Education in Swedish upper secondary school appears to be divided between different economic, political and social imperatives. The content and purpose of education also seemingly changes in accordance with the historical context. However, from 1918/1919, the Swedish curriculum is characterized as civic in its composition because of a recognition of interdependence between citizens. A hundred years on, the following study examines whether or not this is the case, specifically for the subject of civic education. The aim of this study can therefore be described as dependent on the completion of two separate objectives. Firstly, on an empirical survey that seeks to investigate what presently constitute the different aspects of the content and purpose of civic education within Swedish upper secondary school. This is done by using a curriculum theoretical textual analysis of the so called extended curriculum, involving different texts that represent the meaning of civic education. Secondly, on developing a new theoretical concept in the form of a subject code for civic education, which involves the content and purpose of the subject, as represented in the examined extended curriculum. The concept can be used as a curriculum theoretical tool for understanding civic education in the present. The results show that civic education can be described as containing several different characteristics regarding its content and purpose. However, a considerable emphasis seems to be placed on the scientific aspects of the subject and more specifically on the individual development of said aspects. The results also show that certain values bear influence on the content and purpose of civic education. These values however, tend to mainly emphasize individual rights instead of collective equivalents. In summary, this means that the current subject code does not recognize the interdependence between citizens, and therefore cannot be described as civic.

Att integrera till ett nytt land kan upplevas problematiskt för immigranter. De upplever barriärer i samhället som påverkar integration. På senare år har idrottsrörelsens möjligheter att bidra till integrationsprocesser uppmärksammats. I idrotten sker interaktion som kan bidra till språkutveckling, kulturella utbyten och allmän socialisering. Syftet med studien är undersöka vilka möjligheterna immigranter har att integrera genom organiserad idrotts- och fritidsaktiviteter. Studien använder sig av tre frågeställningar. För det första undersöks vilka hinder som kan identifieras i idrotts- fritidsaktiviteter för immigranter. Därefter hur ledare från två olika svenska idrotts- och friluftslivsprojektarbeten uppfattar dessa hinder. Avslutningsvis vilka nyckelfaktorer som kan identifieras för att undvika dessa hinder och därmed skapa förutsättningar för integration. Resultatet visar på att det finns barriärer (språk, tid och planering) för immigranter att delta i idrotts- fritidsaktiviteter. Resultatet visar samtidigt på positiva effekter i idrottsaktiviteterna där kulturella utbyten, språkutveckling och förståelse förbättras. Studien har metodologiskt använt sig av en systematisk litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer. Litteraturstudien innefattar 18 stycken peer review artiklar från två olika databaser, SportDiscus och EricEBSCO med sökorden sport, leisure, integration, immigration, immigrants, refugee. I intervjuerna deltar fyra stycken ledare från två olika projekt. Ett handbollsprojekt och ett friluftslivprojekt.

Syftet med litteraturstudien är att genom tidigare forskning undersöka hur undervisning inom geografi kan utformas och vilka metoder som existerar gällande undervisning för hållbar utveckling. I litteraturstudien besvaras syftet genom tre frågeställningar. De handlar om hur undervisning gällande hållbar utveckling inom geografi kan utformas, vilka undervisningsmetoder som förespråkas samt vilka för- respektive nackdelar som finns med de metoder som förespråkas. Resultatet av frågeställningarna sammanfattas i litteraturstudien där tre framträdande undervisningsmetoder presenteras samt vilka för- och nackdelar som finns med de tre metoderna. De tre metoderna kallas för faktaorienterad, normerande och pluralistisk undervisning.Vid insamling av litteratur gjordes avgränsningar, de avgränsningar som gjordes var att litteraturen skulle handla om undervisningsmetoder gällande hållbar utveckling samt vilka för- och nackdelar som finns med metoderna. I urvalet av litteratur har en innehållsanalys genomförts för att hitta gemensamma mönster i forskningen som studerats. Då hållbar utveckling är ett område som rör alla världens länder har det även i litteraturstudien gjorts en internationell utblick, för att se hur undervisning om hållbar utveckling ser ut även i andra länder.Konsumtionsuppsatsen avslutas sedan med en avslutande diskussion där slutsatser presenteras utifrån litteraturstudiens resultat. I den avslutande diskussionen presenteras även vad framtida forskning inom området skulle kunna handla om.

