The main purpose of this thesis is to investigate how books are weeded in some Swedish public libraries today. It tries to shed light on some of the problems and obstacles that may arise, and on the criteria used by staff for weeding. I also hope to build a model for weeding, based on the results of my investigation. The method I have chosen for my work is qualitative interviews. The results of my thesis indicate that weeding is not the top priority of the staff at the investigated libraries. Apart from one library, which had a very general local policy on weeding to aid the staff, none of the other libraries had a written policy. Time for weeding is claimed to be scarce. Different kinds of weeding aids are suggested, such as written weeding policies, handbooks on different literature genres, networks including experts etc. The model I propose suggests the use of written policies on collection development, the use of a more systematic approach to weeding, more discussion among the staff on weeding criteria and the use of weeding aids such as handbooks, computer systems etc. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this thesis is to investigate the habits of borrowing books among third-grade pupils. My aim is also to study what significance their teacher and the librarian have on the pupils’ borrowing habits. Based on the results from an experiment, two observations, interviews and by compiling a list of short summaries of literature relevant to my thesis. I wanted to compare earlier research with my own results and also reflect on remarks made by librarians and teachers concerning the children’s reading and use of the library. The study shows that the pupils borrow fiction literature in most cases. Their habits during the spring term of 2000 seemed to have changed. Those who every third week regularly visited the branch library with their teacher, seemed to have found their genres. The girls preferred to read about animals and sports, while the boys were only attracted by books on sports. The method the teacher had chosen while teaching, was to let her pupils read regularly using fiction literature, as a main thread. I believe the pupils have reached the age where they consume a large amount of books. Fiction literature is the sole source of books in this particular class. Furthermore, I concluded that the most important person to the pupils, when trying to increase and maintain their desire to read, was their teacher. However, my research also showed that the librarian was important to the teacher for giving suggestions on good novels and learns how to present those in an interesting way. Thus, the teacher acts as an intermediary between books and readers. / Uppsatsnivå: C

The aim of this thesis is to investigate the attitudes of librarians towards young people's approaches to libraries and reading. The study also includes statements of the young as regards their own library usages and reading habits, as well as the attitudes of youth leaders. The latter are compared to the statements of librarians, and serve as referential frameworks. 28 interviews were performed, of which 22 with young people. The interviews and the following discussion were based on five themes; the library as a room, usages of the library, reading habits, the library as an institution, and library changes and developments. The literature studied deals with youth culture, generations, young people's spare time occupations, the professional roles of librarians and youth leaders, and, finally, the attitudes of young people towards libraries together with the attitudes of librarians towards young people. The opinions of librarians deviate from those of the youth leaders, and to an even higher degree from those of the young people, as expressed in their interview responses. The differences are ascribed to the fact that the library represents a bourgeois, traditional, disciplinary world, whereas the youth club is characterized as expressive, impulsive, and chaotic. The description of the latter touches upon the very narcissism and expressiveness as features of youth culture, attractive to young people. The professional roles of youth leaders and librarians exhibit points of similarity as well as difference. The relatively higher social standing of the librarians is considered as a contributing factor to the librarians', to some extent, dissociating themselves from the youth club. The generational differences between librarians and young people are also important as regards the inability of the librarians to accommodate library changes to the young. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master's thesis is to examine whether a web-based library catalogue is to be considered user-friendly. We have examined this from a user-perspective by interviewing users of a web-based catalogue at a public library. In order to get a picture of the user-friendliness of a catalogue, the thesis is centred upon the following questions: How is a web-based catalogue used? What problems do the users experience? How is the catalogue perceived by its users? Since the producers of these catalogues now are taking into account the research upon human-computer interaction, we are also interested in finding out whether a web-based catalogue is more user-friendly than a more traditional OPAC. We do this by comparing the results of our examination with earlier studies of OPAC use. In this thesis we show that users of a web-based library catalogue are positive towards the catalogue and find it easy to use. They are satisfied with their search results, even though they do not choose the most appropriate search path. In this way, we can consider the catalogue user-friendly. On the other hand, we have found that users experience a lot of problems when searching a web-based OPAC - the same problems that are identified in earlier user-studies. These problems include expressing search queries (especially subject queries), understanding how the search is carried out and the meaning of keywords. Considering this, a web-based library catalogue is not more user-friendly than a traditional one. / Uppsatsnivå: D

