Inkludering är ett begrepp som används inom skolväsendet. Ett begrepps beskrivning som står skrivet i fritidshemmets styrdokument men inte benämns med begreppet inkludering. Vi kom i kontakt med begreppet inkludering då vi uppmärksammade ett fenomen där fritidslärare sökt att anpassa sin undervisning på olika sätt utifrån en återkommande situation, där vissa anpassningar uppfattades som integrering. Vilket ledde oss till studiens syfte att närma oss i hur fritidslärare tolkar begreppet inkludering och de inställningar som förmedlas kring ett inkluderingsarbete. Studiens metod bestod av semistrukturerade intervjuer där sex fritidslärare intervjuats. Vi genomförande studien ur ett dilemmaperspektiv i syfte att synliggöra om de tre mest förekommande dilemman kunde urskiljas ur fritidslärarnas svar. Materialet analyserades tematiskt och resultatet synliggjorde att tre tolkningar beskrevs: som deltagande, som samhällsdeltagande samt som deltagande och gemenskap. Inställningen hos fritidslärarna var positiv men det fanns tvivel till dess utövande om fritidsläraren hade mindre tillit till barnets förmåga att främja inkludering eller hade en brist i kunskap kring inkludering. Inre dilemman förmedlades när fritidslärarna skulle söka samsyn i sitt inkluderingsarbete. Slutsatsen är att begreppet inkludering tolkas på olika sätt av fritidslärare. Inställningarna som fritidslärare förmedlar kring sitt inkluderingsarbete uppvisar delvis dilemman och omöjlighet men till sin helhet en positivitet. / Inclusion is a concept used within the school system. The concept is described in the steering guidelines of Swedish after-school programs (Fritidshem) but is not described by using the term Inclusion. We encountered the concept of inclusion when we explored the phenomenon of how to address the adjustments required to overcome the challenge of repeated situations within education. This led us to the purpose of the study, how leisure teachers interpret the concept of inclusion and their attitude communicated around inclusion in their work environment. The method used in the study was six semi structured interviews conducted with currently employed leisure teachers. We executed the study from a dilemma perspective in the purpose of portraying the most occuring dilemmas by studying the leisure teachers' answers. The material collected was analysed thematically, and this resulted in three interpretations that were described as: participating, community participation, and as participating in solidarity. The study showed that the attitude regarding inclusion was positive among the leisure teachers, but there was also doubt expressed regarding the child’s ability to promote inclusion as well as a lack of knowledge of the concept all together. Internal dilemmas were identified when the leisure teacher was asked to establish a consensus regarding the definition of how to incorporate inclusion in their everyday work life. Due to these insights, we believe that the conclusion of the study is that the concept of inclusion can be interpreted differently by different leisure teachers and that the attitude communicated around inclusion is partly dilemmatic, impossible but overall positive towards the concept of inclusion.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur diskussionerna kring avskaffandet eller behållandet av särskolan som skolform i relation till Carlbeck-kommitténs arbete har förts i Lärarförbundets (LF) tidningar. Studien ingår i forskningsprojektet From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective. Projektet bedrivs i Stockholms universitets regi, lett av Wieland Wermke och Gabriella Höstfält.  Arbetet bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från fackliga tidskrifter. Det empiriska materialet utgörs dels av artiklar i Lärarförbundets tidskrifter Specialpedagogen och Specialpedagogik och dels av Carlbeck-kommitténs del-, och slutbetänkande. I arbetets historiska bakgrund och forskningsöversikt identifieras två historiska spår gällande synen på organisation av undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetets resultat påvisar att dessa historiska spår även fortlöper under den studerade tidsperioden. Vidare visar resultatet en tydlig avsaknad av engagemang i frågan om skolformens existens från professionen och fackliga företrädare. Möjliga orsaker till detta presenteras i diskussionsdelen. Studiens resultat indikerar hur särskolan blivit en säkerhetsventil för att avlasta den starkare målstyrda grundskolan. En av de slutsatser som framkommer i arbetets diskussion är att Carlbeck-kommitténs arbete utgjorde ett försök att föra samman Salamancadeklarationens tanke om en skola för alla med PISA:s mer målinriktade intention. / The aim of this study is to develop knowledge of how the discussions about the abolition or retention of special school in relation to the Carlbeck Committee have been conducted in the Swedish Teachers' Association's (LF) magazines. The study is part of the research project From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective . The project is run under the auspices of Stockholm University, led by Wieland Wermke and Gabriella Höstfält.  This study is based on a qualitative content analysis of articles from LF member magazines. The empirical material consists partly of articles in LF member magazines Specialpedagogen and Specialpedagogik and partly of the Carlbeck Committee's partial and final report. In this study's historical background and research overview, two historical traces are identified regarding the view of the organization of teaching for students with intellectual disabilities. The results of the study show that these historical traces also continue during the studied period. Furthermore, the results show a clear lack of commitment to the issue of the existence of special schools for students with intellectual disability from the profession and union representatives. Possible reasons for this are presented in the discussion section. The results of the study indicate how the special school has become a safety valve to relieve the stronger goal-oriented primary school. One of the conclusions that emerges in the discussion of the work is that the work of the Carlbeck Committee was an attempt to bring together the Salamanca declaration's idea of a school for all with PISA's more goal-oriented intention. / From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective .