<p>Vi har studerat praktiskt värdegrundsarbete och för att understryka vardagsnivån har vi använt ordet ”snällhet”. Vi har gett ordet en innebörd som hjälpte oss i våra undersökningar. Vårt syfte är att undersöka hur personalen på fritidshem hanterar situationer som involverar ”snällhet” och dess relation till värdegrunden. I litteraturgenomgången har vi skrivit om de grundläggande demokratiska värdena, integritet, jämlikhet och solidaritet, hur de uttrycks och deras roll i tidigare läroplaner och i den senaste, Lpo 94. Vidare har vi tagit upp varför värdena aktualiserades och när själva ordet värdegrund uppkom. Vi visar exempel på hur praktiskt värdegrundsarbete kan se ut i verkligheten. Vårt metodval gjordes utifrån att samspel, kommunikation och kontext spelar stor roll för fritidspedagogens arbete med barnen och då var observationer en bra arbetsmetod för detta. Arbetsmaterialet vi använde var bandspelare. När vi sedan analyserade ställde vi frågor till vårt insamlade material och fann strategier som fritidspedagogerna använde. Det var tre strategier, tillsägelse, uppgift, åtgärd och två delstrategier, argument och dialog.</p>

<p>Denna studie belyser nivågruppering inom matematiken. Studien har sina utgångspunkter från ett elev-, lärar-, och litteraturperspektiv. Vårt syfte är att undersöka lärares och elevers inställning till nivågruppering som arbetssätt. Som metod för att nå fram till vårt syfte, har vi genomfört två kvantitativa enkätundersökningar bland både lärare och elever samt fyra kvalitativa lärarintervjuer. </p><p>Resultaten av elevundersökningen visar att större delen av eleverna visar en positiv inställning till att arbeta i nivågrupperade matematikgrupper. De visar dessutom ett gott självförtroende och glädje för ämnet matematik.</p><p>Från lärarundersökningarna framgår att det råder skillnader i vad lärarna anser är nivågruppering men att det även där finns en positiv inställning till arbetssättet.</p>

<p>Vårt examensarbete handlar om inåtvända barn i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på inåtvända barns vardagliga situation i förskolan. Vi vill också ta reda på hur pedagoger och andra barn i barngruppen bemöter inåtvända barn. Men även vilken betydelse leken och den övriga samvaron i förskolan har för inåtvända barns förmåga att lita på sig själva och sin egen förmåga samt att vara delaktiga och påverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra deltagande observationer i två förskolor i Skåne. När vi analyserade materialet, fokuserade vi på innehållet med hjälp av de frågor vi ställt i våra frågeställningar. I vår resultatredovisning presenterar vi vad som framkommit i vår kvalitativa undersökning genom observationerna. De inåtvända barnen blev i de flesta situationer bemötta med respekt, uppmuntran, engagemang och uppmärksamhet av både pedagoger och barn i barngruppen i förskolan. Vi har kommit fram till hur viktigt det är att barn lär sig turtagande, samförstånd och ömsesidighet, eftersom detta är social kompetens och krävs både i leken och i alla vardagliga situationer.</p>

<p>Vårt syfte är att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrån ett genusperspektiv. Vi använder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjälp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen består av fyra pedagoger och elva barn i åldern ett till två år. I litteratur delen lägger vi tyngdpunkten på hur könskoderna i läroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. Våra frågeställningar är att ta reda på hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att eftersträva läroplanens bestämmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken. Vår undersökning visar att pedagogerna tillbringar mest tid i pojkarnas lek. Pojkarna får mer bekräftelse och mer uppmärksamhet än vad flickorna får. Det är pojkarnas intresse som dominerar i de gemensamma lekarna och när pedagogerna inbjuder till lek. Följaktligen ser vi att flickorna inte får lika stor plats i leken som pojkarna och läroplanens mål om att flickor och pojkar ska få samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller inte uppnås.</p>

<p>Denna uppsats fokuserar på huruvida sociala möten och relationer finns mellan särskolebarn och grundskolebarn, och hur de i så fall fungerar. För att få en förståelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de båda skolformerna på tre olika skolor.Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom våra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och särskolebarn inte förekommer särskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen får ökad förståelse och acceptans för varandra.</p>

