BAKGRUND:Innebörden i begreppet ”god klassrumsmiljö” kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder. Den fysiska miljön iklassrummet bör locka fram barnens fantasi och inspirera till lärande genom lekSYFTE:Syftet med undersökningen är att söka svar på hur några verksamma pedagoger anser att en god klassrumsmiljö iförskoleklassen bör se ut samt att observera hur deras teorier stämmer med praktiken.METOD:En kvalitativ ansats har valts med inslag av tillvägagångssätt lånade från fenomenografi och etnografi. Denkvalitativa ansatsen går på djupet för att finna enskilda individers tankar och uppfattningar, inte kollektivets. Iundersökningen har observation och intervju valts. Att kombinera dessa redskap ger en mer nyanserad bild avverkligheten. Genom intervjuerna finner vi pedagogens uppfattning om hur miljön i förskoleklassen ska utformasoch i observationerna ser vi hur praktiken stämmer överens med deras teorier.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna på många punkter har liknande tankar om vad en god klassrumsmiljö innebär och attderas uppfattningar stämmer väl överens med det som observerades. Barns inflytande är en förutsättning för att deska bli säkra på sig själva och våga ta för sig i verksamheten. Detta kräver ett tillåtande klassrumsklimat och attmaterialet i rummet inspirerar och finns tillgängligt. De didaktiska slutsatser som kan dras är att utformning avlokaler i förskoleklass kräver tid och eftertanke. Precis som när de pedagogiska aktiviteterna planeras med hjälp avdidaktiska frågeställningar bör dessa tankar också vävas in i planeringen av den fysiska miljön. En levandediskussion om detta i arbetslagen är en förutsättning för att skapa en god miljö för lärande. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Alla förstår idag hur viktigt det är att kunna prata fler språkän enbart svenska. Det finns många utlandsföddaspråklärare som undervisar i t.ex. spanska, tyska, engelskaoch franska och gör detta på sitt modersmål.I språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig.Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar siggenom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språkdvs. att läraren och elever använder målspråket iundervisningen.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antalutlandsfödda språklärare säger att de använder målspråket ilärandeprocessen och med särskild vikt påkommunikationen i klassrummet.METOD: Kvalitativ metod i form av intervjuer, intervjuerna har skettmed ett urval utlandsfödda språklärare, från grundskolaeller gymnasiet som undervisar i engelska, franska, spanskaeller tyska.RESULTAT: Resultatet av intervjuerna visar att svenska är nödvändigt iundervisningen av främmande språk för att undvikamissförstånd. Språknivån och motivationen hos eleverna attlära sig målspråket är avgörande för att läraren ska kunnaanvända målspråket i större omfattning i undervisningen.

BAKGRUND: Då matematik aldrig har varit mitt favoritämne i skolan blev jag starktfascinerad av ämnet under VFU i förskoleklass då pedagogerna där uppmärksammade mig på all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting är olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie är att identifiera tecken hos barn på att de är intresserade och motiverade att lära matematik så att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lärande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning där jag främst har använt mig av videoobservationer. Studien har skett på min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i åldrarna 1-6 år.RESULTAT: Barn använder matematik i sin vardag, vid påklädning, i leken och imatsituationer, men det troliga är att de inte vet om det. Därför behöver de hjälp med att sätta ord på detta fenomen. Det är då av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog är närvarande för att fånga upp matematiken när den uppstår.

En studie om nynlända elever, hur upplever nyanlända elever att de integreras i svenska skolor

Syftet med denna litteraturstudie är att genom tidigare forskning undersöka och förstå lärarens uppdrag kring miljöundervisning i geografi, särskilt med avseende på hur barns oro kan hanteras. I litteraturstudien besvaras syftet genom tre frågeställningar som handlar om varför det är viktigt att undervisa om miljöförändringar, hur barns oro ser ut gällande miljöförändringar samt hur lärare kan hantera barns oro i relation till miljöfrågans komplexitet. Resultatet från litteraturstudien kan sammanfattas som att det är viktigt att undervisa om miljöförändringar för att göra elever medvetna, och att kunskap bidrar till handlingskompetens. Resultaten indikerar också på att barn i hög grad känner oro över olika fenomen kopplade till miljöförändringar, och att undervisning i vissa fall också bidrar till ökad oro om dessa frågor. De undervisningsmetoder som varit framträdande i litteraturen handlar om att ge handlingsberedskap till eleverna, att presentera framgångshistorier i undervisningen samt att använda sig av ett framtidsperspektiv. Vid insamling av material utgjorde två områden kriterier för urvalet av litteratur. Dessa var att litteraturen skulle behandla barns oro och att undervisningsmetoder för att hantera oro skulle belysas. Den analysmetod som använts har varit en innehållsanalys, för att hitta mönster och teman, samt likheter och skillnader. I litteraturstudien presenteras de olika resultaten utifrån de olika frågeställningarna. Det inleds med att besvara frågan om varför det är viktigt att undervisa om miljöförändringar, för att ge tyngd åt det valda ämnet. Den andra frågeställningen om barns oro innehåller en underrubrik där begreppet coping förklaras. Den sista frågeställningen är indelad i tre underrubriker, som motsvarar de tre undervisningsmetoder som gått att urskilja i forskningen. Uppsatsen avslutas med en diskussion av de resultat som framkommit av litteraturstudien. Utifrån de resultaten dras slutsatser kopplade till frågeställningarna. I den avslutande diskussionen påpekas relevansen av detta arbete och de problem som finns gällande undervisning om miljöförändringar. Det diskuteras också om framtida forskningsområden som en förlängning av detta arbete.

