En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som Bokföringsnämnden har gett ut inte tillämpas av några mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers inställning till K2 har en påverkan på varför de inte tillämpas. (Kristoffersson 2009). Det här har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att påverka K2 har vi även valt att ställa oss frågan hur revisorer ser på K2 i relation till SamRoB-utredningen. Vad revisorer har för åsikter kring K2 anser vi kan förklaras med hjälp av tre stycken systemorienterade teorier om organisationer och samhället. De här teorierna är intressentteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Det här leder oss fram till vår andra huvudfråga; hur kan systemorienterade teorier om organisationer och samhället förklara revisorers åsikter kring K2? Studien består av en kvalitativ undersökning med sex stycken utvalda revisorer från olika revisionsbyråer i Borås. Vi har genomfört djupintervjuer med alla våra respondenter. Referensramen består av den befintliga teorin som hjälper oss att förklara problematiken kring K2. Under referensramen presenteras de tre utvalda teorierna, internationell påverkan på svenska redovisningsregler, Bokföringsnämnden som normgivare, K-projektet och K2 samt SamRoB-utredningen. Respondenterna har varit relativt eniga i de stora frågorna kring K2. Vi kan bland annat konstatera att ingen av respondenterna rekommenderar K2 till några av deras klienter. Det här anser vi tyder på att det som Arnell menar, att K2 inte drivs på av revisorerna, stämmer bra överens med vår studies resultat. De tre teorierna som vi utgått ifrån hjälper oss att förklara varför revisorerna har de åsikter som de har och varför implementeringen av nya redovisningsregler gå långsamt. Legitimitetsteorin kan förklara varför revisorerna inte valt att rekommendera K2 ännu, intresseteorin klargör att K2 är på väg tillbaka mot ägarteorin och den institutionella teorin åskådliggör för oss hur revisorerna ser på förändringar på redovisningsnormgivningen. Slutsatserna vi har dragit från studien har skapat en ökad förståelse av vad revisorer har för åsikter om K2 och vi hoppas att den ska kunna användas som underlag för vidare forskning.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p><strong>Titel</strong>: K2-reglerna – En studie av uppfattningar kring förenkling</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare:</strong> Malin Hanson och Malin Lyth</p><p><strong>Handledare</strong>: Stefan Schiller</p><p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> Dagens regelverk för både redovisning och beskattning har under de senaste åren blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer såsom näringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrågan på förenklade redovisningsregler har ökat. Bokföringsnämnden (BFN) har därför påbörjat ett förenklingsprojekt, det så kallade K-projektet, som ämnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har även en statlig utredning angående sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslår att sambandet avskaffas. De ändringar i skatte- respektive redovisningslagstiftningen som utredningens slutbetänkande kan komma att leda till medför att K-projektet behöver anpassas. De regler som främst berörs är K2-reglerna som är de regler som blivit mest ifrågasatta. Då en arbetsgrupp sammansatt av BFN och Skatteverket år 2004 kom fram till att en förenkling av redovisningsreglerna uppnås genom att sambandet mellan redovisning och beskattning förstärks blir det av intresse att utreda huruvida K2-reglernas förenklingsändamål påverkas om sambandet istället slopas. Få företag som omfattas av K2-reglerna upprättar själva sina årsredovisningar och bedömningen om huruvida en förenkling föreligger ligger istället på redovisningsexperter och specialister.   </p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att utreda uppfattningarna kring K2-projektet och dess förenklingsändamål. Studien ämnar även undersöka hur ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning påverkar reglernas tillämplighet. Med utgångspunkt i K2-projektet utreds även de uppfattningar som framkommit kring Bokföringsnämnden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Genomförande: </strong>Med hjälp av kvalitativa intervjuer med experter och specialister inom redovisning och beskattning har en studie gjorts av deras uppfattningar kring K2-reglerna, sambandets påverkan på K2-regelrna samt kring BFN i rådande situation.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat pekar på att det föreligger olika uppfattningar mellan de som arbetar inom redovisning och de som arbetar inom beskattning om huruvida en förenkling föreligger. Redovisningsexperterna anser att reglerna tar avsteg från vad som är redovisningsteoretiskt riktigt och att förenklingen inte når ut till målgruppen. Innebörden av ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning för K2-reglerna anser majoriteten inte bidrar till en förenkling eftersom det då blir nödvändigt att upprätta två olika bokslut. Skattespecialisterna tycker däremot att K2-reglerna som de presenteras innebär en stor förenkling för företagen då de samlas i ett dokument och minimerar antalet valalternativ. BFN ifrågasätts med grund i att K2-reglerna inskränker årsredovisningslagen och på grund av den valda tidpunkten för införandet av reglerna. Då deras förutsättningar förändras på grund av slopandet av sambandet mellan redovisning och beskattning är reglerna därför inte långsiktigt hållbara.     </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>K2, förenkling, SamRoB, BFN, uppfattningar</p>

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har länge varit komplexa och svåra att överblicka. Bokföringsnämnden släppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 är förenklade från tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskränkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en beskrivning av K2-regelverket och experters utlåtande avgöra om den förenkling som är ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnåtts. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förändringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen. Slutsats: K2 innebär inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillämpa K3 av olika anledningar. Hos de företag som faktiskt har möjlighet att tillämpa K2 är de största förenklingarna att reglerna är samlade på ett och samma ställe, att det inte tillåter några avvikelser och att valmöjligheterna är begränsade. K2 kan ge intressenterna en sämre redovisning men det är priset företagen får betala för att uppnå förenkling.