Det här arbetet handlar om “branding” och hur man kan förmedla en identitet för en person eller ett företag genom konstnärliga visuella uttryck. Vi är vana att se varumärkesidentiteter. Om det är små eller stora förändringar, så förändras formspråket. Genom att förhålla sig till förändringen i omvärlden. Hur förmedlar vi individer vår egna identitet? Jag anser att vår egna identitet är i konstant utveckling. Likt företag anpassar vi oss till vår omvärld. Människor kommunicerar ut något. Ett exempel, vem är personen när den inte är på jobbet/företaget och står för sina egna värderingar och egenskaper. Jag som framtida grafisk designer vill med det här arbetet skapa en metod för att förmedla en identitet som är igenkännande och samtidigt går att förändra dess uttryck och förhoppningsvis att den går att anpassa på företag

No description available.

2014 års Europaparlamentsval innebar många diskussioner om EU-skeptiska partier och deras framgång under senare år. I Storbritannien är frågan om ett utträde ur unionen aktuell då premiärminister David Cameron lovat att ha en folkomröstning om detta någon gång under de kommande åren efter påtryckningar från inhemska nationalistiska håll. I Sverige är en fråga om ett utträde inte lika etablerad, dock ser vi även här att EU-skeptiska partier växer och får mer inflytande i politiken och samhället. I diskussioner om detta och som opinionsbildare har media en framträdande roll i att producera och reproducera åsikter, särskilt i deras ledarartiklar. De har möjligheten att informera läsare om samhällsförändringar utifrån deras egna tankar och åsikteroch på så sätt vinkla informationen åt valfritt håll. Med detta i tanken har jag undersökt på vilka sätt medias roll i samhällsdebatten kan påverka väljares uppfattningar och föreställningar om EU och EU-skepticism. Jag har funnit att tidningarnas politiska hemvist tydligt spelar in i den bild av EU som förmedlas till läsarna. Trots tidningarnas olika konklusioner har de alla en liknande EU-skeptisk diskurs i deras språk som de förmedlar till allmänheten.

No description available.

Bakgrund: Att minska köttkonsumtionen är ett diskuterat ämne idag. Anledningen är den klimatförändring som just nu sker och kött är det livsmedel som påverkar vår miljö allra mest. Dagligen serveras cirka tre miljoner måltider inom måltidsservice i Sverige och den offentliga sektorn, däribland skola och förskola inkluderat, är en stor aktör som når ut till många människor. Fler och fler kommuner får i uppdrag att minska på köttet i sina verksamheter, vilket många också börjat arbeta aktivt med. Syfte: Att undersöka hur ansvarig kostchef eller likvärdig, i fem utvalda svenska kommuner upplevt arbetet med att minska köttkonsumtionen i förskola och skola. Metod: En kvalitativ metod användes där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, spelades in, transkriberades och analyserades enligt metoden tematisk analys. Resultat: Efter genomfört analysarbete framkom två teman: "upplevda förutsättningar för förändring" och "det praktiska förändringsarbetet och dess utmaningar". Samtliga informanter uttrycker vikten av kompetens hos medarbetare som en förutsättning för detta förändrinsarbete och för praktiskt genomförande påtalas vikten av delaktighet från både medarbetare och matgäster. Att hitta strategier för en ökad acceptans av den vegetariska kosten hos matgästerna samt strategier för ökat engagemang hos medarbetare i köken är något som informanterna ständigt arbetar med. Slutsats: Att ha "alla med på tåget" upplevs av de kostansvariga som en viktig aspekt och nyckeln till ett lyckat arbete för att minska köttkonsumtionen, detta som en del i det arbete som bedrivs kring hållbarhet och klimatfrågor. Att skapa engagemang och motivation hos medarbetare ute i köken upplevs av kostansvariga respondenterna vara en utmaning likväl att få förståelse hos matgästerna om varför denna förändring behövs.