No description available.

The purpose of this study is to determine who visits the V Frölunda Library, Gothenbug,what magazines they read and why. The data presented in this thesis are collectedusing four methods: general observation and counting numbers of visitors, interviewswith 202 magazine readers, the completion of 1308 questiomaires regarding approximately350 maghes and interviews with more than 100 library visitors.The data indicates that men are significantly overrepresented among magazine readersas compared to the female visitors. These men are primarily from the white collar sectorof the community. This leads to a pronounced underrepresentation of the blue coIlarworkers. Young people visit the magazine room in the library at a rate about twice thatexpected from the population distribution.Women are primarily interested in magazines dealing with the home whereas men aremore interested in business, cars, boats and sports. The young people seem to favourmagazines dealing with sports and computers whereas the retired people read primarilybusiness and health journals.The vast majority read the magazines for their own satisfaction while some do it forlearning. It was also found that about 30 % of the magazines were never read by anyone.These results are consistant with those reported in previous studies.

Det här arbetet försöker utveckla delar av Lena Skoglunds undersökning vid Göteborgsstadsbibliotek 1987, främst de användarkategorier baserade på besöksändamål som honanvände. Syftet är att studera vilken roll ett stadsbibliotek spelar för teknisk, naturvetenskapligoch ekonomisk informationsförsörjning. De fragor som stäils är: 1. Var sökerman information?, 2. För vilka ändamål söker man information? och 3. Hur vill man attbiblioteket ska vara uppbyggt med tanke på 1. och 2. I samband med 1. agnas viss uppmärksamhetåt människors kunskaper om bibliotek.Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär eftersom avsikten har varit att upptäckamönster och variation i biblioteksanvändningen. Kärnan utgörs av intervjuer med besökarepA Ulricehamns stadsbibliotek (= huvudbiblioteket).Användarintervjuerna tyder på att stadsbiblioteket föredras framför filialerna. Deändamål användarna har med besöken hänger samman med nytta, nyfikenhet, hobby,arbete, sjalvstudier, studier och olika medicinska frågor. De intervjuade betonar främstpedagogiska och kvalitativa aspekter när det gäller satsningar pA olika medier. Önskemalom satsningar på speciella ämnen inskränker sig oftast till egna intresseområden.

The study's aim is to create an understanding for the question why Sweden in 1921chose to create its own classification system for public libraries instead of adapting e.g.the Dewey-system which - at this time - was internationally we11 spread. It examines thesocial changes which proceeded the creation of the Swedish Library Association (SLA)in 1915 and discusses in depth the work of the committee appointed by SLA to createthe classification system. Special interest is also given to the relation between SLACSand the Dewey-system.The study shows that the main influence on the codttee's work was the formerSwedish tradition of classification practice. The Dewey-system was seen as inappropriateto adapt in the Swedish libraries because of the vast changes that wouldhave to be done, and the fact that the decimal notation was practically unused in anylibraries in Sweden.From a methodological point of view, the study tries to apply a critical hermeneuticalapproach as developed by Paul Ricoeur.The study contains an extended English summary.

This paper will portray the differences and similarities that exist between students whoattended the Swedish School of Library and Information Science in Borås.The study is based upon quantitative information gathered from a survey which wasdistributed to first-year students in Borås in the auturnn term 1994. A total of 77 studentsresponded to the survey.We also do a comparative study of the students at all the library programs in Sweden.This is partially based on the findings by a thesis prior to this one by the authorsSvalstedt and Österdahl.We found that the students in Borås differ mainly in their personal histories and backgrounds.When it comes to their attitudes towards the profession and educationalmatters they are similar. Further we found the same to be tme in our comparison of thelibrary programs in total.