I denna rapport har författarna undersökt vilka möjligheter som finns för att reducera klimatpåverkan. Arbetet har avgränsats till att undersöka materialen asfalt, vägtrummor samt skyddsanordningar. Arbetet har gjorts på förfrågan av och i samarbete med Sweco. Metoderna som använts för att genomföra arbetet har varit kontakt med leverantörer av de material som undersökts, handledning och återkoppling av Sweco och handledare på LTU, informationshämtning på internet samt genom egna erfarenheter och kunskaper.

During the ongoing COVID-19 pandemic, lockdowns havepushed urban planners to think aloud about the future of urbanspace in our cities. The hospital is where we confront ourmortality and give ourselves over to other powers, whether it bethose of medicine and technology or some source of faith. Thisurban space in which we are now immersed daily often remainsunseen and unnoticed within the discipline of urban planning.Images of medical technologies and the movement of patientsthrough the hospital facility distort our visual idea of the hospitalas an urban space as we have become increasingly reliant onmedical professionals to define the experience of the site. In this master’s thesis, the idea of hospitals as urban spaces isrevisited. Looking specifically at ideas of defining urban sites,public health and urban planning, hospital type, and distributionof powers, three hospital sites in Brussels and their relationshipto the city are represented in a series of visual experiments usingmapping as a research tool. It concludes that urban plannerswould do well to look back at such models as hospital designerstry to frame and situate the hospital of the future.

No description available.

No description available.

No description available.

In relation to the contemporary discussion about sustainable housing, this thesis investigates cohousing from a resource use perspective. Cohousing is a type of housing is based on the idea of sharing space and domestic work, while still having the privacy that a private apartment gives. The sharing of meals, space and things that is common in cohouses is often believed to save resources, and this thesis makes use of a case study in the cohouse Färdknäppen in Stockholm. To evaluate the resource use, system analysis has been used. System analysis is commonly used to analyze the environmental impact from goods or services, but not so commonly on housing in the way this study uses it. More exactly, the system analysis studied the resources used to provide housing for one person during one year, which included shelter, but also other things normally associated with a home such as meals. Results showed that the sharing of meals does not result in less consumption of food, and that sharing of things saves resources to a relatively small extent. Still, by living in Färdknäppen, a person can save as much a ton of greenhouse gas-emission per year compared to the average. This substantial save mainly comes from less use of both heating- and electric energy, which in turn results from the way the cohouse is working. The communal cooking is believed to save electricity and the sharing of space allows resident to live with less floor space in total which saves energy for heating and electricity. There is also a potential to further lower resource use by changing the diet and to live with even less floor space that could be utilized in a cohouse, as well as in conventional homes.

Rivning av byggnader är något som ständigt försegårs i vårt samhälle. Denna rapport går in på materialinventering inför rivning av byggnader där identifiering och sortering av byggmaterial görs för att minska mängden avfall. Det går även in på vilka material som kan återvinnas eller återanvändas, samt vilka som innehåller farliga ämnen. Materialinventering styrs av lagar och förordningar, såsom miljöbalken och avfallsförordningen.   Olika avfall sorteras utefter dess egenskaper, material som innehåller farliga ämnen sorteras separat och får inte blandas med andra farliga ämnen, samt icke farliga ämnen. De resterande material som inte innehåller farliga ämnen sorteras efter vilka som går att återanvända, återvinna eller deponeras, detta görs enligt avfallstrappan.   Rapportens resultat och teori bygger på en litteraturstudie om artiklar och uppsatser, såsom examensarbeten, samt en studie om lagar och förordningar inom materialinventering. Studien om lagar och förordningar går in på hur de tillämpas inom materialinventering. Dessutom har hemsidor och uppslagsverk används.

Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes.   Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln. Parallellt med detta har e-handeln etablerat sig på detaljhandelsmarknaden och de första webbutikerna öppnade i mitten på 90-talet. I början på 2000-talet möjliggjorde bl.a. teknisk utveckling att e-handeln kunde fortsätta växa i hög takt. År 2003 utgjorde e-handeln ca 1 procent av detaljhandelsmarknaden. År 2011 utgjorde den 5 procent. Tillväxten har varit hög även under lågkonjunkturen vilket påvisar styrkan inom denna försäljningskanal.   Konkurrensbilden när det gäller dessa två försäljningskanaler är varken svart eller vit. De delar visserligen samma målgrupper i mångt och mycket samt att de har liknande utbud. På detta vis konkurrerar de, men en betydande skillnad har kunnat urskiljas. Köpcentrumen fokuserar mer och mer på att bli mötes- och nöjesplatser vilket innebär en kombination av varor, tjänster och service som e-handeln har svårt att efterlikna. I en undersökning av Svensk Handel framgår det att köpcentrumen verkar ha tagit en stark position inom dagligvaruhandeln. Dagligvaruhandlarna inom detaljhandeln anser nämligen att köpcentrum är det största hotet både mot dem själva och inom detaljhandeln överlag. E-handeln å andra sidan är mer enkelspårig gällande sitt utbud. Oftast säljer webbutiker endast varor, tjänster eller service. Betoningen ligger dock på varor av sällanköpstypen. Sällanköpshandlarna ansåg tvärtom mot dagligvaruhandlarna att det var e-handeln som var den största utmaningen för dem själva och detaljhandeln som helhet. Vissa anser dessutom att e-handeln fungerar som ett komplement till köpcentrumen vilket också är sant.   Ett kort svar på problemställning är att e-handeln i dagsläget inte påverkar köpcentrumen i stor utsträckning eftersom e-handeln än så länge har en relativt liten marknadsandel. Detta kommer troligen förändras på sikt p.g.a. e-handelns starka utveckling. Köpcentrumen bör redan nu planera för hur de ska hantera detta växande ”hot”. Både hot och möjligheter finns. Det största hotet är att e-handeln får mångfaldigt större marknadsandel och att köpcentrumens omsättning blir lidande av detta. Möjligheterna är att nyttja e-handeln som komplement och utnyttja informationsflödet för att konsumenterna slutligen ska konsumera varan i köpcentrumen. Exakt vad som kommer hända är omöjligt att förutspå, men troligen kommer e-handeln har stor inverkan på köpcentrumen och övrig detaljhandel i framtiden.

Syftet med denna kandidatuppsats är att ta reda på motiven bakom förvärven och försäljningarna av fastigheter som ägde rum i CBD under 2011. På grund av tidsbegränsningen, har vi valt att göra en fallstudie på 5 av de 11 transaktionerna. Informationen är framförallt baserad på 10 intervjuer som skett med ledande personer hos säljarna respektive köparna, där vi ställt ett visst antal frågor som berört vår frågeställning i arbetet. Vi har även fördjupat oss i de olika aktörernas hemsidor och årsredovisningar för att få en större insikt i vilken typ av investerare de är. De aktörer vi berört kan kategoriseras in i olika investerarkategorier som varit involverade i de olika transaktionerna. Det är renodlade fastighetsbolag, institutioner och övriga företag som varit inblandade i de 5 transaktioner, vi valt att beröra. Dessa olika investeringsgrupper skiljer sig åt i motiven varför de har valt att avyttra respektive förvärva fastigheter i CBD; dock finns det även likheter i deras motiv.

Nationalparkerna utgör den högsta naturskyddsformen i Sverige och ska representera och bevara unika svenska landskapstyper för framtiden. Genom att ett område förklaras som nationalpark kan föreskrifter som begränsar användandet, brukandet och allemansrätten införas i syfte att skydda området och bevara dess naturvärden. I Sverige kan nationalparker, enligt bestämmelserna i miljöbalken, endast bildas på mark som tillhör staten. Detta krav ger att staten, via Naturvårdsverket, måste förvärva äganderätten över de områden som efter regeringsbeslut ska utgöra nationalparken. Syftet med uppsatsen är att redovisa de markåtkomstmetoder som används och i vilken omfattning de förekommer. Studien har genomförts som fallstudier av sex sentida nationalparksbildningar. Genom en arkivanalys hos Naturvårdsverket har de tillgängliga förvärvsdokumenten för nationalparkerna klassificerats efter följande kategorier. Mark som redan är i statlig ägo, Frivillig överenskommelse, Tvång, Överenskommelse under hot om tvång. I och med denna kategorisering kan sammanställning göras som visar hur Naturvårdsverkets markåtkomstarbete bedrivs. Resultatet av fallstudierna visar att kategorin frivilliga överenskommelser utgör 89 % av de totala arealförvärv som skett inom nationalparksbildningen. Näst största kategori är statliga överföringar som utgör 11 % av det totala. Endast 0,1 %, vilket utgör 2 av 160 förvärvstillfällen, har genomförts med tvång. Båda dessa fall kommer sig av situationer då små markområden tvångsvis överförts till annan fastighet via fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagens femte kapitel.