket. De steriotypa beskrivnnigarna kommer troligtvis ifrån Tolkiens egen uppväxt i det imperialistiska Storbritanien under slutet av 1800-talet då tidstypiska beskrivingar från denna era kan skönjas i texten som helhet. Sagan om ringen innehåller flera rasistiska partier men det är inte möjligt att beskriva hela verket som rasistiskt.

Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004.Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext.Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk.Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme.