Syftet med studien är att ta del av erfarenheterna bland några elever på introduktionsprogrammet som inte nått målen för årskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar på bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjälpa dem nå målen. Andra frågor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att främja lärandet, om de känt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter från grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod användes och genom livsberättelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. Två intervjuer genomfördes med de tre deltagarna. Resultatet visar att trots skolans insatser så nåddes inte målen. Informanterna anser att skolan hade kunnat göra mera genom att ge dem bekräftelse, lyssna på dem, ge dem mera hjälp och att inte alla elever med olika behov av stöd ska sitta i samma grupp. De berättar om rädsla att framstå som dumma och att de känt ett utanförskap. Slutligen så kan det konstateras att ur informanternas perspektiv så har skolan inte levt upp till sina åtaganden enligt skollagen, Salamancadeklarationen och Barnkonventionen genom att inte anpassa den ordinarie skolmiljön, inte låta eleverna vara delaktiga och framförallt genom att inte upprätta åtgärdsprogram. / The aim of this study is to examine a few adult students’ experiences from compulsory school where they did not achieve the goals in Swedish. The study was also supposed to point out if the students had any thoughts about how the school could have supported their learning, if they felt included and involved and if they had other experiences from compulsory school. Two interviews were made with the three respondents. A qualitative method was used and the data is collected from their life stories. The result shows that despite the school’s efforts, the respondents did not achieve the goals. The respondents talk about their need of corroboration, that the teachers should have listened to them, given them more help and the unsuitability to put all the students with learning difficulties in the same room. The respondents talk about fear of looking stupid and a feeling of exclusion. From the respondents’ perspective it is obviously that the school did not undertake its responsibility according to the Swedish school law, the Salamanca Declaration and Convention on the Rights of the Child by adjusting the ordinary environment in the classroom, letting the respondents be involved and most of all, by ignoring their duty to write åtgärdsprogram, i.e. individual programmes for higher achievement.

Pia Persson. (2013). Specialpedagogik i Tunisien. (Special Education in Tunisia). (Education Specialisée en Tunisie). Magisterutbildning inom Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle; Malmö Högskola.Problemområde: Denna studie behandlar hur utbildning för elever i behov av särskilt stöd är organiserad och utformad i Tunisien. Tunisien är ett utvecklingsland där hela utbildningssystemet har vuxit fram under de senaste decennierna i samarbete med Unicef. Studien lyfter fram hur och i vilken utsträckning elever i behov av särskilt stöd får ta del av utbildning.Syfte: Syftet är att undersöka hur utbildningen för elever i behov av särskilt stöd är organiserad i Tunisien och på vilket sätt den är inkluderande utifrån det som Salamancadeklarationen förespråkar. Som teoretisk ram används capability approach, vilken betonar utvecklingsländers förutsättningar för att utjämna individers olikheter, i detta fall elevers möjligheter till utbildning.Metod: Fältstudien är genomförd i Tunisien där framförallt yrkespersoner från olika nivåer inom utbildningssystemet har ingått som informanter. Studien är etnografisk och vid datainsamlingen har metoder som överensstämmer med fallstudie använts, där flera olika metoder såsom intervju, observation och dokument har använts för ändamålet. Vid sammanställning och analys av innehållet har hermeneutisk tolkning använts för att skapa förståelse för hur specialpedagogik är utformad i landet samt vilka förutsättningar som finns för inkluderande undervisning och utbildning.Resultat: Resultaten visar att det i Tunisien finns former för att möta elevers olikheter inom utbildningen. Det finns handikappcenter där elever med funktionsnedsättning får möjlighet till utbildning. Det finns skolor för blinda och skolor som håller på att utveckla integrerade former för att undervisa elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. I analysen framgår att den specialpedagogiska verksamheten i flera avseenden är inkluderande, såsom att elever i behov av särskilt stöd får undervisning utifrån sina behov, framförallt då flera yrkesprofessioner samverkar kring eleven. Blinda elever får möjlighet till kompenserande datorprogram, blinda elever ges goda förebilder då de undervisas av blinda lärare. På några skolor går eleverna kvar i sin ordinarie klass och lärarna ges kompetensutveckling. Studien visar också att utbildningen till viss del inte är inkluderande, t ex måste flertalet av eleverna lämna sin lokala skola för att få en anpassad undervisning och undervisningen bedrivs i särskilda grupper eller skolor som är skild från de övriga eleverna. Dessutom har inte alla elever som är i behov av särskilt stöd tillgång till de specialpedagogiska verksamheter som finns i landet. Det finns flera exempel på att eleverna är socialt accepterade av lärare och elever på skolorna, vilket anses inkluderande. Begränsningen för att skapa en inkluderande skola uppstår i klassrummen då elevernas förutsättningar utgör behov av alternativ undervisning för att eleven ska utvecklas, vilket inte alltid kan tillgodoses.Sett ur ett perspektiv utifrån capability approach visar utbildningen i Tunisien många exempel på att det finns en strävan att utveckla en verksamhet för att utjämna elevers skillnader och att skapa ett utrymme där alla kan utvecklas och bli välmående individer. / This thesis is a part of the first level of master degree in Special Education at the University of Malmö. It is a qualitative study with an ethnomethodical approach. The results are presented in a narrative form how Tunisia has organised and accomplished education for children with special educational needs. A hermeneutic methodology is used for the analysis. The conclusion is that there are good opportunities for all children to be educated in spite of handicaps or impairments in specialized schools in Tunisia. Tunisia is developing integrated schools but it is still in small volumes and not attainable for all children who are needy. Some thoughts and examples, of how the education system is trying to create schools where children can be supported in their conditions for learning, are presented in the thesis. The thesis treats how inclusion is present within the education in Tunisia. Also the view of the capability approach, where diversity, equality, capability, well-being and freedom are important assumptions.