<p>Bakgrunden till denna studie är de kunskaper vi erhållit i vår lärarutbildning. Vi blev nyfikna på hur man idag arbetar med matematik i förskolan och skolan (åldrarna 4-6 år) och hur lärarna motiverar sitt arbetssätt.</p><p>Syftet med undersökningen är att vi vill undersöka hur lärare arbetar för att elever skall få en begynnande matematisk förståelse och vad som påverkat lärarnas arbetssätt. Sex lärare inom förskola och förskoleklass intervjuades. Vi har analyserat vårt material utifrån hur man arbetar med matematik i dag och hur lärarna motiverar sitt arbetssätt. Undersökningen har visat oss hur viktigt det är att det finns kompetens och kunskap hos lärarna.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om berättandet har någon plats i dagens undervisning. Med berättande menar vi att en person muntligt berättar innehållet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende på om de får den berättad för sig eller om de läser texten själva. Vi ville också sätta fokus på barns skapande av inre bilder.</p><p>Vårt arbete inleds med en genomgång av litteratur i ämnet berättande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 4 med 24 elever. Eleverna fick svara på enkäter och blev intervjuade vid fyra olika tillfällen. Resultatet av undersökningen är klart till berättandets fördel och visar att berättandet borde ha en given plats som pedagogisk metod i skolan.</p>

<p>Lärarutbildningskommittén fick våren 1997 i uppdrag av regeringen att lägga fram ett förslag om en förnyad lärarutbildning. Betänkandet, att lära och leda en lärarutbildning för samverkan och utveckling, var klart våren 1999 och förslaget lämnades ut på remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lärarutbildningen på landets högskolor. Vår undersökning är att undersöka vad som låg bakom när regeringen beslutade sig för att förändra lärarutbildningen och vad den förnyade lärarutbildningen kommer att innebära för yrkesgruppen fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren från de olika förbunden (se ovan) sökt svar på våra frågeställningar. De anledningar som vi kan se låg bakom beslutet att förnya lärarutbildningen kan sammanfattas enligt följande, samhällsförändringarna, förändringarna inom skolan samt det förändrade läraruppdraget. Vad den förnyade lärarutbildningen kommer att innebära för yrkesgruppen fritidspedagoger är svårt att förutse men de respondenter som vi intervjuat delar en oro inför att deras yrke skall bli urholkat och att deras yrkesroll skall bli otydlig.</p>

<p>Utgångspunkten för vårt arbete var vår övertygelse om att självförtroendet inverkar vid elevers läs- och skrivutveckling. Syftet med arbetet var att göra en jämförelse mellan författares och verksamma pedagogers syn på vilka faktorer som är betydelsefulla för elevens självförtroende i samband med läs- och skrivutveckling. För att kunna göra denna jämförelse genomförde vi intervjuer med verksamma pedagoger och tog på så vis reda på deras åsikter. Undersökningen visade att alla pedagogerna tyckte att elevens självförtroende påverkar dess läs- och skrivutveckling vilket även förstärks av författarna i litteraturgenomgången. De faktorer som, enligt de intervjuade pedagogerna, är betydelsefulla för elevens självförtroende är främst hemmet och föräldrarna, krav och beröm. Denna uppfattning kommer till viss del även till uttryck i den litteratur vi läst, även om denna oftast har en annan fokus i resonemanget som gör det djupare. Vår undersökning visade också att de verksamma pedagogerna anser att pedagogen kan stärka elevens självförtroende, allmänt genom sitt förhållningssätt och specifikt genom sin ansträngning att anpassa undervisningen till varje elevs behov. Denna syn har de intervjuade pedagogerna gemensamt med författare som t.ex. Atterström (2000) och Smith (2000).</p>

<p>I vår undersökning kommer vi att visa hur man använder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgå från dessa frågeställningar: </p><p>Hur följer man elevernas utveckling med hjälp av IUP? Hur går det till när man arbetar med IUP i skolan?</p><p>I litteraturgenomgången tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling på deras egen nivå och konkretiserar de mål som eleverna, enligt styrdokumenten, läroplaner och kursplaner, ska uppnå. Vi jämför sedan resultaten av våra intervjuer med det som redan finns framforskat från andra forskningsstudier. </p>