No description available.

<p>Just nu befinner vi oss i vad som ser ut att bli modern tids största ekonomiska svacka. Banker runt om i världen försätts i konkurs och bankerna i Sverige drabbas också av den aktuella situationen. Sparbankerna och Swedbank är givetvis också med i det som sker. För Sparbankerna är det hela tiden en fråga om hur man ska se på samarbetet med Swedbank.</p><p>Swedbank har fått utstå mycket negativ publicitet i massmedia vilket även påverkar sparbankernas verksamhet. Det pågår ständigt ett samarbete mellan ett antal sparbanker och Swedbank. I vår uppsats har vi valt att titta närmare på detta samarbetes vara eller icke vara. Det finns sparbanker som valt att gå sin egen väg, bort från samarbetet med Swedbank, det finns de som enbart köper tjänster och de som låter Swedbank köpa aktier i sparbanken. Denna uppsats kommer att titta på en del faktorer som skiljer dessa åt men också vilka likheter som finns.</p><p>Denna uppsats kommer i huvudsak vara uppbyggd kring intervjuer med personer i ledande ställning. Tre banker har vi varit i kontakt med som har försökt ge oss relevant information. Att utföra intervjuer med respondenter i ledande ställning gör att svaren formas efter vad respondenten vill ha sagt, inte vad vi har frågat. Det är därför våra tolkningar som lett till följande resultat.</p><p>Slutsatserna vi dragit är att de som valt att samarbeta med Swedbank ser produkter, tjänster, expertis och IT-system som den mest relevanta anledningen. Dessa sparbanker har helt enkelt stordriftsfördelar. Vi menar också att de sparar mycket pengar på att inte utveckla alla dessa tjänster själva. För banken som har valt att gå sin egen väg lyfter vi fram fördelen med att vara oberoende och att man inte vill ha någon med så pass stort inflytande över sig. Man vill vara sin egen bank. Vi inser dock att det måste ha kostat oerhört mycket att utveckla och bli en fullsortimentsbank.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgången gör vi en historisk tillbakablick på synen på barn, böcker och högläsning. Här beskrivs även hur högläsningen kan utveckla språket, fantasin, ge inspiration till att lära sig läsa, öka intresset för skriftspråket och ge stunder med gemenskap, närhet och trygghet. Vi intervjuade lärare i förskola och förskoleklass och har tittat på när, hur och varför de arbetade med högläsning. Läsmiljön undersöktes och även om det förekom samarbete med biblioteket. Elevintervjuerna gjordes med elever som var sex till sju år och vi undersökte deras relationer till högläsning och vilket engagemang de mötte angående högläsning i skolan och hemmet. Resultatet av undersökningarna visade att förskolorna och förskoleklasserna använde sig av högläsning i stor utsträckning. Lärarna förstod vikten av högläsning och vilka fördelar det fanns med att läsa högt. De verkade även nöjda med den läsmiljö de hade i verksamheterna. Nästan alla elever tyckte om när någon läste högt för dem och de vet hur och var de vill sitta när de lyssnade. </p>

<p>I arbetet undersöks vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven självkänsla, hälsa, utveckling och inlärning. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan använde vi oss av en undersökningsgrupp bestående av pedagoger på sex förskolor. Urvalsgruppen har bestått av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar på sex förskolor i två kommuner. Det totala deltagandet i enkäten var 40 pedagoger. Instrumentet i undersökningen var en enkät som bestått av både strukturerade och öppna frågor. Enkäten bygger på frågor som lyfter fram pedagoger i förskolan och deras syn på och vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Resultatet i vår undersökning pekar på att pedagogerna i förskolan är medvetna om den planerade fysiska aktivitetens roll för barns utveckling. Resultatet pekar också på flera olika faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. I diskussionen resonerar vi kring de olika faktorerna, som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan och sätter dessa i ett större perspektiv.</p>

<p>Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta gymnasieelever intervjuats. Frågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att det sociala samspelet varierar beroende på vilken lärare det handlar om och att det är viktigt för gymnasieelever att lärare är personliga och ser dem som egna individer. Studien visar också att den personliga relationen till lärarna som elever eftersträvar redan förekommer på skolan, åtminstone i viss utsträckning, och att det är något som de vill se ännu mer av.</p>

<p>Utbrändhet är idag ett välkänt begrepp. Samhället har haft en negativ utveckling då det gäller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lärare mår allt sämre. Denna studie syftar på att ta reda på vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrändhet i läraryrket. För att gå ett steg längre än den forskning som gjorts i ämnet tidigare, utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, där kom-munikationen mellan lärare och elev är det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollärare har intervjuats och, på så sätt, fått tillfälle att delge sina åsikter om vad de anser fungerar som hälsofrämjande när det gäller kontakten med elev-erna. Analysen av undersökningen har utmynnat i en rad olika slutsatser; bl.a. att tid är viktigt för att främja kommunikationen mellan lärarna och deras elever. Finns inte tiden, så finns det möjlighet att ”skapa” denna på olika sätt, t. ex. genom prioriteringar. Att ta vara på glädjen och feedbacken från eleverna är, även det, viktigt ur hälsosynpunkt. Stud-ien är intressant i den meningen att den erbjuder ett redskap att ta till innan risken för att hamna i ett stresstillstånd, och så småningom bli utbränd, är ett faktum.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att det är viktigt med ögonkontakt, att verbalt språk och kroppsspråk stämmer överens, samt att det är viktigt att vara i jämnhöjd med barnet. Det framkom även att pedagogerna använder sig själva som verktyg hela tiden de är tillsammans med barnet.</p>

<p>I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket. Det svenska klassrummet betonade elevens personliga utveckling och möjligheter till inflytande, men samtidigt blev användningen av målspråket inte kontinuerligt eftersom de svenska eleverna ofta saknade relevant ordförråd.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att ta reda på hur läraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behålla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, både flickor och pojkar, som allmänt stör inne i klassrummet. Oftast är dessa elever väldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som är inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. På den skola där den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system där busungarna tas om hand på ett bra sätt så att de inte stör undervisningen.</p>

<p>Undersökningens syfte var att skapa förståelse och upptäcka faktorer varför pedagogers arbetsmetoder och inställning till utevistelse på förskolans gård skiljer sig åt. Genom litteraturstudier undersöks utevistelsens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studien innehåller också utdrag från förskolans styrdokument och olika forskares åsikter angående pedagogens förhållningssätt vid utevistelse. I den teoretiska bakgrunden tas också upp hur människans förhållande till utevistelse har förändrats genom historien. Våra frågor gällde vilka kunskaper pedagogen har om utevistelsens betydelse och vilka faktorer som påverkar den enskilde pedagogens förhållningssätt på förskolans utegård. Metoden för detta var kvalitativ och innebar insamling av data genom observationer och intervjuer av 11 förskolepedagoger på två förskolor i en skånsk kommun. Resultatredovisningen består av utdrag från observationer och intervjuer samt analys av dessa. Vårt huvudresultat vid underökningen är att utformningen av förskolans gård och dess miljö runt omkring samt pedagogens tidigare erfarenheter såsom barndomsminnen har stor betydelse för hur de förhåller sig vid utevistelse. Pedagogernas kunskaper om betydelsen av att vistas ute handlade mest om den fysiska hälsan.</p>