Inkludering är ett begrepp som används inom skolväsendet. Ett begrepps beskrivning som står skrivet i fritidshemmets styrdokument men inte benämns med begreppet inkludering. Vi kom i kontakt med begreppet inkludering då vi uppmärksammade ett fenomen där fritidslärare sökt att anpassa sin undervisning på olika sätt utifrån en återkommande situation, där vissa anpassningar uppfattades som integrering. Vilket ledde oss till studiens syfte att närma oss i hur fritidslärare tolkar begreppet inkludering och de inställningar som förmedlas kring ett inkluderingsarbete. Studiens metod bestod av semistrukturerade intervjuer där sex fritidslärare intervjuats. Vi genomförande studien ur ett dilemmaperspektiv i syfte att synliggöra om de tre mest förekommande dilemman kunde urskiljas ur fritidslärarnas svar. Materialet analyserades tematiskt och resultatet synliggjorde att tre tolkningar beskrevs: som deltagande, som samhällsdeltagande samt som deltagande och gemenskap. Inställningen hos fritidslärarna var positiv men det fanns tvivel till dess utövande om fritidsläraren hade mindre tillit till barnets förmåga att främja inkludering eller hade en brist i kunskap kring inkludering. Inre dilemman förmedlades när fritidslärarna skulle söka samsyn i sitt inkluderingsarbete. Slutsatsen är att begreppet inkludering tolkas på olika sätt av fritidslärare. Inställningarna som fritidslärare förmedlar kring sitt inkluderingsarbete uppvisar delvis dilemman och omöjlighet men till sin helhet en positivitet. / Inclusion is a concept used within the school system. The concept is described in the steering guidelines of Swedish after-school programs (Fritidshem) but is not described by using the term Inclusion. We encountered the concept of inclusion when we explored the phenomenon of how to address the adjustments required to overcome the challenge of repeated situations within education. This led us to the purpose of the study, how leisure teachers interpret the concept of inclusion and their attitude communicated around inclusion in their work environment. The method used in the study was six semi structured interviews conducted with currently employed leisure teachers. We executed the study from a dilemma perspective in the purpose of portraying the most occuring dilemmas by studying the leisure teachers' answers. The material collected was analysed thematically, and this resulted in three interpretations that were described as: participating, community participation, and as participating in solidarity. The study showed that the attitude regarding inclusion was positive among the leisure teachers, but there was also doubt expressed regarding the child’s ability to promote inclusion as well as a lack of knowledge of the concept all together. Internal dilemmas were identified when the leisure teacher was asked to establish a consensus regarding the definition of how to incorporate inclusion in their everyday work life. Due to these insights, we believe that the conclusion of the study is that the concept of inclusion can be interpreted differently by different leisure teachers and that the attitude communicated around inclusion is partly dilemmatic, impossible but overall positive towards the concept of inclusion.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur diskussionerna kring avskaffandet eller behållandet av särskolan som skolform i relation till Carlbeck-kommitténs arbete har förts i Lärarförbundets (LF) tidningar. Studien ingår i forskningsprojektet From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective. Projektet bedrivs i Stockholms universitets regi, lett av Wieland Wermke och Gabriella Höstfält.  Arbetet bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från fackliga tidskrifter. Det empiriska materialet utgörs dels av artiklar i Lärarförbundets tidskrifter Specialpedagogen och Specialpedagogik och dels av Carlbeck-kommitténs del-, och slutbetänkande. I arbetets historiska bakgrund och forskningsöversikt identifieras två historiska spår gällande synen på organisation av undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetets resultat påvisar att dessa historiska spår även fortlöper under den studerade tidsperioden. Vidare visar resultatet en tydlig avsaknad av engagemang i frågan om skolformens existens från professionen och fackliga företrädare. Möjliga orsaker till detta presenteras i diskussionsdelen. Studiens resultat indikerar hur särskolan blivit en säkerhetsventil för att avlasta den starkare målstyrda grundskolan. En av de slutsatser som framkommer i arbetets diskussion är att Carlbeck-kommitténs arbete utgjorde ett försök att föra samman Salamancadeklarationens tanke om en skola för alla med PISA:s mer målinriktade intention. / The aim of this study is to develop knowledge of how the discussions about the abolition or retention of special school in relation to the Carlbeck Committee have been conducted in the Swedish Teachers' Association's (LF) magazines. The study is part of the research project From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective . The project is run under the auspices of Stockholm University, led by Wieland Wermke and Gabriella Höstfält.  This study is based on a qualitative content analysis of articles from LF member magazines. The empirical material consists partly of articles in LF member magazines Specialpedagogen and Specialpedagogik and partly of the Carlbeck Committee's partial and final report. In this study's historical background and research overview, two historical traces are identified regarding the view of the organization of teaching for students with intellectual disabilities. The results of the study show that these historical traces also continue during the studied period. Furthermore, the results show a clear lack of commitment to the issue of the existence of special schools for students with intellectual disability from the profession and union representatives. Possible reasons for this are presented in the discussion section. The results of the study indicate how the special school has become a safety valve to relieve the stronger goal-oriented primary school. One of the conclusions that emerges in the discussion of the work is that the work of the Carlbeck Committee was an attempt to bring together the Salamanca declaration's idea of a school for all with PISA's more goal-oriented intention. / From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective .