Detta examensarbete har utförts på institutionen för Infrastruktur, avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Vi har undersökt hur räntekänslig en förstagångsköpare av en bostadsrätt i centrala Stockholm är, givet ett antal kriterier. Vi är själva studenter som efter examen är potentiella köpare av en bostadsrättslägenhet och därför är detta ämne av stort intresse för oss. Vi har tagit reda på ungefär vilken inkomst man kan tänkas ha som nyutexaminerad teknolog och sedan redogöra för vad som händer när man tar ett lån vid ett bostadsrättsköp samt om räntesituationen förändras. Vi vill också redogöra för de rutiner och regler som bankerna har när det gäller bolån i dagsläget. För att bredda undersökningen har löneintervallet justerats så att det innefattar fler målgrupper än bara teknologer. Lägenheten vi undersökt består av ett rum samt kök och vi har beräknat ett medelvärde för försäljningspris samt avgift. För att undersöka räntekänsligheten har vi med hjälp från vår före detta skatterättslärare gjort en kalkylmodell för att beräkna hur mycket av nettomånadslönen som man lägger på sitt boende givet en viss ränta. Vi har i en del av arbetet även valt att lägga till normalbelopp för levnadskostnader för att visa en mer rättvis bild av räntekänsligheten. Det vi kommit fram till är att en nyutexaminerad teknolog inte beviljas ett lån om man inte har en borgensman eller medlåntagare. Bankerna anser att man är för räntekänslig, vilket även vår kalkyl visar. I de högre löneintervallen som vi undersökt, där bankerna beviljar ett lån, kan man konstatera att det finns en räntekänslighet men att denna inte är extremt hög. Slutsatsen som dras är att konsumenterna antagligen prioriterar boendet i innerstad väldigt högt, eftersom man har stora boendekostnader. Man är antagligen beredd att göra avkall på annan konsumtion, alternativt höja sin disponibla inkomst om räntan går upp för att kunna bo i Vasastan.

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi använder våra resurser och fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mål för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsåtgärder som ger god ekonomisk avkastning. Frågan den här kandidatuppsatsen behandlar är vad för energieffektiviseringsåtgärder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som påverkar valet av åtgärder, där den mest förekommande är lönsamhet. Den visar också på att företag har en bra uppfattning om vilken avkastning olika åtgärder ger och vilka åtgärder som vanligen utförs. Utöver det visar uppsatsen att det finns en stark tro bland de svenska fastighetsföretagen att nå de nationella målen för minskad energiförbrukning fram till år 2020.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus på underhållsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestånd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjälp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen är utformade som en punktlista där brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhållsplanering framkommer. Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i fråga hur arbetet har förändrats över tid men även vikten av att underhålla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader. En förklaring ges till fastigheter där verksamheten styr lokalanvändningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande där stat, kommun och landsting är en av de största aktörerna på fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs där syftet att främja konkurrens alltför ofta istället blir konkurrensbegränsande vid planering och beställning av entreprenader hos Stockholms Hamn. Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgår från Stockholms Hamn fastighetsbestånd och tre stycken fastigheter plockas ut ur beståndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 är kärnfastigheten, Magasin 6 är en osäker fastighet som ej har något att göra med kärnverksamheten och Hus P är en övrig fastighet som på sikt skall rivas. Modellen tittar närmare, för respektive fastighet, på verksamhetsplanering och underhållsplanering, respektive fastigheters förutsättningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsområdena mellan hyresgäst och hyresvärd avseende underhållet. Jag kommer fram till att Stockholms Hamn är ett välskött företag med större potential än vad de idag utnyttjar. Studier av hamnen visar att det finns arbete kvar att göra inom företagets organisation, tolkning av ägardirektiv och arbetet kring underhållsplaneringen som är påbörjad men ej avslutad.

No description available.

