Bakgrund: Konsumenters matpraktiker påverkar klimatet och som situationen ser ut idag är konsumtionen inte hållbar. Positiva attityder till en mer hållbar matkonsumtion ökar men beteendet relaterat till matkonsumtionen verkar inte stämma överens med attityderna. Studenter är en grupp konsumenter som ofta relativt nyligen skapat egna matvanor och många upplever då hinder för att konsumera mer hållbart såsom priset, tillgängligheten och bekvämligheten. Syfte: Syftet var att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar matkonsumtion. Metod: En enkätsundersökning genomfördes i universitetsmiljö där 100 enkätsvar samlades in. Enkätfrågorna var utformade som påståenden där studenterna fick svara på en femgradig Likertskala eller med fasta svarsalternativ alternativt öppna svar. Enkätsvaren sammanställdes och grupperade boxplots användes för att undersöka eventuella samband mellan kosthållning och förhållningssätt till hållbar matkonsumtion. Fishers exakta test tillämpades för att se om en sådan skillnad var signifikant. Resultat: Resultatet visar på att studenters förhållningssätt i teorin inte alltid går i linje med förhållningssätt i praktiken gällande hållbara matpraktiker. Förhållningssättet till hållbar matkonsumtion verkar även skilja sig åt mellan grupper beroende på kosthållning. Majoriteten verkar mena på att en mer hållbar matkonsumtion är nödvändig. Över hälften av studenterna rapporterade att det finns hinder för att äta mer hållbart och det största hindret uppgavs vara priset. Slutsats: I syfte att främja en mer hållbar matkonsumtion verkar det finnas anledning att vidare undersöka vad som påverkar studenters förhållningssätt till hållbar matkonsumtion samt vilka hinder de upplever för att konsumera mer hållbart och utifrån detta på både individ-, grupp- och samhällsnivå underlätta för studenter att konsumera mer hållbart.

Bakgrund: Kostmönster likt de svenska kostråden har visat sig vara gynnsamma för hälsan hos den generella befolkningen men trots det verkar följsamheten hos barnen vara låg. Föräldrar spelar en viktig roll i etablerandet av kostmönster hos barn och beteende verkar vara kopplade till attityder. Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka attityder till och associationer med näringsriktig mat hos föräldrar med barn i förskoleålder. Metod: En webbaserad enkät riktad till föräldrar med barn i förskoleålder publicerades på Facebook. Enkätens huvudfrågor behandlande attityder till Livsmedelsverkats kostråd samt en öppen fråga om vilka tre ord som associerades med näringsriktig mat för barn. Insamlade uppgifter analyserades i SPPS och ett Wilcoxon rank sum test användes för sambandsanalyser med demografiska variabler. Resultat: Av respondenterna instämde 59 % inte med kostrådet om magra mejeriprodukter och 32 % inte med rådet om matfett. Mer positiva attityder fanns till kostråden om frukt och grönsaker, fisk och skaldjur och socker. Inga korrelationer hittades mellan demografiska variabler och attityder till kostråden. Vidare angav 52 % varierat, 37 % grönsaker/rotfrukter och 19 % hemlagat/lagat från grunden vid frågan om associationer med näringsriktig mat. Slutsats: Enligt studien finns skillnader i föräldrars uppfattningar av vissa kostråd vilket indikerar ett behov av att öka kunskapen kring varför föräldrar instämmer med vissa kostråd men inte andra. Hos föräldrarna lyfts också andra aspekter som associeras med näringsriktig mat, vilka behöver tas i beaktning om man vill främja ett mer hälsosamt kostmönster hos barn.

Efterfrågan på specialkost inom förskola och skola har under senare år ökat vilket medför större arbetsbelastning för kökspersonalen som arbetar där. Tidigare forskning visar att kökspersonal har börjat ifrågasätta om alla specialkoster är befogade. Studiens syfte var att undersöka hur förskolekockar upplever att arbeta med specialkost och hur de hanterar det praktiska arbetet samt önskemål kopplade till specialkost. Sex förskolekockar med tillagningskök intervjuades i en utvald kommun, med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att hantering av specialkost är ett komplicerat arbete där kockarnas arbetsbelastning ständigt måste vägas gentemot föräldrars, pedagogers och barns önskemål. Kockarna ställde sig positiva till begränsningar i antalet specialkoster. Samtidigt var de också beredda att kompromissa med de regler och riktlinjer de valigtvis följde för att undvika konflikter och för att tillfredsställa barn, föräldrar och pedagoger. De strävade också efter att specialkosten skulle vara likvärdig för att motverka att barn med specialkost ska känna sig utanför. Ur arbetssynpunkt och ur strävan efter att specialkosten ska vara likvärdig ansågs ofta kommunens matsedel som opraktisk. Kommunen kan göra matsedeln bättre anpassad för förskolekockars arbetssituation. Tydliga riktlinjer och krav på intyg kan underlätta goda relationer med såväl föräldrar och pedagoger och minska arbetsbelastningen för förskolekockar.