This paper deals with the use of Internet at Swedish public libraries. The author asks whether public libraries should or should not limit access to information available on the Internet. Starting from the American discussion, concerning Internet at public libraries, the author shows the Swedish attitudes. The paper demonstrates that many Swedish public libraries have adopted rules forbidding retrieval of certain kinds of information, such as hard-core pornography and racist propaganda. The persons in charge of such actions claim that public libraries should provide high-quality educational literature and should not spread mass-produced, provocative information. The author asserts that public libraries, which have chosen to limit access to the Internet, should avoid doing so, since they are on a collision course with Swedish legislation on freedom of speech. / Uppsatsnivå: D

Ordet kreativitet används flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter,konstnärer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomiskdrivkraft, andra tycker att den gör vårt liv mer spännande. På sistone har detvuxit fram många kreativitetsprofessioner, så kallade kreativitetsexpertersom säger sig veta vad kreativiteten är och har en universal lösning förstimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturerakreativiteten genom klichéspråk. Genom att kommunicera kreativiteten meddet klichéspråket gör vi illa själva kreativiteten. Vi beundrar kreativitetenoch vi plundrar kreativiteten. Vi förtar möjligheten med ordet, den renakreativiteten, spontana kreativiteten som finns i alla människor, som baraexisterar. Syftet med uppsatsen är att åstadkomma en reflektion runt fråganvad händer med kreativiteten när man utnyttjar den och jag förväntar mig attinte ställas till svar om vad kreativiteten är, för jag har ingen facit.Den här essän är en berättelse där jag, genom det hermeneutiska synsättet,tolkar teori och intervjuer med kreativa människor som jag har i studien urett ironiskt perspektiv. Det ironiska perspektivet hjälper mig att handskasmed motsägande situationer, och skyddar mig själv mot mina egnaemotionella reaktioner som den strukturerade kreativiteten förorsakar. Att visjälva är en del av den strukturerade kreativiteten utan att vi är medvetna omdet är svårt att förklara på något annat sätt än ironiskt. / Uppsatsnivå: D

BAKGRUND: Min utgångspunkt inför arbetet med studien var att det satsas åtskilligt i skolorna för att höja läsförmågan hos eleverna, eftersom denna förmåga påverkar de flesta av skolans ämnen. Även förskolorna arbetar aktivt med att synliggöra språket i vardagen, men kanske inte alltid det skrivna språket. Efter att ha arbetat ett antal år inom förskolan har jag även fått en uppfattning om att arbetet med våra yngsta barn allmänt inte alltid värderas som lika viktigt, eller har samma prestige som arbetet med de äldre barnen.SYFTE: Syftet med studien var därför att ta reda på olika uppfattningar ett antal förskolebarn i åldrarna 2,5 till 5 år kunde ha angående att läsa och skriva. Detta innebar att försöka få fram hur barnen själva resonerade i ämnet. Avsikten var också att synliggöra vikten av den professionella personalens arbete när det gäller skriftspråklig stimulans, även när det gäller de yngsta barnen inom barnomsorgen.METOD: Undersökningen har gjorts kvalitativt med inspiration från fenomenografin. Undersökningspersonerna var förskolebarn i åldrarna 2,5 – 5 år från två olika förskoleavdelningar och dessa har intervjuats och även delvis observerats för att få fram olika uppfattningar, som de kan ha när det gäller att läsa och skriva. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras och i resultatet kunna beskriva de olika uppfattningarna, som kom fram angående skriftspråkande.RESULTAT: Resultatet belyser barnens uppfattningar angående hur de ska eller har lärt sig läsa respektive skriva, samt även inom vilka områden dessa barn uppfattade att det är viktigt att kunna läsa såväl som att skriva. Det har bland annat kommit fram att barnen främst uppfattade att de lär sig genom att göra på olika sätt och då ofta upprepade gånger, samt att om de ska få hjälp med lärandet är det utav någon från hemmet. Resultatet visar även på uppfattningar att lärande förknippas med ålder eller att bli vuxen. Kunskapen att skriva namn och brev uppfattades som viktigt likaså att kunna läsa böcker. Att skriva sattes även samman med lärande och att kunna läsa förknippades främst med böcker och kommande skolgång. Det fanns även barn i studien som vid just dessa tillfällen inte uttryckte några uppfattningar och inte heller visade något intresse för läs- och skrivaktiviteter

Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet. Hur operativa chefer samverkar och hur deras arbetssituation ser ut är det som behandlas i denna undersökning.Syfte: Syftet är att på ett företag undersöka samverkan mellan operativa chefer inom en produktutvecklingsenhet utifrån tre samverkansfaktorer; ledningens värderingar, stödstruktur och ledningens trovärdighet. Ett andra syfte är att ta reda på hur väl företagets visionsdokument om samverkan stämmer överens med de operativa chefernas syn på hur samverkan fungerar i verkligheten.Frågeställningar: Hur fungerar samverkan mellan ett antal operativa chefer inom en produktutvecklingsenhet utifrån de tre samverkansfaktorerna; ledningens värderingar, stödstruktur och ledningens trovärdighet?Hur väl stämmer företagets visionsdokument om samverkan överens med de operativa chefernas uppfattningar om hur samverkan fungerar i verkligheten?Metod och material: Som verktyg för att få svar på syfte och frågeställningar har jag intervjuat sju operativachefer som ingår i en produktutvecklingsavdelning angående samverkan. Samt gjort en dokumentanalys och tittat närmare på de operativa chefernas syn på hur samverkan fungerar i verkligheten utifrån The Volvo Way, en skrift där företagets visioner står nerskrivna.Huvudresultat: Företagets visioner angående samverkan utifrån kompetensmodellen stämde bra överens. De operativa cheferna som är intervjuade uppfattas använda The Volvo Way som ett rättesnöre i den mån den komplexa realiteten gör det möjligt. Det framkom att det fanns vissa brister som inte fungerade optimalt. Då det gäller ledningens värderingar framkom att de i vissa situationer inte hade tillräckligt med befogenheter. Även mer tid för personalärenden eftersöktes. Då det gäller stödstrukturen önskades bättre kommunikation, stringens, tydlighet och bättre förarbete i arbetsprocesserna, för att inte projekten skall komma i otakt. Vad ledningens trovärdighet avser önskas många gånger en öppen dialog innan vissa krav införs, samt att många skulle vilja bli bättre på konflikthantering. I det stora hela fungerar samverkan mycket bra och de brister som framkom i undersökningen bör ses till arbetssituationens komplexitet. / Uppsats på 61-80 poäng enligt äldre ordning.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger. Analysen genomfördes också för att få en klarare bild av vilka teorier som fortfarande är av relevant natur i ett samhälle som idag präglas av en allt hårdare konkurrens mellan företag inom elektronikbranschen.Den slutsats vi har kommit fram är att Electrolux ständigt arbetar hårt för att behålla, utöka och stärka sin position på marknaden genom vård av befintliga kundrelationer samtidigt som de har för avsikt att knyta till sig ytterligare konsumenter. De värderar sina relationer med befintliga konsumenter väldigt högt vilket vi som författare anser vara en av de viktigaste pelarna i dagens och troligtvis framtidens marknadssituation. Allt fler konkurrerande företag tillkommer tillsammans med ökat produktutbud och lägre pris. Detta leder till att de företag som vill vara med och slåss i toppen av marknaden behöver ha en tydlig filosofi gällande vård av befintliga kundrelationer tillsammans kunskap om konsumentbeteende och dess troliga förändringsprocess i en än mer konkurrenskraftigare framtid. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Att besöka hotell är ofta mycket trevligt. Om ett hotellbesök upplevs som trevligt eller inte beror till stor del på hur väl ledarna på hotellet lyckas att motivera personalen och i sin tur hur väl personalen bemöter gästen.Syftet med denna uppsats är att se hur man på Scandic Hotell arbetar för att upprätthålla en god service och se om ledare och personal har olika syn på ämnet.Jag har intervjuat tre stycken personer på tre olika nivåer.Undersökningsmetoden som jag använt mig av är kvalitativ metod, syftet med detta är att skapa en djupare förståelse för det jag studerar.Resultatet blev inte vad jag hade förväntat mig. Jag hade väntat mig mycket olikheter i deras syn. De personer som jag intervjuade hade väldigt lika syn.För att upprätthålla en genomgripande god servicekvalitet är det viktigt att ledarna lyckas skapa goda relationer till personalen dels genom kommunikation och dels genom att själva uppträda som goda rollmodeller.Alla respondenterna är överens om att rätt attityd, normer och värderingar måste delas av alla på hotellet för att servicekvaliteten ska vara god. / Uppsatsnivå: C