Sammanfattning   Titel: K2-reglerna – En studie av uppfattningar kring förenkling   Författare: Malin Hanson och Malin Lyth Handledare: Stefan Schiller   Bakgrund: Dagens regelverk för både redovisning och beskattning har under de senaste åren blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer såsom näringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrågan på förenklade redovisningsregler har ökat. Bokföringsnämnden (BFN) har därför påbörjat ett förenklingsprojekt, det så kallade K-projektet, som ämnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har även en statlig utredning angående sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslår att sambandet avskaffas. De ändringar i skatte- respektive redovisningslagstiftningen som utredningens slutbetänkande kan komma att leda till medför att K-projektet behöver anpassas. De regler som främst berörs är K2-reglerna som är de regler som blivit mest ifrågasatta. Då en arbetsgrupp sammansatt av BFN och Skatteverket år 2004 kom fram till att en förenkling av redovisningsreglerna uppnås genom att sambandet mellan redovisning och beskattning förstärks blir det av intresse att utreda huruvida K2-reglernas förenklingsändamål påverkas om sambandet istället slopas. Få företag som omfattas av K2-reglerna upprättar själva sina årsredovisningar och bedömningen om huruvida en förenkling föreligger ligger istället på redovisningsexperter och specialister.      Syfte: Syftet med denna studie är att utreda uppfattningarna kring K2-projektet och dess förenklingsändamål. Studien ämnar även undersöka hur ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning påverkar reglernas tillämplighet. Med utgångspunkt i K2-projektet utreds även de uppfattningar som framkommit kring Bokföringsnämnden.   Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer med experter och specialister inom redovisning och beskattning har en studie gjorts av deras uppfattningar kring K2-reglerna, sambandets påverkan på K2-regelrna samt kring BFN i rådande situation.   Resultat: Studiens resultat pekar på att det föreligger olika uppfattningar mellan de som arbetar inom redovisning och de som arbetar inom beskattning om huruvida en förenkling föreligger. Redovisningsexperterna anser att reglerna tar avsteg från vad som är redovisningsteoretiskt riktigt och att förenklingen inte når ut till målgruppen. Innebörden av ett slopande av sambandet mellan redovisning och beskattning för K2-reglerna anser majoriteten inte bidrar till en förenkling eftersom det då blir nödvändigt att upprätta två olika bokslut. Skattespecialisterna tycker däremot att K2-reglerna som de presenteras innebär en stor förenkling för företagen då de samlas i ett dokument och minimerar antalet valalternativ. BFN ifrågasätts med grund i att K2-reglerna inskränker årsredovisningslagen och på grund av den valda tidpunkten för införandet av reglerna. Då deras förutsättningar förändras på grund av slopandet av sambandet mellan redovisning och beskattning är reglerna därför inte långsiktigt hållbara.        Nyckelord: K2, förenkling, SamRoB, BFN, uppfattningar

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ”Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning”, även kallad ”SamRoB-utredningen”. Slutbetänkandet blev klart i september 2008 genom SOU 2008:80, Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Utredarna föreslog bland annat att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning ska avskaffas. Förslaget gick därefter ut på remiss och 48 remissvar inkom från olika instanser till finansdepartementet.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka huvudargument instanserna har haft för och emot ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. En kvalitativ studie har gjorts utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet i undersökningen har utgjorts av de 48 inkomna remissvaren.De remissinstanser som var positiva till att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning framförde argument om redovisningens utveckling och den internationella utvecklingen på redovisningsområdet. De ansåg även att det utifrån ett konstitutionellt perspektiv kan ifrågasättas om det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning är riktigt, vilket innebär att redovisningsstandarder som utformas av olika organ styr beskattningen.Resultatet av undersökningen visade dock att majoriteten av instanserna var negativa till att avskaffa det materiella sambandet. De instanser som var negativa ansåg att utredningen inte har bevisat att en fortsatt partiell koppling står i strid utifrån en konstitutionell utgångspunkt. Andra argument som framfördes var att utredningens förslag kan leda till en ökad osäkerhet inom rättsområdet och att en partiell frikoppling kunde ha utretts mer. Instanserna anser att utredningen har brustit i sin konsekvensanalys då de inte har klargjort vilka konsekvenser förslagen kommer att få för till exempel företag, domstolar och Skatteverket. Vidare befarar många att det finns en risk för en ökad administrativ börda för företagen. Vår slutsats är att det är tveksamt om Sverige nu är redo för att avskaffa det materiella sambandet, eftersom så många instanser har uttryckt missnöje med förslagen i sina remissvar.

<p>Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. </p><p>Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv.</p><p>Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.</p>

<p>The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.</p><p>The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work.</p><p>A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions.</p><p>A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.</p>

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled. The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work. A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions. A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv. Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.