Den härkvalitativa systematiska litteraturstudien ”När var det, sa du?” avser att undersöka vad forskning kommer fram till om elevers historiemedvetande och hur lärare aktivt kan arbeta för att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetande och elevers förståelse för historisk tid är en viktig del i historieundervisningen, därför ansåg vi att detta var ett intressant ämne för denna studie. Litteraturstudien utgår ifrån nioolika forskningar som alla behandlar ämnet historiemedvetande och hur lärare kan arbeta med utvecklingen av historiemedvetande. Studien bygger på två frågeställningar, utifrån dessa frågeställningar har materialet bearbetats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Frågeställningarna behandlar elevers historiemedvetande och hur lärare kan arbeta med utvecklingen av ett historiemedvetande. Resultatet i denna studie demonstrerar att undervisningen inte är anpassad efter elevernas förutsättningar. Studien påvisar att undervisningen behöver reformeras om, för att stödja utvecklingen av historiemedvetandet. Läraren bör arbeta utifrån ett varierat arbetssätt där eleverna får ta hjälp utav olika material som skönlitteratur, museer och textbearbetning.

Detta är en systematisk litteraturstudie med syftet att kartlägga och analysera forskning gällande skönlitteratur i undervisningen av de samhällsorienterande ämnena i år F-6. Syftet är preciserat i tre frågeställningar: Vad har valet av skönlitteratur för vikt vid undervisningen inom samhällsorienterande ämnen? Hur påverkar undervisningen med och utifrån skönlitteratur elevernas förståelse och medvetenhet inom samhällsorienterande ämnen? Hur kan lärare arbeta praktiskt med skönlitteratur inom samhällsorienterande ämnen enligt rådande forskning? Forskningen till denna litteraturstudie samlades in genom en systematisk databassökning samt en kompletterande manuell sökning. Forskningsresultaten visade på att valet av litteratur till undervisningen är avgörande för att få den önskade effekten. Det arbetet utvecklar då, enligt forskning, elevernas medvetenhet och förståelse inom samhällsorienterande ämnen. Forskningen visade även på flera praktiska arbetsmetoder med och utifrån litteraturen, men diskussion visade sig vara den mest nämnda.

Denna strukturerade litteraturstudie syftar till att undersöka vad forskning säger om hur skolgården och bostadsområdet påverkar barnen som individer, deras identitetsarbete samt hur barnen använder sig av platser. Internationell och nationellforskning har analyserats utifrån tre frågeställningar som i uppsatsen besvaras under tre rubriker. Dessa rubriker presenterar barns utveckling i utemiljöer, även hur barn skapar känslor och tillhörighet till platser samt vad som påverkar uppkomsten av kön och genusfördelning på platser. Analysresultatet av forskningen visar på att barns identitetsarbete konstrueras i samband med miljöerna, samhället i sin helhet, och de aktörer som skapar platser. Defaktorer som finns på platser påverkar bådepositivt och negativt i barnsidentitetsprocess.

No description available.

No description available.

Denna produktionsuppsats syftar till att undersöka gymnasieelevers upplevelser av stress. För att kunna svara mot vårt syfte har vi därför valt att besvara följande frågeställningar;Hur beskriver gymnasieelever deras stress, vad uppger gymnasielever vara orsaken till deras upplevda stress samtvilka strategier gymnasieelever har för att hantera den upplevda stressen? Tidigare forskning beskriver ohälsa som ett fenomen som ökat bland unga, där stress är en faktor. Vidare belysesden tidigare forskningen att skolan är en sårbar plats för unga, vilketär en bidragande faktor till stress.Datainsamlingsmetodenharvarit en kvalitativ intervjustudiemed tio gymnasieelever,somgenomförts på två kommunala gymnasieskolor i en medelstor kommun i sydöstra Sverige.De teoretiska utgångspunkternaär Antonovskys teori om KASAM, och Goffmans teori om Jaget och maskerna. Detharframkommit hur eleverna upplevde att skolan var en stressfull miljö, där många prov och inlämningari kombinationmed den rådande tidspress som beskrivs är det som huvudsakligen ger upphov för stress hos eleverna. Enslutsats är hureleverna beskriver en maktlöshet kring deras möjlighet att kunna påverka, då de upplever att problematiken ligger på organisationsnivå.

Denna konsumtionsuppsats belyser hur svensk utbildningsforskning behandlar genus ochjämställdhet i det svenska skolväsendet i allmänhet, och i synnerhet genom styrdokument. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt följande frågeställningar: ”Hur behandlar svensk utbildningsforskning begreppen genusoch jämställdhet?” Och ”hur behandlas begreppeni förhållande till styrdokument och den dolda läroplanen? Då tidigare empirisk forskning påvisat hur läroplaner och andra styrdokument brister i att förmedla tillräckliga direktiv och riktlinjer gällande genus och jämställdhet fann vi det intressant att göra en uppsats som belyser det valda problemområdet. Metoden som används för att genomföra vår studie är en kvalitativ litteraturstudie av allmän karaktär där sökningar efter litteratur och tidigare forskning gjorts efter de centrala begreppsom använts i uppsatsen; genus, jämställdhet, läroplaneroch den dolda läroplanen. Enligt den tidigare forskning som analyserats påvisar det hur läroplaner försöker måla upp en ämnesmässig harmoni vilket inte existerar i verkligheten. Den slutsats vi kommit fram till enligt den tidigare forskningen är hur läroplan och andra styrdokument brister i att förmedla vikten av genus och jämställdhet i undervisningen.Nedan följer en förklaring på de begrepp som vi upplever behöver förtydligas för att undvika eventuell begreppsförvirring.