Bakgrund: Människor i väst lever längre och den vuxna befolkningen i Sverige når inte upp till näringsrekommendationerna (Riksmaten, 2011). För att förebygga ohälsa hos den åldrande befolkningen är ett preventivt folkhälsoarbete av stor vikt. Syftet med Livsmedelsverkets kostråd är att uppmuntra den svenska befolkningen till att äta hälsosammare och således förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar, dock är kännedom om och förtroende för kostråden en förutsättning för att de ska följas. Syfte: Att undersöka vad män och kvinnor i åldersgruppen 45 år och äldre har för attityder i form av förtroende, kännedom samt följsamhet till Livsmedesverkets kostråd. Syftet är även att jämföra kännedom och följsamhet mellan kön och utbildningsnivå. Metod: Denna kvantitativa studie utfördes som en tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten spreds till svensktalande personer, 45 år eller äldre, men hjälp av ett snöbollsurval, 118 respondenter svarade. Resultatet analyserades med ett oberoende t-test. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade en positiv attityd till Livsmedelsverkets kostråd. Det genomsnittliga antalet angivna kända kostråd var nio av tio. Det genomsnittliga antalet angivna följda kostråd var fem av tio. En större diskrepans kunde observeras mellan kännedom om och angiven följsamhet för kostråden "minska intaget av salt", "byt ut feta mejeriprodukter till magra", "minska intaget av alkohol" och "byt ut smör och smörbaserade matfetter mot vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter". Ingen signifikant skillnad kunde observeras mellan kön eller mellan utbildningsnivå vad gäller angiven följsamhet av samt kännedom om Livsmedelsverkets kostråd. Slutsats: Studiens resultat indikerar på att det finns ett behov för ytterligare insatser som arbetar för att underlätta följsamheten av Livsmedelsverkets kostråd för personer i åldersgruppen 45 år och äldre.

Ydre är Östergötlands minsta kommun. Här bor knappt 3700 människor och kommunen kämpar med att anpassar sina verksamheter efter typiska glesbygdsproblem som minskande invånarantal, små barnkullar och en ökande andel äldre. Ydre kommun arbetar därför aktivt för att förändra och förbättra villkoren för kommuninvånarna. Som ett led i detta har Ydre i mer än ett decennium arbetat med deltagardemokratiska experiment för att främja medborgarnas delaktighet och insyn i den kommunala politiken. I denna licentiatuppsats studeras genom abduktiva metoder två deltagardemokratiska experiment i Ydre kommun, närmare bestämt invånarsamråd 2009 och lokala utvecklingsplaneprocesser 2010. Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera om och i så fall hur deltagardemokratiska experiment i Ydre kommun påverkade beslutsprocesser i det representativa demokratiska systemet. De två deltagardemokratiska experimenten studeras utifrån ett aktör-strukturperspektiv för att på så sätt synliggöra hur lokal demokrati i en svensk landsbygdskommun kan konstrueras. Genom detta analytiska perspektiv framträder särskilt den politiska betydelsen av plats och starka lokala identiteter i Ydre kommun. Vid invånarsamråden 2009 bjöd Ydre kommun in till öppna samtal i de olika kommundelarna, eller socknarna som de fortfarande kallas i Ydre. De lokala utvecklingsplaneprocesserna 2010 däremot, fokuserade på lokalt  utvecklingsarbete på tre specifika orter i Ydre kommun. De deltagardemokratiska experimentens olika utformning bidrog till att processerna i olika utsträckning påverkade beslutsprocesser i det representativa demokratiska systemet. Även hur de deltagardemokratiska experimentens demokratiska syften kommunicerades till och inom olika aktörskategorier varierade, vilket också påverkade processernas demokratiska resultat. Behovet av att planera för, tydliggöra och kommunicera det demokratiska syftet med deltagardemokratiska experiment är här ett av studiens tydligaste resultat. I den specifika kontexten i Ydre kommun visar studien också tydligt på vikten av att ta hänsyn till och inkorporera de starka lokala identiteterna i kommunala deltagardemokratiska processer. / Ydre municipality is the smallest in the province of Östergötland, Sweden. It is home to approximately 3700 people and the municipality is struggling with organizational and economical problems due to its diminishing and increasingly elderly population. Because of its organizational and economical problems Ydre municipality is resolutely working to change and improve the terms and conditions of living and working in Ydre. This work has led to more than a decade with participatory democratic experiments meant to enhance citizens participation and interest in local politics. In this licentiate thesis two participatory democratic experiments are studied by abductive methods. The experiments are citizen dialogues in 2009 and local planning and development processes in 2010. The aim of the study is to show and analyze if and how the participatory democratic experiments influenced the democratic decision-making within Ydre municipality. The citizen dialogues and the local planning and development processes are analyzed by using a structure-agency perspective. By using this perspective the deeper political meaning and consequences of territorial attachment and strong local identities in Ydre are revealed. The two participatory democratic experiments were designed differently and hence had different democratic effect. The need for careful planning, thorough, explicit and consequent communication of the democratic purpose of participatory democratic processes is one of the studies most clear-cut results. The study also shows how Ydre municipality, and other Swedish rural municipalities as well, could benefit from incorporating the widespread territorial attachment amongst its citizen in participatory democratic processes. / <p>Fel avhandlingsserie är angiven i avhandlingen (Linkping Studies in Arts and Science). Korrekt serie är "FiF-avhandling", vilket är angivet ovan under "Serie".</p>