Vid lantmäteriförrättning är huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammanträde ska hållas. Syftet med sammanträdet är att informera sakägarna dels om ansökningen och dels om de åtgärder som har eller ska utföras i ärendet. Det finns dock undantag från regeln, i de fall inga enskilda- eller allmänna intressekonflikter föreligger får handläggning ske utan sammanträde. Hur förrättningslantmätaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrättningslantmätaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakägare som inte ansökt inte motsätter sig åtgärden efter att de delgivits ansökan. Det är vidare förrättningslantmätarens uppgift att bevaka det allmänna intresset. Syftet med undantaget från regeln var enligt propositionen att åstadkomma ett snabbare, enklare och billigare förrättningsförfarande. Examensarbetet syftade till att undersöka ett antal frågeställningar, dels beträffande förekomsten av sammanträde och orsaken till varför de hålls och dels att göra en jämförelse mellan olika decennier och olika kommuner. För att försöka besvara frågeställningarna har 869 förrättningsakter undersökts. Ur akterna har ett antal faktorer hämtats och samlats i en databas. De faktorer som samlats in från förrättningsakterna är, förutom kommun och aktbeteckning; om sammanträde hållits, orsaken till varför sammanträde i förekommande fall har hållits, vilken typ av åtgärd som har utförts under förrättningen, om berörda fastigheter ligger inom plan, om det funnits en överenskommelse som ansökan grundats på, om ansökan varit gemensam och hur många sakägare det finns i förrättningen. Efter insamlingen har informationen bearbetats så att antal sammanträden har kunnat urskiljas, orsaker kunnat grupperas och så att jämförelser har kunnat göras mellan år och kommuner. Resultatet av undersökningen visar att sammanträde har hållits i 13 % av de undersökta förrättningarna. Den vanligaste orsaken till att sammanträde har hållits är enskilda intressekonflikter, det har varit orsaken i 86 % av fallen. Vid jämförelse mellan de undersökta åren kan man se att det har blivit allt ovanligare med sammanträde, år 1978 hölls sammanträde i 22 % av fallen och år 2008 endast i 3 %. Den största procentuella skillnaden ser man i Skinnskatteberg och den minsta skillnaden i Arvika. Jämförelsen mellan de insamlade faktorerna visade att det som har störst påverkan på avstående från sammanträde är om sakägarna ansökt gemensamt, näst mest påverkar om de berörda fastigheterna ligger utom plan och därefter hamnar förekomst av om överenskommelse förelegat ansökan. De återstående faktorerna, sakägare och åtgärdstyp, påverkade i väldigt liten utsträckning om sammanträde hölls.

Vid lantmäteriförrättning är huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammanträde ska hållas. Syftet med sammanträdet är att informera sakägarna dels om ansökningen och dels om de åtgärder som har eller ska utföras i ärendet. Det finns dock undantag från regeln, i de fall inga enskilda- eller allmänna intressekonflikter föreligger får handläggning ske utan sammanträde. Hur förrättningslantmätaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrättningslantmätaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakägare som inte ansökt inte motsätter sig åtgärden efter att de delgivits ansökan. Det är vidare förrättningslantmätarens uppgift att bevaka det allmänna intresset. Syftet med undantaget från regeln var enligt propositionen att åstadkomma ett snabbare, enklare och billigare förrättningsförfarande. Examensarbetet syftade till att undersöka ett antal frågeställningar, dels beträffande förekomsten av sammanträde och orsaken till varför de hålls och dels att göra en jämförelse mellan olika decennier och olika kommuner. För att försöka besvara frågeställningarna har 869 förrättningsakter undersökts. Ur akterna har ett antal faktorer hämtats och samlats i en databas. De faktorer som samlats in från förrättningsakterna är, förutom kommun och aktbeteckning; om sammanträde hållits, orsaken till varför sammanträde i förekommande fall har hållits, vilken typ av åtgärd som har utförts under förrättningen, om berörda fastigheter ligger inom plan, om det funnits en överenskommelse som ansökan grundats på, om ansökan varit gemensam och hur många sakägare det finns i förrättningen. Efter insamlingen har informationen bearbetats så att antal sammanträden har kunnat urskiljas, orsaker kunnat grupperas och så att jämförelser har kunnat göras mellan år och kommuner. Resultatet av undersökningen visar att sammanträde har hållits i 13 % av de undersökta förrättningarna. Den vanligaste orsaken till att sammanträde har hållits är enskilda intressekonflikter, det har varit orsaken i 86 % av fallen. Vid jämförelse mellan de undersökta åren kan man se att det har blivit allt ovanligare med sammanträde, år 1978 hölls sammanträde i 22 % av fallen och år 2008 endast i 3 %. Den största procentuella skillnaden ser man i Skinnskatteberg och den minsta skillnaden i Arvika. Jämförelsen mellan de insamlade faktorerna visade att det som har störst påverkan på avstående från sammanträde är om sakägarna ansökt gemensamt, näst mest påverkar om de berörda fastigheterna ligger utom plan och därefter hamnar förekomst av om överenskommelse förelegat ansökan. De återstående faktorerna, sakägare och åtgärdstyp, påverkade i väldigt liten utsträckning om sammanträde hölls.

Den 24 februari 2011 hade regeringen ett sammanträde där de beslutade angående att tillsätta en utredning för ett eventuellt avskaffande eller förändring av fastighetstaxeringen. Fastigheters taxeringsvärde har ett flertal funktioner. En av dessa är i värderingsprocessen. Värdefaktorer som ligger till grund för taxeringen såsom boarea, tomtstorlek och närhet till strand är till stor hjälp i värderingsprocessen. En fastighetsvärdering baseras delvis på ortsprismaterial som kommer från uppgifter i taxeringsregistret. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ett slopande av fastighetstaxeringen skulle påverka fastighetsvärderingen. Detta genom att klargöra hur viktigt taxeringsvärdet är för värderingsprocessen och om det föreligger alternativ till dagens metoder. Uppsatsen syftar endast till att undersöka hur fastighetsvärderingen kommer beröras av förslaget och kommer inte gå djupare in på andra möjliga aspekter som påverkas. Studien bygger på ett antal intervjuer med fastighetsvärderare och resultaten visar att värderarnas arbete kommer kompliceras om fastighetstaxeringen avskaffas i det avseende att det kommer ta längre tid att få fram uppgifter om jämförelseobjektens värdefaktorer. Även rimligheten för värderingen skulle bli svårare att bedöma.

Handel med derivat har ökat explosionsartat på den svenska marknaden de senaste åren med möjligheter att handla i derivat med ett stort antal olika underliggande tillgångar. Denna utveckling har dock inte skapat möjligheten att handla derivat med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Möjligheterna att idag få fastighetsexponering utan att direkt äga fastigheter är begränsade och har låg korrelation med utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden. Ett ämne som har diskuterats flitigt innan fastighetskrisen 2007 är möjligheten att handla derivat med den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgång. Problemet har varit att det inte funnits ett tillförlitligt index som man kan använda för att prissätta derivatet. Nya typer av index har utvecklats de senaste åren och därmed skapat en möjlighet att introducera fastighetsderivat som produkt på den svenska marknaden. För att kunna handla med fastighetsderivat krävs att en del förutsättningar uppnås däribland likviditet, ett fungerande underliggande index, en osymmetrisk marknad och en aktör som agerar som någon typ av återförsäljare av produkten det vill säga någon som erbjuder handel i fastighetsderivat. Än så länge finns idag ingen aktör som gör det även fast det finns underliggande index som skulle kunna användas som mätvariabel. Detta gör att det idag inte finns någon form av handel med produkten och därför ingen likviditet heller. Att marknaden är osymmetrisk och att olika aktörer söker olika typer av risk och diversifiering är tydligt. Därför måste någon aktör vara först med att erbjuda fastighetsderivat för att en handel ska kunna möjliggöras. Utöver det behövs också en aktör som vågar ta första traden och på så sätt öppnar möjligheter för likviditet.

Lantmäteriet, The Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, is responsible for the operation and maintenance of SWEPOS and SWEREF99 (the Swedish official reference frame) and there-fore also responsible for control and verification of the data provided by the reference stations.Clas-Göran Persson at Lantmäteriet has created a new controlling procedure, including software, to analyze the position uncertainties of the SWEPOS stations using various statistical methods. The soft-ware evaluates the daily calculated coordinate data of the stations subsequently; it will not be installed directly on the actual stations. The primary goal is to study the stability of SWEPOS from a SWEREF 99 point of view, not to analyze SWEPOS real-time service. The controlling procedure is referred to as “the CGP Program”.The CGP Program is a toolbox of statistical methods created in MATLAB, determining standard devia-tion, correlation, distribution (outliers) and more. Its main purpose is to determine if the SWEPOS data consists of uniform uncorrelated normal distributed deviations, known as white noise, or not.The purpose of my Thesis is to; based on this new controlling procedure, create a graphical overview of the current status of the SWEPOS network for Lantmäteriet. Instead of making a thorough analysis of each station the maps created in this Thesis will visualize the outcome on an overall basis and identify the stations and areas of interest for further analysis.Together with representatives from Lantmäteriet we decided that three different map types where of interest. All the maps were to be based on SWEPOS data from 2010, analyzed by the CGP program, and visualized on a nationwide basis. They differ in their cartographic appearance and they all describe dif-ferent characteristics of the SWEPOS stations.Conclusions from the maps and the numerical analyzes: * There is a clear "winter effect", most obvious in the height coordinate. Removal of the snow-period results in lower standard deviations and fewer unwanted systematic effects. * The Northing coordinate has a slightly higher standard deviation than the Easting coordinate. The standard deviation in Height is around 50% larger than the horizontal standard deviation. * There is no evidence for physical movements, when comparing the official SWEREF 99 coordinates with the 2010 positions.

No description available.